Sverige påstås vara världens mest jämställda land år 2019 men trots att vi toppar listan över de mest jämställda länderna så är vi långt ifrån att inte vara ett könssegregerat land. Den svenska arbetsmarknaden är i stor utsträckning könssegregerad. Det här är en kvantitativ studie genomförd på ett mansdominerat företag vars syfte är att undersöka vilka könsskillnader vi kan se i arbetsmiljön och om det existerar könsskillnader i hur jämställdheten upplevs på arbetsplatsen.I studiens teoretiska referensram presenteras läsaren för tidigare forskning och teorier om bland annat genus, segregering, arbetsmiljö och modellen om krav-, kontroll och socialt stöd av Karasek och Theorell.  I metodavsnittet presenteras hur vi gått tillväga med datainsamling, hur enkäten skapats och utformats samt hur vi gått tillväga i databearbetningen. I studiens resultat och analys redogör vi för könsskillnader utifrån krav, kontroll och socialt stöd samt jämställdhet. Vi diskuterar även varför dessa könsskillnader uppstår. I resultatet framkommer det att kvinnor i större utsträckning upplever högre krav, högre kontroll och ett högt socialt stöd i jämförelse med män. Det framkommer även att majoriteten av kvinnorna anser att det finns en sexistisk och kränkande jargong om män och kvinnor på arbetsplatsen samtidigt som majoriteten av dem anser att alla behandlas lika på sin arbetsplats. I den sammanfattande diskussionen besvaras frågeställningarna och syftet och vidare förs en diskussion om förslag till vidare forskning samt förbättringar.

Social workers in child protection work are facing a stressful working environment that can result in burnout and job exit for some social workers. Many risk factors are described regarding the working environment of child protection social workers, but less is known about the protective factors which motivates and support child protection workers to stay in this field. The aim of this study was to investigate how colleagues and leadership influence the child protection worker in a positive way and how the group can have positive effects on the socialworker’s wellbeing. The study answers the following two research questions: How can working relationships effect the wellbeing of socialworkers in childprotection? How can leadership effect the wellbeing of socialworkers in childprotection? The method of this study is a research overview with a thematic analysis. To understand the empirical data a psychosocial perspective with focus on Karasek’s (1979) demand-control-support model and Aaron Antonovsky’s theory sence of coherence (SOC) is applied. The result of the study shows that peer support, supportive relationships with colleagues and a close relation to the leadership is important for the wellbeing. It is especially important for the socialworker in the beginning of the career and the first two years in the field. Although there are also several individual and organisational factors that affect how the socialworker thrive in this field.

Studierelaterad stress innebär stresspåfrestningar relaterade till akademiska studier. Dessa kan påverka studenters studieresultat, hälsa och i värsta fall leda till förödande konsekvenser för individer. På grund av avsaknaden av forskning kring fenomenet i Sverige undersökte föreliggande studie sambandet mellan de oberoende variablerna självförmåga, livstillfredsställelse samt socialt stöd och den beroende variabeln studierelaterad stress. Studiens tre hypoteser var att höga nivåer av varje oberoende variabel skulle generera låg studierelaterad stress. Deltagarna i studien var 129 högskole- och universitetsstudenter i Stockholms region (tidigare Stockholms län) som studerade på minst halvtid. Könsfördelningen var 115 kvinnor och 14 män i åldrarna 18–59 år. Respondenterna fick besvara frågor i en digital enkät där de fyra variablerna mättes via de väletablerade skalorna “New General Self-Efficacy Scale”, “Satisfaction with Life Scale”, “The Multidimensional Scale of Perceived Social Support” samt “Perceptions of Academic Stress”. Det utfördes därefter en korrelationsanalys samt en multipel regression där också bakgrundsvariabeln kön lades till eftersom kön korrelerade signifikant med den beroende variabeln. Variablerna kunde tillsammans förklara 21,3 procent av variansen i studierelaterad stress hos högskole- och universitetsstudenterna. Av de undersökta variablerna var självförmåga den variabel som starkast bidrog till regressionens resultat. De tre oberoende huvudvariablerna och bakgrundsvariabeln kön minskade tillsammans den studierelaterade stressen. Enskilt visade dock inte socialt stöd samma samband till studierelaterad stress och gick därför inte i linje med den förväntade hypotesen. Sammanfattningsvis belyser studien hur olika parametrar av välmående samverkar och förklarar variationen i studenters studierelaterade stress.

Syftet med kandidatuppsatsen är att få en djupare förståelse för hur inkludering i en hybrid arbetsmodell upplevs, samt ledarskapets betydelse i den kontexten. Det saknas tidigare forskning om hybrid arbetsmodell i relation till inkludering, vilket utgör grunden till föreliggande studie. Inkludering i studien definierar vi som delaktighet i arbetet, samarbete, samhörighet och sociala relationer samt socialt stöd. Den hybrida arbetsmodellen är en kombination av att arbeta på distans och på kontoret och är en arbetsmodell många organisationer antagit som en följd av covid-19 pandemin. Vi valde inkludera både äldre och nyare forskning kring olika former av distansarbete, för att vidga förståelsen för den hybrida modellen. Studien är genomförd med en kvalitativ metod och materialet har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Fenomenet att uppleva inkludering utifrån ovanstående förutsättningar har studerats empiriskt, med inspiration av ett fenomenologiskt perspektiv. Empirin har tematiserats och analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visar på att en hybrid arbetsmodell innefattar ett sammanhang där fysisk närvaro sker mindre frekvent, och där sociala relationer är i beroende av vem som inkluderas i en arbetsgrupp och av vilka som befinner sig på plats. Utmaningar i den hybrida kontexten som identifierades var regler kring möteshygien, informationsdelning, introduktion av nyanställda, känslan av utanförskap och svårigheter att lära känna varandra, men även att inkludera alla oberoende av vart deltagandet sker. Vidare ur resultatet identifierades även framgångsfaktorer som kan underlätta för inkludering, såsom relationsfrämjande aktiviteter, incheckningar vid hybridamöten, vikten av att fördela ordet i möten och skapa samma förutsättningar för alla. Att samla alla fysiskt på plats kontinuerligt, men även ha uppstartsmöten och introduktion fysiskt på kontoret ansågs viktigt. Det framkom även ur resultatet vikten av att variera dagar på kontoretoch att mixa kollegor. Att chefer har ett inkluderande tankesätt, förmedlar riktlinjer för den hybrida modellen och skapar tydligt beskrivna arbetsuppgifter skapar bra förutsättningar för inkludering.

This study describes how the women lived with breast cancer. The purpose with this study was to describe the womens' view on the disease and the understanding they hade on the social support they were depended on. The method was a study of literature with article reviews according to Polit et al., 2001. As theoretical frame of reference we choose Carnevalis model, Everyday life -Functional state of health. The result showed that the following four groups were formed: Support, positive and negative support off nursing staff and significant others. Information, the need for information. Understanding, positive and negative understandings. Change, how the life change after the diagnosis. This study can be used when treating patients with breast cancer in their everyday life. / Den här studien beskriver hur det är för kvinnor att leva med bröstcancer. Syftet med studien var att beskriva kvinnors syn på sjukdomen bröstcancer och deras uppfattning om det sociala stödet de är beroende av. Metoden var en litteraturstudie med artikelgranskning av tio vetenskapliga artiklar enligt Polit et al. 2001. Som teoretisk referensram valdes Carnevalis modell, Dagligt liv - Funktionellt hälsotillstånd. Resultatet visade på följande fyra kategorier: stöd, positivt och negativt stöd från sjukvårdspersonal och närstående. Information, behov av information. Uppfattning, positiva och negativa uppfattningar. Förändring, hur livet förändras efter diagnos. Denna studie kan användas vid omvårdnad av bröstcancerdrabbade kvinnor i deras dagliga liv.

Social support is an important part of handling the troubles of life. The purpose of this literature review is to investigate what forms the social support for adult women with breast cancer with the aim to be used in the nursing care. By system-atical reading of scientific articles nine qualitative articles were found which the result is based on. The theoretical framework was Antonovsky´s health focused theory with the central issue KASAM, the feeling of life connection. The study resulted in three themes emotional support, practical support and informational support, which describe the balanced content of social support. These themes were connected to the central concept of KASAM. The most important sources of social support are family, close friends, health care providers and peers. The implications of this study is that the knowledge about the importance of social support will be the basis for nurses to practice care that is adjusted to the needs of women with breast cancer. / Socialt stöd är betydelsefullt för att kunna hantera livets svårigheter. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad som utgör det sociala stödet för vuxna kvinnor med bröstcancer för att det ska kunna användas av sjuksköterskan i omvårdnaden. Genom systematisk granskning av vetenskapliga artiklar har nio kvalitativa artiklar framkommit som ligger till grund för studiens resultat. Antonovskys salutogena teori med KASAM - känsla av sammanhang - i fokus har använts som teoretisk referensram. Studien har resulterat i tre teman emotionellt stöd, praktiskt stöd samt informativt stöd, som alla visar på det mångfacetterade innehållet i socialt stöd. Dessa har kopplats till KASAM:s centrala begrepp. De viktigaste källorna till socialt stöd är familj, nära vänner, vårdpersonal samt kvinnor med liknande erfarenheter. Med hjälp av kunskapen om det sociala stödets betydelse ska sjuksköterskan kunna bedriva omvårdnad anpassad till behoven hos kvinnor med bröstcancer.

Studiens syfte var att undersöka eventuella konsekvenser av numeriskt flexibla anställningar på individnivå, i jämförelse med eventuella konsekvenser av tillsvidareanställningar. Fokus låg på huruvida anställningsformen påverkade individens uppfattning av psykosociala förhållanden i arbetet. Studien utfördes inom vård- och omsorgsenheter inom Malmö stad då direktiv från Arbetsgivarutskottet påtalar en minskad andel timavlönade timmar och en ökad grundbemanning. Studien utfördes med en kvantitativ metod, där en enkätundersökning och två kvalitativt kompletterande intervjuer utfördes. Sju dimensioner i enkäten kopplades till studiens underfrågeställningar. De teoretiska grunder studien i huvudsak byggde på var organisatoriska modeller, stressmodeller, copingstrategier, mental ohälsa, samt tidigarestudier. Utfallet visade två statistiskt signifikanta resultat mellan de två undersökta grupperna, för dimensionerna “socialt stöd”, där timanställda uppfattade socialt stöd i mindre utsträckning än de tillsvidareanställda, och “anställningsotrygghet”, där timanställda uppfattade en större anställningsotrygghet än de tillsvidareanställda. Resultatet från intervjuerna styrkte resultaten med statistisk signifikans. Gällande resterande dimensioner kunde intervjuerna möjliggöra en inblick och större förståelse, men generella slutsatser för respektive undersökningsgrupp kunde inte dras. I analys och diskussionen visades att ett stort antal faktorer kunde påverka individens uppfattning av olika psykosociala förhållanden i arbetet, exempelvis arbetets organisering, individens livssituation eller individens hanteringsstrategier i påfrestande situationer. Slutsatsen blev att anställningsformen påverkade individens uppfattning gällande socialt stöd och anställningsotrygghet i den undersökta kontexten. / The purpose of the study was to examine the possible consequences of numerically flexible employments at an individual level, in comparison to the potential consequences of permanent employments. The main focus was on whether the employment contract affected the individual’s perception of the psychosocial work conditions. The study was carried out in health care units in Malmö Stad, since directions from Arbetsgivarutskottet were given concerning a reduced proportion of hourly-paid hours and an increased amount of permanent employment. The study was carried out with a quantitative method. One questionnaire survey and two complementary interviews were executed. Seven dimensions of the questionnaire were connected to the issues of the study. The theoretical foundation of the study was mainly based on organizational models, stress models, coping strategies, mental health, and previous studies. The outcome was two statistically significant results between the two research groups, the dimension of “social support”, where hourly employees perceived less social support than the permanent employees, and “job insecurity”, where hourly employees perceived a greater job insecurity than permanent employees. The result from the interviews supported the statistically significant results. The interviews gave more insight and greater understanding regarding the remaining dimensions, though a general conclusion could not be made regarding the two research groups. In the analysis and discussion showed that many different factors may affect an individual’s perception of psychosocial conditions at work, such as organizational factors, the living conditions or the coping strategies the individual is able to practice under stressful conditions. The conclusion was that employment status affects the perception of the individual regarding social support and job insecurity in the context of this study.

Under en tid har media uppmärksammat den svenska förlossningsvårdens bristande psykosociala arbetsmiljö. Tidigare forskning inom ämnet består dock mestadels av kvantitativa studier och därför utförs denna studie med avsikt att kvalitativt undersöka barnmorskornas personliga upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö. Då yrken inom vård och omsorg ofta beskrivs som ett kall utgör detta en teoretisk utgångspunkt i studien, detta då kallets betydelse för den psykosociala arbetsmiljön inom förlossningsvården inte tidigare undersökts. Syftet med studien var därför att utifrån ett kall-perspektiv beskriva och förstå hur barnmorskor inom den svenska förlossningsvården uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö. Syftet var även att förklara betydelsen av ålder och enhetens storlek för dessa uppfattningar. Därmed genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer där barnmorskornas egen syn på arbetet och den psykosociala arbetsmiljön stod i fokus. Urvalet var barnmorskor från olika delar av Sverige, i olika åldrar och som arbetar på både större och mindre förlossningsenheter. Utifrån analysen av det insamlade materialet upptäcktes det att ålder samt enhetsstorlek har betydelse för respondenternas upplevelser. Resultatet visar på att barnmorskor inom förlossningsvården är högt belastade och att samtliga av studiens respondenter upplever att de konstant eller delvis känner sig stressade och otillräckliga. Detta till följd av låg möjlighet att kontrollera de krav som arbetet ställer. Trots detta tycks barnmorskorna betrakta sitt yrke som ett kall, då de upplever arbetet som meningsfullt och givande eftersom de får ta del av en viktig del av människors liv. Viktigt tycks också vara att det finns ett emotionellt och kunskapsmässigt stöd hos kollegorna.

Fysisk aktivitet är en viktig komponent för att vi människor ska må bra, speciellt i vårt moderna men stillasittande samhälle. Inaktivitet är ett stort folkhälsoproblem idag och det leder till en rad kända livsstilssjukdomar. Den svenska folkhälsopolitiken utgår, sedan 2003, från elva målområden som fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan. Ökad fysisk aktivitet är det nionde av dessa mål och det syftar till att ge ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en av de åtgärder som har införts i Sverige för att uppnå detta mål. Syftet med denna studie är att undersöka effekter av och de bakomliggande orsakerna till att vissa FaR-deltagare fullföljer eller avbryter sin receptperiod, samt varför vissa fortsätter att vara aktiva och andra inte efter receptperiodens slut. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer. Det som bland annat framkom i resultatet var att det sociala stödet från familj, FaR-gruppen och receptutskrivaren har stor betydelse för att deltagaren ska fullfölja receptperioden. Det sociala stödet är också viktigt för att personen ska fortsätta vara fysisk aktiv efter receptets slut, vilket är FaR-verksamhetens syfte. Annat som kom fram i studien var att deltagarna har fått större förståelse kring den fysiska aktivitetens effekter, fått ökad livskvalitet och att uppföljning av deltagarens resultat är av vikt.

På grund av att psykisk ohälsa blir alltmer vanligt i dagens samhälle och eftersom människan spenderar mycket av sin tid på arbetet är den psykosociala arbetsmiljön väldigt viktig att arbeta med. Vår kvalitativa studie har till syfte att ge läsaren en större förståelse kring chefers ledarskapsroll i den psykosociala arbetsmiljön. Våra tre forskningsfrågor är “hur påverkar chefernas ledarskap medarbetarnas upplevelse av stress i arbetet?”, “hur påverkar chefernas ledarskap medarbetarnas upplevelse av konflikter och mobbning i arbetet?” och “Hur upplever medarbetarna att chefen arbetar för att främja en god psykosocial arbetsmiljö för sina medarbetare?” Mer ingående så önskar vi att ge läsaren en större förståelse för hur ledarskapet kan påverka medarbetarnas upplevelse av riskfaktorerna som finns i arbetet såsom stress, konflikter och mobbning där vi förklara hur en ledare kan arbeta för att motverka riskerna och istället främja en god psykosocial arbetsmiljö för sina medarbetare.  Studiens teoretiska referensram innehåller tidigare forskning som är en blandning av positiva och negativa ledarskapsstilar, vikten av ett gott lagarbete och kommunikation tillsammans med konflikter, mobbning och olika arbetsmodeller som kan förklara hur en dålig psykosocial arbetsmiljö i större utsträckning riskerar att uppstå. Teorin uppmärksammar i större del vilka risker som kan drabba medarbetaren negativt och att de kan uppstå om man inte tänker på att arbeta med den psykosociala arbetsmiljön. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats i vår studie och det empiriska materialet är insamlat genom intervjuer av åtta personer som genomfördes på deras arbetsplats. Respondenterna handlägger olika ärenden vid en statlig myndighet i Värmlands län. Samtliga intervjuer har spelats in via ljudinspelning och är transkriberade ordagrant innan analysens början. Intervjumaterialet har sammanställts i ett exceldokument för att det ska bli lättare att jämföra där vi har gjort en datareduktion för att få fram det som verkligen är relevant utefter frågeställningarna.  Studiens slutsats är att chefernas ledarskap har en stor påverkan på medarbetares upplevda psykosociala arbetsmiljö. Studien visar att chefernas ledarskap kan påverka medarbetarnas upplevelse av stress genom att bidra till hög egenkontroll och socialt stöd. Resultatet visar även här att medarbetarna tycker att deras chefer är noga med balansen mellan privat- och arbetsliv där det är stort fokus på återhämtning och att medarbetarnas hälsa är viktigare än resultat, vilket också är en faktor som hjälper dem att hantera stress. I studien framkom att respondenterna upplevde en god gemenskap och ett gott samarbete med sitt team och närmaste chef, vilket är en bidragande faktor till varför vi kan utesluta mobbning bland respondenterna, trots att vi till viss del kan se att det förekommer mindre konflikter. Summan av kardemumman blir att respondenterna i denna studie upplever att de har en god psykosocial arbetsmiljö.