Förstagångsmammors välbefinnande är ett diskuterat ämne med mycket tidigare forskning bakom sig. Studiens syfte var att undersöka huruvida det finns ett samband mellan förstagångsmammors fysiska och psykiska välbefinnande och olika faktorer som relationer samt stöd från social omgivning och sjukvård med en kvantitativ analysmetod. Enkäter skickades ut till sociala medier och utefter det sammanställdes resultatet via SPSS. Resultatet av denna studie visar att förstagångsmammor är i behov av stöd från sjukvård och social omgivning. En bra relation till framförallt partner och vänner är viktigt för det mentala måendet. Tidigare psykiska besvär, medicinering för psykiska besvär och diagnostisering av personlighetsstörning påvisar en stor risk att drabbas av förlossningsdepression. En besvärlig förlossningsupplevelse kan också bidra till en förlossningsdepression och deltagarna upplevde att de fått bättre information från sjukvården kring de psykiska bieffekterna av att föda barn än de fysiska bieffekterna, något som sa emot tidigare forskning. / The wellbeing of first-time mothers is a well discussed subject with previous research from all over the world. The aim of this study was to see whether there is a connection between the physical and mental wellbeing of first-time mothers and several factors such as relationships, social support and support from healthcare with a quantitative analysis method. Surveys were sent out on social media and the results were compiled via SPSS. The results of this study indicates that first-time mothers are in need of both support from healthcare and their social surrounding. A good relationship to especially partner and friends are important for their mental health. Previous mental disorders, medication for mental disorders or that the person is diagnosed with a personality disorder could increase the risk of experiencing postpartum depression. A difficult birth experience could also contribute to a postpartum depression and the participants experienced that they received better information about the mental side effects of giving birth rather than the physical side effects, which contradicts previous research.

<p>Syftet var att undersöka i vilken omfattning långtidssjukskrivna haft kontakt med arbetsplatsen/arbetskamraterna/arbetsledaren och om de haft någon stödperson på arbetsplatsen under sjukskrivningen samt ifall de sjukskrivna anser att det påverkat möjligheterna till återgång i arbete. Studien baserade sig på en enkätundersökning med 36 långtidssjukskrivna som haft en sjukskrivningstid på minst 90 dagar i följd och vid sjukskrivningstillfället haft en anställning. Studien visade att kontakten varit gles, trots det ansåg ett lika stort antal att kontakten varit tillräcklig som otillräcklig. Endast ett fåtal hade haft någon stödperson på arbetet. Hypotesen ”att fortsatt kontakt med arbetsplatsen under långtidssjukskrivning har en positiv påverkan på möjligheterna till återgång i arbete” fick endast delvis stöd. Endast när det gällde grad av kontakt med arbetsledare/chef och utfall, visade sig vara signifikant på 5 % nivån. När det gällde graden av kontakten med arbetskamrater, facklig företrädare och ”Annan” kunde ingen signifikans påvisas. Studiens konklusion var att arbetsledare/chef var den viktigaste kontakten och att arbetskamraterna och fackliga företrädarna var en outnyttjad potential, som skulle kunna stärka det sociala stödet.</p>

<p>Föreliggande studies syfte var att undersöka vad studenter på civilingenjörsprogrammet med inriktning mot teknisk fysik och elektroteknik beskriver är deras motivation till att genomföra sina studier och om denna förändras över tid. Frågeställningarna som legat till grund för studien är: Vad beskriver studenterna påverkar deras motivation? Vad består motivationen av? Förändras studenternas motivation över tid, om ja på vilket sätt? Gör studenterna själva något för att påverka sin motivation, och i så fall vad? Studien är longitudinell och bygger sammanlagt på 32 intervjuer med åtta studenter som har intervjuats kontinuerligt under 3-4 år. Metoden som använts kan beskrivas som en induktiv empirinära kvalitativ metod då innehållet i data fått styra arbetsprocessen. Resultatet visar att studenternas motivation utgörs av tre byggstenar som alla har betydelse för motivationen på lång sikt - upplevelser av: meningsfullhet/tillämpbarhet, kompetens/behärskande och socialt sammanhang/socialt stöd. Vidare visar resultatet att motivationen skapas i mötet mellan student och utbildningskontext.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka hur förstagångsföräldrar samt flergångsföräldrar upplever föräldragrupperna i Dellenbygden (FID). Resultatet från de 19 intervjuerna visade att samtliga föräldrar var nöjda över att träffarna, anordnades. Alla respondenter beskrev att de hade fått information om FID men många upplevde den som otydlig. Förstagångsföräldrarna beskrev att de inte riktigt förstått innebörden av informationen som rörde FID, medan flergångsföräldrarna beskrev den som mer klar och tydlig. Förstagångsföräldrarna hade inga förväntningar av föräldragrupperna medan övervägande flergångsföräldrar hade vissa förväntningar. De flesta förstagångsföräldrar upplevde innehållet som lite tunt medan flergångsföräldrarna upplevde det som bra och givande. Samtliga föräldrar hade kommentarer när det gällde upplägget, där tiden var det som mest kritiserades. Samtliga föräldrar angav att den sociala gemenskapen som träffarna gav var det primära men några tillade att det även var bra saker som togs upp på träffarna. Samtliga föräldrar hade också kritik när det gällde övergången till förskolan som inte fungerat. Ett antal önskningar om förbättringar framkom hos både förstagångsföräldrar och flergångsföräldrar där tiden för träffarna och övergången till förskolan var det primära.</p><p>Slutsats: Det är viktigt med tydlig information om innehållet och betydelsen av FID till nyblivna föräldrar. Det är även viktigt för föräldrarna att ges möjlighet att påverka tider för gruppernas sammankomster samt innehållet i dessa grupper. Övergången till förskolan bör enligt föräldrarna ses över då de ansåg det viktigt med fortsatta framtida träffar i grupperna.</p> / <p>The aim of the study was to examine how first-time parents and experienced parents experience the parent groups in Dellenbygden (FID). The results from the 19 interviews showed that all parents were pleased that the meetings had been organized. All respondents stated that they had been informed about the FID, however the majority found that this information had been too vague. The first-time parents described that they had not really understood the meaning or importance of the information concerning the FID, while experienced parents described it as being more clear and evident. The first-time parents had no expectations of parent support, while the majority of experienced parents did have certain expectations. Most first-time parents considered the content a little thin, while experienced parents found it to be good and beneficial. All parents had comments concerning the set-up, with the time of the meetings being the most criticized point. All parents stated that the social community that the group meetings provided was the main benefit, but some added that good things were also brought up at the meetings. All parents also had criticism concerning the transition to preschool as not functioning. A number of desired improvements were generated from both first-time parents and experienced parents, with the time of the group meetings and the transition to preschool being the main points.</p><p>Conclusion: It is important to have clear information about the meaning and the importance of FID to new parents. It is also important for the parents to be given the chance to influence the group meeting times and the content of these meetings. The transition to preschool should, according to the parents, be seen as the most important point to be considered at continued future group meetings.</p>

<p>Då en människa får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd kan denne av olika skäl tvingas till att leva gömd. En vanlig orsak till detta är skräcken för vad som skulle kunna hända vid ett återvändande till hemlandet. Därmed väljer den avvisade en livssituation utan tillgång till olika samhälleliga rättigheter framför att vända tillbaka. Frånvaron av stödinsatser innebär ofta materiella, fysiska och psykiska konsekvenser. Hur individen hanterar dessa beror till viss del på orsaken till flykten, men också på det stöd andra människor kan ge. För att få en djupare förståelse för den gömdes situation, utformades syftet att undersöka vilka faktorer som påverkar hur en flykting som lever gömd kan hantera samt skapa mening och innehåll i sin livssituation. Detta ledde till följande frågeställningar: 1) Vilka faktorer beskrivs som inflytelserika för flyktingens förmåga att hantera sin livssituation som gömd? 2) På vilket sätt inverkar dessa faktorer på flyktingens möjlighet att hantera sin vardag? 3) Hur beskrivs flyktingens stöd från det sociala nätverket och på vilket sätt bidrar detta stöd till att skapa en meningsfull tillvaro? 4) Finns det gemensamma mönster eller skildringar i respondenternas berättelser som kan vara betydelsefulla för skapandet av mening? I denna studie har en kvalitativ metod använts, innefattande semistrukturerade intervjuer med tre flyktingar som levt gömda. Intervjufrågor formulerades utifrån tolkningsramens teoretiska perspektiv om meningsskapande med grund i logoterapi, KASAM och socialt stöd. Dessa perspektiv kopplades samman varpå socialt stöd blev en viktig komponent inom logoterapin och KASAM. I resultatet framgår att praktiska omständigheter, socialt nätverk samt livsåskådning är av vikt för att en gömd flykting ska kunna skapa mening och innehåll i sitt liv. Avgörande visade sig det sociala stödet vara, främst i form av nära mellanmänskliga relationer. Detta då dessa kontakter kan erbjuda socialt, emotionellt och självstärkande stöd. För att kunna skapa mening krävs också utrymme för existentiella frågor, egna känslor samt en huvudsaklig sysselsättning. Dessa måste tillskrivas ett värde för att KASAM ska kunna uppnås.</p> / <p>When denied the right to a permanent residence permit, a refugee can, for various reasons, be forced to lead a life in hiding. A common reason for this is the fear of what awaits in the country of origin. As a result, the “denied” chooses to proceed into a life without access to any societal rights rather than return home. The lack of organized support in such a situation contributes to difficult material, physical as well as psychological consequences. The manner each individual has of handling these are highly dependent upon their reasons for fleeing, as well as the support they receive. To achieve a broader understanding of a life in hiding, the factors that influence the manner the affected refugee can handle, as well as create meaning and content in his/her situation, have been investigated. Subsequently, the following questions were asked: 1) which factors are described as significant in regards to the refugee’s ability to handle a life in hiding? 2) In which ways do these factors affect the refugee’s ability to handle his/her everyday life? 3) How is the support of the social network described, and in which ways can this support help create a meaningful existence? 4) Are there any patterns to be found in the narratives of the informants that can contribute to a meaningful existence? In this study, a qualitative method was used comprising semi-structured interviews with three refugees having lead lives in hiding. Interview questions were developed using the study’s theoretical framework, consisting of logotherapy, KASAM and social support. As these perspectives were combined, social support proved to be an important component in both logotherapy and KASAM. The study concluded that practical circumstances, a social network as well as the “outlook on life” were essential to enable the creation of meaning in the hidden individual’s life. Close relationships were demonstrated as the most vital aspect, as they offer emotional, social as well as self-strengthening support. In addition to this, personal feelings, existential questioning and a primary occupation are needed to create meaning. These must be valued as important to achieve KASAM.</p>

<p>Arbetslöshet har visats medföra effekter på folkhälsan. Arbetslösheten är för tillfället stor isamhället och det är främst unga som drabbas. Till följd av detta har Tranemo kommun startatprojektet Vita Villan med syfte att främja arbetslösa ungas välmående och förbättra derasmöjligheter till sysselsättning. Det finns många sätt arbeta på då människor påverkas på olikasätt och i olika sammanhang. Sociala faktorer och individens upplevelser inverkar påarbetslöshetens konsekvenser. Syftet med studien var att undersöka deltagarnas upplevelser avprojektet samt hur Vita Villan har påverkat dem. Studien bygger på åtta enskilda intervjuermed deltagare från Vita Villan. Resultatet visade att deltagarna överlag upplevde projektetVita Villan som positivt. Deltagarna fick hjälp med att utforma ett CV och de kände att de fåttsocialt stöd från både handledare och övriga deltagare. Det som betydde allra mest var självasysselsättningen, att ha någonstans att tillbringa sin vardag. Slutsatsen blir därför att den härtypen av projekt kan medföra positiv påverkan på deltagarnas psykiska hälsa men även attarbetssättet kan utvecklas för att bli mer effektivt, bland annat kan förbättringar ske genommer individanpassat stöd och större utrymme för egen aktivering. Fler studier behövs för attkvalitetssäkra arbetsmetoderna och säkerställa arbetets effekter.</p>

Föreliggande studies syfte var att undersöka vad studenter på civilingenjörsprogrammet med inriktning mot teknisk fysik och elektroteknik beskriver är deras motivation till att genomföra sina studier och om denna förändras över tid. Frågeställningarna som legat till grund för studien är: Vad beskriver studenterna påverkar deras motivation? Vad består motivationen av? Förändras studenternas motivation över tid, om ja på vilket sätt? Gör studenterna själva något för att påverka sin motivation, och i så fall vad? Studien är longitudinell och bygger sammanlagt på 32 intervjuer med åtta studenter som har intervjuats kontinuerligt under 3-4 år. Metoden som använts kan beskrivas som en induktiv empirinära kvalitativ metod då innehållet i data fått styra arbetsprocessen. Resultatet visar att studenternas motivation utgörs av tre byggstenar som alla har betydelse för motivationen på lång sikt - upplevelser av: meningsfullhet/tillämpbarhet, kompetens/behärskande och socialt sammanhang/socialt stöd. Vidare visar resultatet att motivationen skapas i mötet mellan student och utbildningskontext.

Arbetslöshet har visats medföra effekter på folkhälsan. Arbetslösheten är för tillfället stor isamhället och det är främst unga som drabbas. Till följd av detta har Tranemo kommun startatprojektet Vita Villan med syfte att främja arbetslösa ungas välmående och förbättra derasmöjligheter till sysselsättning. Det finns många sätt arbeta på då människor påverkas på olikasätt och i olika sammanhang. Sociala faktorer och individens upplevelser inverkar påarbetslöshetens konsekvenser. Syftet med studien var att undersöka deltagarnas upplevelser avprojektet samt hur Vita Villan har påverkat dem. Studien bygger på åtta enskilda intervjuermed deltagare från Vita Villan. Resultatet visade att deltagarna överlag upplevde projektetVita Villan som positivt. Deltagarna fick hjälp med att utforma ett CV och de kände att de fåttsocialt stöd från både handledare och övriga deltagare. Det som betydde allra mest var självasysselsättningen, att ha någonstans att tillbringa sin vardag. Slutsatsen blir därför att den härtypen av projekt kan medföra positiv påverkan på deltagarnas psykiska hälsa men även attarbetssättet kan utvecklas för att bli mer effektivt, bland annat kan förbättringar ske genommer individanpassat stöd och större utrymme för egen aktivering. Fler studier behövs för attkvalitetssäkra arbetsmetoderna och säkerställa arbetets effekter.

Då en människa får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd kan denne av olika skäl tvingas till att leva gömd. En vanlig orsak till detta är skräcken för vad som skulle kunna hända vid ett återvändande till hemlandet. Därmed väljer den avvisade en livssituation utan tillgång till olika samhälleliga rättigheter framför att vända tillbaka. Frånvaron av stödinsatser innebär ofta materiella, fysiska och psykiska konsekvenser. Hur individen hanterar dessa beror till viss del på orsaken till flykten, men också på det stöd andra människor kan ge. För att få en djupare förståelse för den gömdes situation, utformades syftet att undersöka vilka faktorer som påverkar hur en flykting som lever gömd kan hantera samt skapa mening och innehåll i sin livssituation. Detta ledde till följande frågeställningar: 1) Vilka faktorer beskrivs som inflytelserika för flyktingens förmåga att hantera sin livssituation som gömd? 2) På vilket sätt inverkar dessa faktorer på flyktingens möjlighet att hantera sin vardag? 3) Hur beskrivs flyktingens stöd från det sociala nätverket och på vilket sätt bidrar detta stöd till att skapa en meningsfull tillvaro? 4) Finns det gemensamma mönster eller skildringar i respondenternas berättelser som kan vara betydelsefulla för skapandet av mening? I denna studie har en kvalitativ metod använts, innefattande semistrukturerade intervjuer med tre flyktingar som levt gömda. Intervjufrågor formulerades utifrån tolkningsramens teoretiska perspektiv om meningsskapande med grund i logoterapi, KASAM och socialt stöd. Dessa perspektiv kopplades samman varpå socialt stöd blev en viktig komponent inom logoterapin och KASAM. I resultatet framgår att praktiska omständigheter, socialt nätverk samt livsåskådning är av vikt för att en gömd flykting ska kunna skapa mening och innehåll i sitt liv. Avgörande visade sig det sociala stödet vara, främst i form av nära mellanmänskliga relationer. Detta då dessa kontakter kan erbjuda socialt, emotionellt och självstärkande stöd. För att kunna skapa mening krävs också utrymme för existentiella frågor, egna känslor samt en huvudsaklig sysselsättning. Dessa måste tillskrivas ett värde för att KASAM ska kunna uppnås. / When denied the right to a permanent residence permit, a refugee can, for various reasons, be forced to lead a life in hiding. A common reason for this is the fear of what awaits in the country of origin. As a result, the “denied” chooses to proceed into a life without access to any societal rights rather than return home. The lack of organized support in such a situation contributes to difficult material, physical as well as psychological consequences. The manner each individual has of handling these are highly dependent upon their reasons for fleeing, as well as the support they receive. To achieve a broader understanding of a life in hiding, the factors that influence the manner the affected refugee can handle, as well as create meaning and content in his/her situation, have been investigated. Subsequently, the following questions were asked: 1) which factors are described as significant in regards to the refugee’s ability to handle a life in hiding? 2) In which ways do these factors affect the refugee’s ability to handle his/her everyday life? 3) How is the support of the social network described, and in which ways can this support help create a meaningful existence? 4) Are there any patterns to be found in the narratives of the informants that can contribute to a meaningful existence? In this study, a qualitative method was used comprising semi-structured interviews with three refugees having lead lives in hiding. Interview questions were developed using the study’s theoretical framework, consisting of logotherapy, KASAM and social support. As these perspectives were combined, social support proved to be an important component in both logotherapy and KASAM. The study concluded that practical circumstances, a social network as well as the “outlook on life” were essential to enable the creation of meaning in the hidden individual’s life. Close relationships were demonstrated as the most vital aspect, as they offer emotional, social as well as self-strengthening support. In addition to this, personal feelings, existential questioning and a primary occupation are needed to create meaning. These must be valued as important to achieve KASAM.

Syftet var att undersöka i vilken omfattning långtidssjukskrivna haft kontakt med arbetsplatsen/arbetskamraterna/arbetsledaren och om de haft någon stödperson på arbetsplatsen under sjukskrivningen samt ifall de sjukskrivna anser att det påverkat möjligheterna till återgång i arbete. Studien baserade sig på en enkätundersökning med 36 långtidssjukskrivna som haft en sjukskrivningstid på minst 90 dagar i följd och vid sjukskrivningstillfället haft en anställning. Studien visade att kontakten varit gles, trots det ansåg ett lika stort antal att kontakten varit tillräcklig som otillräcklig. Endast ett fåtal hade haft någon stödperson på arbetet. Hypotesen ”att fortsatt kontakt med arbetsplatsen under långtidssjukskrivning har en positiv påverkan på möjligheterna till återgång i arbete” fick endast delvis stöd. Endast när det gällde grad av kontakt med arbetsledare/chef och utfall, visade sig vara signifikant på 5 % nivån. När det gällde graden av kontakten med arbetskamrater, facklig företrädare och ”Annan” kunde ingen signifikans påvisas. Studiens konklusion var att arbetsledare/chef var den viktigaste kontakten och att arbetskamraterna och fackliga företrädarna var en outnyttjad potential, som skulle kunna stärka det sociala stödet.