Arbete är en betydande del av en människas identitet. Statistik har visat på att en fjärdedel befinner sig i en bransch eller på en arbetsplats som de inte längre uppskattar. Denna studie avsåg att undersöka prokrastineringens, kravets, kontrollens och det sociala stödets betydelse för passiv arbetsplatsinlåsning. En kvantitativ metod har tillämpats för att genomföra studien. Respondenterna (N=129) svarade på en webbaserad enkät. För att mäta prokrastinering användes skalan IPS. Krav, kontroll och socialt stöd mättes med DCSQ och passiv arbetsplatsinlåsning mättes med en egenkonstruerad skala PIS. Resultatet i regressionsanalyserna visade att prokrastinering (β =.41) och socialt stöd (β = -.21) hade signifikanta samband med arbetsplatsinlåsning. Slutsatsen för denna studie är att prokrastinering och lågt socialt stöd kan ha samband med arbetsplatsinlåsning. Studien kan vara intressant i arbetsrelaterade sammanhang där kunskapen om potentiella risker för arbetsplatsinlåsning kan bidra till att förebygga situationer där individer befinner sig på en arbetsplats eller bransch hen inte längre vill vara i.

För att nå syftet med studien används ett deduktivt förhållningssätt med de teoretiska perspektiven krav- och resursmodellen samt socialt stöd. Krav och resursmodellen används för att analysera de krav som medarbetare har på sin arbetsplats och de resurser som finns för att balansera kraven (Bakker & De Vries, 2021). Socialt stöd innebär en god social interaktion med kollegor och chefer (Karasek & Theorell, 1990). Det kan ske både i form av praktiskt, emotionellt och kognitivt stöd (Eklöf, 2022). Tidigare forskning visar att socialarbetare har en upplevelse av höga kvantitativa krav, hög grad av stressymptom och bristande resurser (Welander et al., 2017). De resurser som socialarbetare tidigare har betonat är b.la. kollegialt stöd, tillräcklig bemanning och förutsättningar för återhämtning (Arbetsmiljöverket, 2016). I studien används en kvalitativ metod med fyra semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socialarbetare inom rollerna biståndshandläggare samt socialsekreterare på barn och unga från olika kommuner i Sverige. Urvalsmetoden är ett strategiskt urval och ett tvåstegsurval i form av kontakt med chef för biståndshandläggare samt kontakt med en av författarnas anhörig som ett snöbollsurval.  Studiens slutsats är att socialt stöd i form av goda relationer samt trygghet och avlastning, möjlighet till återhämtning under och efter arbetstid, optimism samt resiliens och dess utformning är särskilt betonat som organisatoriska och personliga resurser på socialarbetares arbetsplatser för en välfungerande psykosocial arbetsmiljö. Vidare, är slutsatsen att krav i arbetet är vad som formar socialarbetares arbetsuppgifter och visar på de resurser som behövs för att balansera kraven. Framförallt betonades dokumentation- och administrationskravet, som en betydande påverkan på socialarbetares arbete. Dessutom bidrog det till en obalans mellan krav och resurser i form av tidsbrist som kräver strategier för att balansera kravet. Strategier som framkom är användandet av to-do list samt kollegialt stöd och avlastning. Ovanstående resultat kan innebära att det i framtiden är ett ökat ansvar för organisationer och politiker i respektive kommun att bidra med organisatoriska resurser samt att socialarbetare bör ha kunskap om krav och resurser för en god psykosocial arbetsmiljö.

Syfte: Denna uppsats undersökte den psykosociala arbetsmiljön för lärare i en kommun i mellersta Norrland, Sverige, med hjälp av mätinstrumentet, The Swedish Demand Control Support Questionnaire (DCSQ). Metod: En kvantitativ studie som omfattade 56 grundskollärare. DCSQ är en enkät med 17 frågor som behandlar upplevelser av krav, kontroll och socialt stöd på arbetsplatsen. Resultat: Inga signifikanta skillnader kunde påvisas mellan lärare i låg- och mellanstadiet och högstadiet. Dock indikerade siffrorna att lärare i låg- och mellanstadiet upplever högre krav än sina kollegor i högstadiet. Slutsats: Då deltagarantalet var relativt lågt (45,2%), är det svårt att dra slutsatser av resultatet som kan appliceras på hela populationen (124 lärare). Författarna föreslår vidare kvantitativ och kvalitativ forskning med större studiepopulation som även inkluderar frågor kring krav, kontroll och socialt stöd på fritiden.

Syftet med studien är att undersöka hur det sociala stödet från chef och kollegor tar sig uttryck, samt dess betydelse för medarbetare vid återgången till arbetet efter en långtidssjukskrivning på grund av arbetsrelaterad stress. Fokus ligger på medarbetarnas upplevelser av det sociala stödet vid återgången, och därför läggs inget vidare fokus på själva sjukskrivningen. Studien har en kvalitativ metodansats där resultatet grundar sig på sju semistrukturerade intervjuer. Vidare har ett hermeneutiskt förhållningssätt i kombination med en abduktiv förståelseansats tillämpats. För att analysera resultaten har teorier och tidigare forskning om socialt stöd, stress och utmattning, kollegialt stöd samt arbetsgivarens stöd använts, där House kategorisering av socialt stöd utgör en central del. Även Habermas teori om system och livsvärld inkluderades för att ge ett ytterligare perspektiv. Resultaten betonar vikten av alla typer av stöd, men där emotionellt och instrumentellt stöd framstår som särskilt viktiga. Vidare varierade både utformningen och källan till stödet, där avsaknaden av socialt stöd var en viktig erfarenhet kopplat till både hur det tog sig uttryck och betydelsen av det. / The purpose of this study is to investigate the significance of social support from managers and colleagues for individuals returning to the workplace after a period of sick leave due to work-related stress. The emphasis is on employees’ experiences of social support as they return and therefore no additional focus is directed toward the sick leave itself. This study is based upon a qualitative research approach with seven semi-structured interviews. A hermeneutic approach combined with an abductive understanding approach has been applied. To analyze the results, theories and previous research on social support, stress and burnout, collegial support, and manager support were studied, with House's categorization of social support being central. Also included is Habermas theory about systems and lifeworld for additional perspective. The results highlight the weight of various types of support, with emotional and instrumental support being of greater importance. Both the design and the source of support varied, and absence of support was an important experience tied to its manifestation and signification.

Bemanningsbranschen har under de senaste åren fått en stor inverkan på arbetsmarknaden där bemanningsföretagen interagerar med konsulter och kunder. Konsultchefer har det yttersta ansvaret som chef för konsulter och ansvarar över arbetsmiljö, arbetsvillkor och har personalansvar.  Konsultchefer är vidare leveransansvariga till kund där de ska tillhandahålla konsulter utefter kundföretagens efterfrågan. Syftet med denna studie är att undersöka konsultchefers erfarenheter av den psykosociala arbetsmiljön med fokus på krav, kontroll och socialt stöd i arbetet då konsultchefer måste ha bemanningsföretagen, kundföretagen och konsulters önskemål och riktlinjer i beaktning. Konsultchefsrollen präglas vidare av gränslöst arbete där studien undersöker hur detta tar sig i uttryck.   Studien har en kvalitativ ansats där sju semistrukturerade intervjuer utförts med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Urvalet bestod av tre manliga och fyra kvinnliga konsultchefer inom privata bemanningsföretag inom privat sektor. Framkommen empiri har analyserats genom tidigare forskning och teorierna; krav-, kontroll- och stödmodellen samt gränslöst arbete för att skapa en större förståelse kring konsultchefernas psykosociala arbetsmiljö.  Resultaten visar på att konsultchefsrollen är oerhört komplex med mångfacetterade arbetsuppgifter och höga krav från bemanningsföretagen, kunderna och konsulterna. Konsultcheferna upplever att de har en hög kontroll i sitt arbete, när detta däremot analyserats i relation till tidigare forskning och teorier går det snarare att utläsa att de har kontroll men inom vissa ramar.  Respondenternas upplevelser kring socialt stöd särskiljer sig där organisationskontext visat sig vara av betydelse. Dock framkommer en samstämmighet gällande ett gott socialt stöd från deras chefer. Slutligen påtalar konsultcheferna i studien att arbetet präglas av låg - och högsäsonger där arbetsbelastningen varierar och att de särskilt vid högsäsonger tenderar att arbeta utöver ordinarie arbetstid. Det framkommer att konsultchefernas upplevelser av flexibiliteten i arbetet är positiv då de får möjlighet att balansera privatliv och arbete. Respondenterna ges däremot olika förutsättningar för att hantera gränslösheten i arbetet, där vissa har olika verktyg för att minimera tillgängligheten utöver ordinarie arbetstid medan andra inte har några verktyg alls.

Detta arbete undersöker förändringar inom läraryrket till följd av politiska ochorganisatoriska förändringar de senaste decennierna. Syftet är att utforska och fördjupaförståelsen för hur olika förändringar påverkat läraryrket, och vilka konsekvenser de gett förgymnasielärare. Genom att analysera faktorer som bidrar till dessa förändringar och derasverkliga effekter ges en djupare inblick i hur lärares arbete påverkats. I vilken utsträckninglärare upplever hinder och utmaningar i sitt arbete och vad dessa hinder består av belysesäven i arbetet. Dessutom undersöks det närmare hur gymnasielärare upplever sinaförutsättningar och möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter. För att studera dessa fenomenanvänds en kvalitativ enkätstudie som skickats ut till 24 gymnasieskolor i Skåne. Vårteoretiska utgångspunkt grundar sig i Karaseks och Theorells teori om arbetsförhållanden, därJDCS-modellen används för att analysera och resonera kring lärarnas upplevelser och vårempiri. Analysen av empirin utförs med hjälp av en innehållsanalys för att identifieragemensamma teman och mönster relaterade till lärarnas arbete och stödet de erhåller.Resultaten tyder på att många lärare utsätts för hög arbetsbelastning i kombination med lågtsjälvbestämmande på sina arbetsplatser. Empirin ger därmed insikt i utmaningar inomläraryrket och betonar vikten av att balansera arbetskrav med autonomi och socialt stöd för attfrämja välbefinnande och effektivitet hos lärare.

Problemformulering: Ur ett arbetshälsovetenskapligt perspektiv är det relevant att beakta att stöd på arbetsplatsen kan fungera som en buffert mot de negativa hälsoeffekterna av graviditetsrelaterad diskriminering. Det finns dock begränsat med forskning om vilket specifikt stöd gravida individer önskar på arbetsplatsen. Syfte: Syftet var att undersöka och beskriva vilket socialt stöd som förvärvsarbetande kvinnor önskar på sin arbetsplats under graviditet. Metod: Denna studie genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med kvinnor som hade erfarenhet av att vara anställda under graviditet. Den insamlade datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Utifrån analysen framkom tre kategorier. Studiens resultat visade att emotionellt stöd från arbetsgivare och kollegor var av särskild vikt för det sociala stöd som gravida arbetstagare önskade. Dessutom identifierades information och arbetsanpassningar på arbetsplatsen som viktiga aspekter av det önskade sociala stödet.  Slutsats: Acceptans från arbetsgivare och kollegor är en förutsättning för att kunna arbeta under graviditeten. Arbetsgivare brister i sitt sociala stöd gentemot gravida arbetstagare och bör därför förbättra sitt arbetsmiljöansvar. Arbetsgivare bör använda sina empatiska egenskaper för att bättre tillgodose gravida arbetstagares önskemål om emotionellt stöd. / Aim: The aim was to investigate and describe the social support that employed women desire in their workplace during pregnancy. Method: This study was conducted as a qualitative interview study with an inductive approach. Five semi-structured interviews were conducted with women who had experience of being employed during pregnancy. The collected data was analyzed using qualitative content analysis.  Results: Based on the analysis, three categories were identified. The study results indicated that emotional support from employers and colleagues was particularly important for the social support desired by pregnant employees. Additionally, information and workplace accommodations were identified as important aspects of the desired social support. Conclusion: Acceptance from employers and colleagues is a prerequisite for being able to work during pregnancy. Employers often lack sufficient social support for pregnant employees and should therefore improve their workplace responsibility. Employers should utilize their empathic qualities to better accommodate pregnant employees' desires for emotional support.

Studiens syfte var att undersöka signifikanta skillnader i arbetsrelaterad stress baserat på kön och ålder. Studien utgick från en psykologisk definition av arbetsrelaterad stress och den teoretiska bakgrunden i studien var krav, kontroll och stödmodellen. Tidigare forskning om ålders- och könsskillnader beaktades för att ytterligare fördjupa förståelsen av deras effekter på arbetsrelaterad stress. I genomförandet av studien tillämpades en kvantitativ forskningsmetodik med en webbaserad enkätundersökning. Vid insamlingen av data användes Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ). Respondenterna bestod av N=107 legitimerade grundskollärare inom den kommunala sektorn. Av respondenterna var 63% kvinnor, med en åldersspridning från 18 till 68 år. En tvåvägs ANOVA utfördes för att analysera data från respondenterna. Resultaten visade en signifikant huvudeffekt av ålder på arbetsrelaterad stress, men ingen signifikant huvudeffekt för kön. Det identifierades en signifikant interaktionseffekt av kön och ålder, vilket indikerade att ålderns effekt på arbetsrelaterad stress varierade beroende på kön. Studiens resultat diskuterades i förhållande till tidigare forskning, där diskussionen betonade komplexiteten med att undersöka arbetsrelaterad stress.

Stressrelaterade besvär ökar bland ungdomar och majoriteten av studenter upplever stress flera dagar i veckan. Tidigare forskning har visat att det finns samband mellan stress och egenförmåga, egenförmåga och socialt stöd och mellan stress och socialt stöd. Viss forskning visar även att plats i syskonskaran har ett samband med egenförmåga. Syftet med studien var att undersöka dessa samband ytterligare. De frågor som formulerades var (a) Finns det samband mellan stress, egenförmåga och socialt stöd? (b) Kan upplevt socialt stöd och upplevd egenförmåga predicera stress hos studenter? (c) Finns det skillnad mellan studenter som är yngstabarn, mellanbarn eller äldstabarn när det gäller stress, egenförmåga och socialt stöd? Deltagarna var 41 programstudenter, 37 kvinnor och 4 män (M = 25.88, SD = 5.6). Etablerade frågeformulär användes för att mäta stress, egenförmåga och socialt stöd med Cronbachs alfa på .80, .89 och .85. Data analyserades med hjälp av korrelationsanalys, regressionsanalys och oberoende envägsANOVA. Resultatet visade att (a) stress hade ett medelstarkt positivt samband med egenförmåga (r = .55, p <.01), att (b) egenförmåga hade ett medelstarkt positivt samband med socialt stöd (r = .37, p <.05) och att (c) det inte fanns något samband mellan stress och socialt stöd. Det var endast egenförmåga som predicerade stress (R = .52, p <.01). Inga skillander fanns mellan syskonplacering kopplat till stress, egenförmåga samt socialt stöd. Resultaten var delvis i linje med tidigare forskning, dock med ett oväntat resultat angående avsaknad på samband mellan stress och socialt stöd. Resultatet diskuteras utifrån möjliga kulturella skillnader. / Stress-related disorders are increasing among adolescents and the majority of students experience stress several days a week. Previous research has shown that there is a link between stress and self-efficacy, between self-efficacy and social support and between stress and social support. Research has also shown that birth order has a link to self-efficacy. The purpose of this study was to investigate these relationships further. The questions for the study was (a) Is there a connection between stress, self-efficacy and social support? (b) Can social support and self-efficacy predict stress among students? (c) Is there a difference between students depending on birth order when it comes to stress, self-efficacy and social support? The participants were 41 students, 37 women and 4 men (M = 25.88, SD = 5.6). Established questionnaires were used to measure stress, self-efficacy and social support, with Cronbachs alpha of .80, .89 and .85. The data was analyzed by using correlation analysis, multiple regression analysis and independent one-way ANOVA. The results showed that (a) stress had a positive, medium strong correlation with self-efficacy (r = .55, p <.01), and (b) self-efficacy had a positive, medium strong correlation with social support (r = .37, p <.05) and that (c) there was no correlation between stress and social support. Self-efficacy predicted stress (R = .52, p <.01). No differences were found regarding sibling position was correlated with stress, self-efficacy and social support. The results were partially in line with previous research, however, an unexpected result were regarding the absence of correlation between stress and social support. The results are discussed on the basis of possible cultural differences.

No description available.