Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som motiverar elever att arbeta mot godkända betyg samt vilka skillnader det finns i elevernas upplevelser av motivation på Kunskapsskolan respektive kommunala skolor i en storstad i Sverige. En kvantitativ metod har använts, där pappersenkäter delats ut till elever på respektive skola. Totalt deltog 55 elever i studien, 33 från Kunskapsskolan och 22 från den kommunala skolan. Enkäten innehöll mestadels frågor med svarsalternativ men även två öppna frågor. Data har analyserats och räknats om till procent som presenteras i tabeller. Enkätens öppna frågor presenteras i en tematisk analys. Resultatet visar att eleverna på Kunskapsskolan upplever en högre nivå av socialt stöd i skolan än eleverna på den kommunala skolan. Kunskapsskolans elever trivs även bättre med sina klasskamrater och övriga elever på skolan, jämfört med den kommunala skolan. Kunskapsskolan använder sig av ett kooperativt lärande med influens av tävlingsinriktat lärande medan den kommunala skolan använder individualistiskt lärande influerat av tävlingsinriktat.

Den psykosociala arbetsmiljön har fått en större uppmärksamhet i arbetslivet då allt fler människor sjukskrivs på grund av stress och psykisk ohälsa. Intresset för psykosociala frågor har ökat i takt med att många människor idag arbetar inom serviceyrken. Det är också den yrkesgrupp som flest kvinnor söker sig till och som löper störst risk att drabbas av stressrelaterade sjukdomar. Syftet med vår uppsats var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön inom Kundservice på ett bostadsföretag. I uppsatsen undersöktes vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som kan orsaka stress och psykisk ohälsa bland medarbetarna samt vilka strategier som används för att hantera stress. Vidare studerades chefens insats i arbetet med att förebygga stress på arbetsplatsen. Urvalet baserades på fem medarbetare samt ansvarig chef inom Kundservice. Datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer som senare analyserades med hjälp av tematisering och kodning.Resultatet visar att det finns en viss koppling mellan medarbetarnas upplevelse av krav och kontroll samt arbetsrelaterad stress. Medarbetarna upplever periodvis en hög arbetsbelastning som blir ett direkt stressmoment i arbetet. De få karriärmöjligheterna som erbjuds inom företaget är även något som indirekt kan påverka medarbetarnas stress. En annan aspekt som går att koppla till stress är medarbetarnas upplevelse av lägre status. Statusskillnader inom företaget beskrivs vara en del av företagskulturen som sitter i väggarna. För att främja den psykosociala arbetsmiljön är chefen närvarande och stödjande i sitt ledarskap där hon arbetar mycket i dialog med gruppen. Den psykosociala arbetsmiljön finns även med som en stående punkt i dagordningen under arbetsplatsträffar. Medarbetarna får då möjlighet att diskutera faktorer i arbetet som kan leda till stress.

Socialsekreterare tillhör den yrkesgrupp där tidigare forskning har visat att risken för att drabbas av stress och utmattning är hög, då socialt arbete innebär komplicerade sociala situationer och är starkt klientbaserat. Tidigare studier har visat att socialsekreterare och anställda inom socialt arbete känner sig underskattade, som beror främst på att det är brist på personal, dålig lön och ständigt hög arbetsbelastning. Studier visar också att gemenskap och socialt stöd från arbetskollegor är något som stärker den enskildes välbefinnande, däremot om man upplever sig vara utanför en grupp finns det en stor chans för stress och även en känsla av lågt välbefinnande. Forskning talar alltså för att det finns ett ömsesidigt samband mellan socialt stöd och det psykologiska välbefinnandet. Syftet med uppsatsen är att undersöka socialsekreterares arbetsmiljö och även se om socialsekreterarna känner till arbetsgivarens skyldigheter gentemot arbetsmiljölagen. Undersökningen bygger på en enkätstudie med 187 deltagare i åldrarna mellan 21-70 år. Enkäterna som samlades in matades därefter in i statistikprogrammet SPSS där sambandstester kunde utformas och skapas utifrån de frågeställningar som fanns. Resultatet visade att arbetskollegor har en betydelse för socialsekreterares välbefinnande på arbetsplatsen, dock inte när det kommer till hanteringen av stress. För vidare forskning inom vårt område så hade det varit intressant att lyfta fram ledarskapsrollen och dess betydelse för hur gruppdynamik kan se ut och hur den uppstår.

Studiens syfte är att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på en arbetsplats samt att få en djupare förståelse av medarbetarnas välbefinnande i arbetslivet. Våra frågeställningar för studien är: Hur upplever medarbetarna arbetsbelastningen och den egna kontrollen i arbetet? Hur upplever medarbetarna gruppdynamiken och det sociala stödet på arbetsplatsen? Finns en upplevelse av stress på arbetsplatsen? Hur upplever medarbetarna samspelet mellan organisationen och människan? För att samla in materialet till studien utgick vi från en kvalitativ ansats där vi utförde intervjuer på två olika avdelningar, med sammanlagt sju medarbetare på Swedbank. Arbetsmiljöverket har publicerat en rapport gällande arbetsrelaterade besvär i Sverige under år 2016, där psykosociala aspekter är den största orsaken till ohälsa. Utifrån denna rapport blev vi motiverade till att få en djupare förståelse av en arbetsplats psykosociala arbetsmiljö. För att avgränsa studien har vi utgått från det teoretiska ramverket, där relationen mellan krav-kontroll- och stödmodellen samt HR-perspektivet främst har tillämpats. Ett delsyfte med studien är att se hur väl krav-kontroll- och stödmodellen kan implementeras i det moderna arbetslivet. Därför har vi placerat in informanterna i de olika arbetsmiljöer som modellen beskriver. Det visade sig dock vara förknippat med vissa svårigheter då modellen är mer lämpad för industriarbetare. Studiens resultat bygger på sex teman som framkom i intervjuerna: arbetsbelastning, egenkontroll i arbetet, gruppdynamik och socialt stöd, samspelet mellan organisationen och människan, förändringar i arbetet samt upplevelsen av stress i arbetet. Studien visar att individerna upplever att arbetsbelastningen är rimlig samt att det finns en egen kontroll över arbetet. Det framkom även att gruppdynamiken varierade beroende på avdelning men alla upplevde ett högt socialt stöd. Samtliga individer upplevde stress på arbetet men det kunde bemötas på ett positivt sätt. Slutligen kan man genom studien se att samspelet mellan organisationen och människan var positivt samt att “Swedbank-andan” var något som värderades högt.

Inledning: Lantbrukare står för flest dödsfall till följd av stress och mental sjukdom, jämfört med andra yrkesgrupper. Socialt stöd blir därför extra viktigt eftersom det tycks fungera som en stötdämpare mot den stress, oro och ångest som många lantbrukare drabbas av i sitt yrkesliv. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka och beskriva lantbrukares erfarenheter av socialt stöd. Metod: Semistrukturerade intervjuer baserade på frågor som speglade studiefrågan hölls med svenska lantbrukare. Materialet analyserades och sammanställdes genom en kvalitativ innehållsanalys, där både det latenta och manifesta innehållet tolkades. Resultat: Lantbrukares erfarenhet av socialt stöd präglas mycket av familj och vänner. När stödet från dessa inte räcker till säger sig de flesta vara beredda att vända sig till olika typer av professionella aktörer, men helst vänder man sig till ett välbekant stöd. Familjen bidrar både till socialt stöd och en upplevelse av höga krav. Summering: Lantbrukare har flera olika källor till socialt stöd och överlag positiva erfarenheter av dessa. Det som ibland håller tillbaka lantbrukare från att söka socialt stöd är de gamla traditionella attityderna och yrkets starka band till familjen, vilket gör att de inte vill oroa familjen och därmed väntar med att öppna upp sig om bekymmer. / Introduction: Compared to other occupational groups, farmers account for the most deaths due to stress and mental illness. Therefore, social support is becoming extremely important, as it seems to act as a health buffer against the stress and anxiety that many farmers suffer in their professional lives. Aim: The purpose of this study is to examine and describe farmers' experiences in social support. Method: Semi-structured interviews based on questions that reflected the study issue were held with Swedish farmers. The material was analysed and compiled through a qualitative content analysis, in which both the latent and manifest content were interpreted. Result: Farmers' experiences of social support is characterized by family and friends. When their support is not sufficient, most farmers say they are prepared to turn to professional actors, but ideally they turn to a familiar support. The family contributes both to social support and an experience of high demands. Summary: Farmers have several different sources of social support and generally positive experiences of these. What sometimes holds farmers back from seeking social support is the old traditional attitudes and the profession's strong ties to the family. Farmers do not want to worry their family and therefore they wait to tell them about worries.

Arbetet som första linjens chef inom äldreomsorgen innebär dagliga utmaningar. Chefer och ledarskap är starkt bidragande till hur de anställda mår, samt har en stor betydelse för hur de presterar och hur deras engagemang ser ut. Stödet till chefer skiljer sig utifrån individuella och organisatoriska förutsättningar. En god arbetsmiljö förutsätter att man får det stöd som man har behov av, för att klara de krav som ställs på chefen. Tidigare studier visar att ett större socialt stöd till första linjens chefer är synonymt med en lägre stressnivå (Dellve, Andreasson & Jutegren, 2013). Syftet med studien är att undersöka hur första linjens chefer i äldreomsorgen upplever det sociala stödet från kollegor och chef, i synnerhet nu under coronapandemin, och hur har stödet påverkat chefens arbetsmiljö. Coronapandemin, som spred sig under våren 2020, bidrog starkt till utmaningar som man aldrig tidigare hade erfarit, vilket gjorde att chefernas arbetsmiljö blev än mer ansträngd. Vi, författarna, har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua sex enhetschefer (första linjens chefer) inom äldreomsorgen, som beskriver sina upplevelser av socialt stöd och hur det påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Vi har också valt att ta pandemin i beaktning, då den var högst aktuell när studien genomfördes. Resultatet visar att flertalet av respondenterna upplever att de får tillräckligt med socialt stöd, så pass att man känner att man klarar av sitt uppdrag och att det bidrar till en god arbetsmiljö. Resultatet visar också att coronapandemin har orsakat ett större behov av socialt stöd.

Barn runt om i världen far illa och utsätts för fysiskt-, psykisk- och sexuellt våld samt vanvård och försummelse. Sjuksköterskor möter barn och vuxna i sitt omvårdnadsarbete, där barn har farit illa eller riskerar att fara illa. Sjuksköterskor har anmälningsplikt vid misstanke om att barn far illa. Dock finns olika omständigheter som påverkar sjuksköterskor att inte göra en orosanmälan vid misstanke att barn far illa, trots att anmälningsskyldighet och etiska koder finns. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilket stöd sjuksköterskor behöver för att göra en orosanmälan vid misstanke om att barn far illa. I litteraturstudien framkom det att sjuksköterskor behöver stöd i form av emotionellt-, informativt- och instrumentellt stöd för att göra en orosanmälan. Sjuksköterskor efterfrågar stöd genom kunskap vilket kan erhållas via utbildning, för att kunna identifiera barn som far illa. Ett organisatoriskt stöd och en god sammanhållning inom teamet är av stor vikt för att främja sjuksköterskors hantering av orosanmälan, där alla inom hälso- och sjukvård får reflektera och dela kunskaper med varandra. Sjuksköterskors individuella förutsättningar gällande normer och värderingar av en vuxen- och barnrelation har en inverkan på anmälningsprocessen. Därmed behöver sjuksköterskor stöd för att samtliga sjuksköterskor utgår från samma värderingar och plikter mot barnet och förövaren. / Children around the world suffer from abuse such as physical, psychological and sexual violence and neglect. Nurses meet children and adults in families in their work where children have been harmed or are at risk of harm. Nurses have an ethical responsibility and duty to report when children are at risk of harm in a report of concern. Although there are ethical codes and an obligation to report, there are circumstances that affect nurses to not always make a report when a child is at risk. The aim of this literature study was to investigate what support nurses need to make a proper report of concern, when there is a suspicion of a child at risk. The study revealed that nurses need emotional, informative and instrumental support to make a complaint. Nurses demand support through knowledge, which can be obtained through education, in order to identify children who are at risk of harm. In addition, organizational support and a good cohesion within a multidisciplinary team is of great importance in promoting nurses' handling of a report of concern, where everyone in healthcare can reflect and share knowledge with each other. Nurses' own upbringing and individual judgement of norms and values have an impact in their decision of what is acceptable in an adult / child relationship, which affect the application process. As a result, nurses need support so that they share the same base of values and duties towards the child and the offender.

Barn runt om i världen far illa och utsätts för fysiskt-, psykisk- och sexuellt våld samt vanvård och försummelse. Sjuksköterskor möter barn och vuxna i sitt omvårdnadsarbete, där barn har farit illa eller riskerar att fara illa. Sjuksköterskor har anmälningsplikt vid misstanke om att barn far illa. Dock finns olika omständigheter som påverkar sjuksköterskor att inte göra en orosanmälan vid misstanke att barn far illa, trots att anmälningsskyldighet och etiska koder finns. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilket stöd sjuksköterskor behöver för att göra en orosanmälan vid misstanke om att barn far illa. I litteraturstudien framkom det att sjuksköterskor behöver stöd i form av emotionellt-, informativt- och instrumentellt stöd för att göra en orosanmälan. Sjuksköterskor efterfrågar stöd genom kunskap vilket kan erhållas via utbildning, för att kunna identifiera barn som far illa. Ett organisatoriskt stöd och en god sammanhållning inom teamet är av stor vikt för att främja sjuksköterskors hantering av orosanmälan, där alla inom hälso- och sjukvård får reflektera och dela kunskaper med varandra. Sjuksköterskors individuella förutsättningar gällande normer och värderingar av en vuxen- och barnrelation har en inverkan på anmälningsprocessen. Därmed behöver sjuksköterskor stöd för att samtliga sjuksköterskor utgår från samma värderingar och plikter mot barnet och förövaren. / Children around the world suffer from abuse such as physical, psychological and sexual violence and neglect. Nurses meet children and adults in families in their work where children have been harmed or are at risk of harm. Nurses have an ethical responsibility and duty to report when children are at risk of harm in a report of concern. Although there are ethical codes and an obligation to report, there are circumstances that affect nurses to not always make a report when a child is at risk. The aim of this literature study was to investigate what support nurses need to make a proper report of concern, when there is a suspicion of a child at risk. The study revealed that nurses need emotional, informative and instrumental support to make a complaint. Nurses demand support through knowledge, which can be obtained through education, in order to identify children who are at risk of harm. In addition, organizational support and a good cohesion within a multidisciplinary team is of great importance in promoting nurses' handling of a report of concern, where everyone in healthcare can reflect and share knowledge with each other. Nurses' own upbringing and individual judgement of norms and values have an impact in their decision of what is acceptable in an adult / child relationship, which affect the application process. As a result, nurses need support so that they share the same base of values and duties towards the child and the offender.

Folkhälsomyndigheten har under våren 2020 infört restriktioner på grund av det smittsamma viruset Covid-19 och hänvisar de som kan att arbeta hemifrån så länge de allmänna råden är gällande. Distansarbetet har drastiskt ökat i Sverige i samband med Covid-19 och huruvida det skapar positiva eller negativa effekter råder det delade meningar kring. Föreliggande studie var explorativ och syftade till att undersöka olika faktorer som utifrån tidigare forskning predicerar arbetstrivsel hos medarbetare inom en organisation under distansarbete. Följande frågeställning har besvarats i studien: Vilka prediktorer förklarar arbetstrivsel under distansarbete hos medarbetare inom en organisation? Samtliga deltagare var 86 anställda medarbetare utan personalansvar på Anticimex AB och Anticimex Försäkringsbolag. Samtliga deltagare var tjänstemän och hade olika befattningar inom olika områden såsom försäljning, ekonomi, affärsutveckling, marknad, administration, HR, IT, systemutveckling och juridik. I studien utfördes en korrelationsanalys och en multipel regressionsanalys för att predicera arbetstrivsel under distansarbete inom organisationen. Resultatet visade att social stöd av chef är det som förklarar och predicerar arbetstrivsel under distansarbete. Modellen, där endast socialt stöd av chef utgör förklarad varians, förklarade 42,2 procent av den upplevda arbetstrivseln. Studiens brister lyfts utifrån att resultatet är baserat på en enkätundersökning, utförd under en pandemi, bestående av deltagarnas självuppskattade upplevelser. Studiens styrkors lyfts utifrån de välvaliderade skalorna som används i föreliggande studie. Avslutningsvis rekommenderas utförande av longitudinella studier för att möjligen fastställa kausala samband i framtida forskning.

No description available.