Amputation av nedre extremitet drabbar cirka 2600 individer i Sverige årligen. Amputation är en stor operation som innebär en rad förändringar som exempelvis nya fysiska hinder och förändrade känslor kring sig själv och sin omgivning. Syftet med studien är att belysa individers upplevelser av livet efter en amputation av nedre extremitet. Studien är en litteraturöversikt gjord på kvalitativa artiklar där tio artiklar valdes ut och analyserades med hjälp av Fribergs (2006) analysmetod. Detta resulterade i tre huvudteman Att förlora ett ben som beskriver de känslor och problem som individerna upplever i samband med amputation. Förändrad självbild handlar om hur individen ser på sig själv och hur de uppfattar att andra ser på dem. Det sista temat, Att återfå kontroll, beskriver hur individen återfår sin självständighet och nytt hopp som gått förlorad efter amputationen. Författarna har i diskussionen fokuserat på att diskutera kring vad sjuksköterskan bör tänka på i mötet med dessa individer och vad sjuksköterskan kan göra för att hjälpa dem att återfå sin självständighet och hopp om framtiden. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor som drabbar drygt 7000 kvinnor i Sverige varje år. I och med bröstcancern blir livets värden mer tydliga och bland kvinnorna ökade medvetenheten om personliga begär, behov och meningen med livet. Lidandet som bröstcancern för med sig öppnar upp för existentiella frågor och det finns ett behov av att få stöd och uttrycka lidandet. Sjuksköterskan har här en viktig stödjande roll till bröstcancerdrabbade kvinnor och måste kunna bemöta kvinnornas existentiella lidande vid deras förändrade livssituation. Syftet med studien är att belysa innebörder i det existentiella lidandet så som det kan upplevas av kvinnor med bröstcancer. En kvalitativ litteraturstudie har gjorts då syftet med studien var att belysa kvinnornas upplevelser. Resultat är organiserat i tre huvudteman med tio underteman. Det första huvudtemat handlar om att uppleva en förändrad självbild, vilket bland annat innefattar upplevelser av en förändrad kropp, förändrade relationer och förändrad förmåga att delta i det dagliga livet. Det andra huvudtemat handlar om att kämpa för att upprätthålla ett meningsfullt liv. Här beskrivs sökandet efter den inre styrkan och att uppleva en förändrad livsmening. Det tredje temat handlar om att uppleva sig bemött som objekt och subjekt inom vården. Vår förhoppning med studien är att öka kännedomen och kunskapen inom vården kring det existentiella lidandet så att sjuksköterskor kan lindra dessa kvinnors existentiella lidande och erbjuda dem deras fullständiga vård. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Varje år i Sverige upptäcks cirka 7000 nya fall av bröstcancer, av dessa är cirka 570 kvinnor under 45 år. Oftast har de här kvinnorna upptäckt bröstförändringen själva. För yngre kvinnor kan det vara svårt att ta till sig bröstcancerdiagnosen då deras livsvärld förändras och det medför ett stort lidande. De drabbade kvinnorna har ofta barn och familj och det kan vara svårt att involvera hela familjen i sjukdomen. Vid behandling förändras kroppsutseendet och kvinnans subjektiva kropp rubbas då det är genom kroppen världen erfars. Upplevelsen av att få bröstcancer är individuell. Ökad kunskap av erfarenheten av att få bröstcancer i ung ålder kan gynna vårdarbetet. För att vårdpersonalen ska kunna ha en bättre förståelse vad de unga bröstcancerdrabbade kvinnorna går igenom. Syftet är att beskriva unga kvinnor med bröstcancer, deras erfarenheter under perioden mellan diagnos och behandlingstid samt att belysa anpassad information. I denna studie har en kvalitativ ansats använts då författarna vill belysa erfarenheten av att få bröstcancer. I resultatet har författarna analyserat fyra självbiografier som handlar om bröstcancer. Resultatet består av fem kategorier och sex underkategorier, Att hantera den nya situationen, Att livet förändras, Att ta upp kampen, Att behålla identiteten och Att hämta kraft. I metoddiskussionen diskuterar författarna sina val av litteratur, den kvalitativa ansatsen och analysmetoden. I resultatdiskussionen kopplar författarna ihop de vårdvetenskapliga begreppen tillsammans med resultatet. Även författarnas egna reflektioner om resultatet lyfts fram, hur viktigt det är med rätt information som är anpassad till yngre kvinnor. Hur vården kan ta till sig av denna kunskap, och från denna kunskap ge bättre vård till de här kvinnor. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Föreliggande studies syfte var att studera socialt stöd som moderator i relationen mellan stress och idrottsrelaterad utbrändhet bland idrottande ungdomar. Deltagarna valdes via ettstrategiskt bekvämlighetsurval och krav att ha minst 3 träningar i veckan utöver tävling inom sin idrott. Totalt deltog 91 ungdomar i studien (M=17,3 SD=0.98). Studien är kvantitativ tvärsnittsdesign och data samlades i form av frågeformulär och internetbaserade formulär. Frågeformuläret bestod av demografiska frågor och tre mätinstrument Multidimensional Scale of Perceived Social Support (MSPSS), Perceived Stress Scale (PSS) och Athlete burnout Questionnaire (ABQ). Enkäten bestod av 41 påståenden och sju bakgrundsfrågor. I resultatet framkom att det inte fanns en statistisk signifikant interaktionseffekt mellan socialt stöd och stress i relation till idrottsrelaterad utbrändhet. Socialt stöd är inte moderator i relationen mellan stress och idrottsrelaterad utbrändhet. Det fanns inget statistiskt signifikant samband mellan stress och idrottsrelaterad utbrändhet. Det fanns ett statistiskt signifikant samband mellan socialt stöd och idrottsrelaterad utbrändhet. / The purpose of the study was to examine if social support can buffer the relation between perceived stress and athlete burnout in youth athletes. Through strategic convenience sample were 91 participants recruited (M=17, 3 SD= .98).  The study used a quantitative cross-sectional design were data was collected via questionnaire and internet-based questionnaire. Data was collected from youth athletes whom practice sports at least 3 times a week. The questionnaire was based on following instruments: Demographic questions, Multidimensional Scale of Perceived Social Support (MSPSS), Perceived Stress Scale (PSS) and Athlete Burnout Questionnaire (ABQ). The questionnaire included 41 statements and seven background questions. The result showed no statistical significant interaction between social support and perceived stress in relation with athlete burnout. Social support is not a moderator in the relation between stress and athlete burnout. The result showed no statistical significant correlation between perceived stress and athlete burnout. There was showed a statistical significant correlation between social support and athlete burnout.

I Sverige beräknas strax över hälften av alla vuxna vara överviktiga eller ha utvecklat fetma (Folkhälsomyndigheten, 2018). Enligt WHO (2017) är ökningen av tillståndet inte bara ett allvarligt samhällsproblem, utan utgör även ett växande globalt hot mot folkhälsan. Ett hot som går att åtgärda, men utan åtgärd kan tillståndet ha förödande konsekvenser, i värsta fall förkortat liv (ibid). Med detta i åtanke växte mitt intresse fram att studera problematiken utifrån en pedagogisk synvinkel. Syftet med föreliggande studie var att belysa de erfarenheter och upplevelser av socialt stöd om beskrivs av en grupp individer som deltar i ett viktminskningsprogram genomsyras att behandlingsmetoden kognitiv beteendeterapi [KBT], ställt i relation till förändring av livsstil genom ett lärande perspektiv. Studien hade ett induktivt förhållningssätt och inspirerades av en hermeneutisk-fenomenologisk ansats med livsvärden som fokus. Som insamlingsmetod användes två fokusgruppsdiskussioner och två ”tillfällen i sammanhanget”, likt observation. Urvalet bestod av sex personer som deltog i en viktminskningsgrupp där KBT praktiserades. Av resultatet framgick att deltagarna upplevde behandlingen som gynnsam, dels genom viktreducering samt av ett generellt ökat hälsotillstånd, vilket kan kopplas till den nya mer hälsosamma livsstilen. Det har varit av intresse att belysa ämnet utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Många studier fokuserar på ett viktminskningsresultat och inte vad som möjliggör ett långsiktigt lärande. Genom att synliggöra lärandet genom den sociala kontexten och upplevelsen om vad som möjliggör lärande kan vi även öka förståelsen för problematiken och vidare metoden.

Övergången från skola till arbete eller vidare studier för unga vuxna är en enskild aktivitetsperiod som formas av en interaktion mellan individen och den omgivande miljön. Övergången präglas av strävan efter ett arbete men att få en fast förankring på den reguljära arbetsmarknaden kan vara problematisk. Unga vuxna kan därför vara i behov av stöd från samhällets resurser samt familj och vänner. Syftet med studien är att beskriva hur unga vuxna upplever övergången från skola till arbete eller vidare studier samt om unga vuxna upplever behov av stöd i övergången från skola till arbete eller vidare studier och i sådana fall vilken typ av stöd. För att besvara studiens syfte intervjuades åtta personer i åldrarna 19 till 28 år som upplevde en pågående övergång. Intervjuguiden har Model of Human Occupation samt Bolic Baric som teoretisk förankring. Det inspelande materialet har transkriberats, analyserat och kondenserats. I resultatet framkom övergången som en tid av förändrade rutiner och roller där unga vuxna formas efter samhället. I övergången är stöd från familj och vänner samt samhället nödvändigt men upplevs varierat. Det finns ett behov av vidare forskning gällande utformning och implementering av insatser då övergången är en komplex tid som utvecklas fortskridande.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida det finns ett samband mellanolika aspekter av skolans psykosociala arbetsmiljö och 15-åriga ungdomars subjektivtskattade livskvalitet. I fokus står skolarbetets organisering med svenska niondeklassaresupplevelse av krav i skolarbetet, kontroll över dess planering och innehåll samt tillgång tillstöd och praktisk hjälp från sina lärare. Bakgrunden är den ökade rapporteringen av psykiskohälsa för denna åldersgrupp och de senaste årens relativt omfattande hälsoforskning omskolans psykosociala miljö och förekomsten av psykiska och psykosomatiska hälsobesvär.Som ett komplement till detta har här istället elevers subjektivt skattade livskvalitetanalyserats, vilket kan betraktas som en relativt bred hälsoindikator som delvis är kopplattill psykiska och psykosomatiska hälsobesvär men som också kan spegla välbefinnande iett vidare perspektiv. Den centrala frågan är om dessa aspekter av skolan har en så vidinverkan att de även påverkar hur eleverna betraktar sin livskvalitet i stort?Studien bygger på data från Folkhälsoinstitutets enkätundersökning ” Skolbarnshälsovanor” som utgör en del av ett internationellt samarbete samordnat av WHO. Dennaundersökning genomförs vart fjärde år och behandlar olika aspekter av barns ochungdomars hälsa, levnadsvanor, skolmiljö och sociala relationer. Deskriptiv statistik samtkönsspecifika logistiska regressionsanalyser har genomförts i bearbetning av data.Resultaten från studien tyder på att det för pojkar endast är höga krav i skolan som ärsignifikant kopplade till ökad risk för försämrad livskvalitet medan samtliga av de tredimensioner som undersökts - krav, kontroll och lärarstöd - har en signifikant inverkan påflickors livskvalitet. Resultaten tyder också på att lärarstöd har en mer buffrande effekt änkontroll mot de negativa hälsoeffekter som höga krav i skolan kan leda till för eleverna.</p>

<p>Mobbning är ett relativt utbrett problem bland våra skolungdomar och dess konsekvenser för den utsatte elevens välbefinnande är många gånger allvarliga. Det är därför av stor vikt att framförallt arbeta aktivt för att stoppa mobbning, men även att söka mildra de negativa konsekvenserna av den. Syftet med denna uppsats är att studera den psykosomatiska hälsan bland mobbade niondeklassare i Stockholmsregionen, samt att undersöka om socialt stöd i skolan och hemmet kan mildra eventuella negativa hälsokonsekvenser till följd av mobbning. Syftet är även att uppmärksamma eventuella könsskillnader kring dessa frågeställningar.</p><p> </p><p>Socialt stöd har visat sig vara betydelsefullt för hälsan både i förebyggande syfte och vid direkt utsatthet av stress och negativa händelser i livet. Denna uppsats utgångspunkt är att socialt stöd verkar enligt buffertteorin vid mobbning. Teorin säger att socialt stöd fungerar som en buffert på så sätt att det mildrar ohälsa vid utsatthet av stress. I kontrast till denna teori finns direkt-effekt teorin som säger att sociala resurser är positivt för välmående och hälsa oavsett om en person är utsatt för stress eller inte. Analyserna baseras på svaren från de cirka 9000 elever i nionde klass som deltog i Stockholms stads drogvaneundersökning 2004. Det huvudsakliga analysarbetet genomförs med hjälp av OLS regression.</p><p> </p><p>Resultatet från studien visar att mobbade elever uppger en sämre psykosomatisk hälsa jämfört med elever som inte utsatts för mobbning. Studien visar också att graden av psykosomatisk ohälsa ökar med graden av mobbning bland såväl flickor som pojkar. Vidare har närvaron av socialt stöd en positiv koppling till den psykosomatiska hälsonivån. Goda föräldrarelationer tycks vara av större betydelse för hälsan jämfört med skolstöd. Sett till detta uppvisade aspekten fritidsaktiviteter med föräldrar det starkaste sambandet med psykosomatisk hälsa för både pojkar och flickor. Att kunna prata med pappa om bekymmer har en mer positiv effekt på hälsonivån än att kunna prata med mamma för pojkar medan det omvända råder för flickor.</p><p>Analyserna ger inget stöd för att socialt stöd fungerar enligt bufferteorin. Däremot erhålls stöd för direkt-effekt teorin. Detta eftersom socialt stöd visade sig ha en direkt positiv effekt på den psykosomatiska hälsan, d.v.s. oavsett om eleven är utsatt av mobbning eller inte.</p>

<p>Syftet med denna studie var att studera hur arbetslöshet kan påverka människors sociala liv. Studien har inriktat sig på arbetslöshet utifrån arbetslösa individers eget perspektiv. Vår forskningsfråga handlar om att belysa vilka faktorer som synliggörs och påverkar människors sociala liv under deras arbetslöshet. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett genom halvstrukturerade intervjuer med personer som varit arbetslösa mellan sex månader och två år. Resultatet visade att de flesta av intervjupersonerna ansåg att arbete förknippades med deras identitet. Det framkom även att ekonomin spelade en central roll i intervjupersonernas liv på många olika sätt och att det begränsade dem i deras sociala liv. Vidare framgick det att intervjupersonerna kände en avsaknad av förståelse från sin omgivning och behovet av socialt stöd visade sig vara mycket individuellt vilket påverkades av en rad olika faktorer. Vidare framkom det även att föreningslivet kan fylla en viktig funktion och det visade sig till viss del kunna fylla de behov som arbetet ger. Resultatet visade slutligen att arbetslösheten ledde till konflikter, missförstånd och känslor av att inte vara en del av samhället. En slutsats som kan dras av denna studie är att arbete är en viktig del för det sociala livet. Arbete ger människor sociala kontakter utanför hemmet och möjliggör för både struktur, självständighet, gemenskap, tillhörighet och för upprätthållandet av en stabil identitet. Familjen har också fått en central roll i de arbetslösas livssituation då den kan skapa både mening och mål i tillvaron för den arbetslöse. En ytterligare slutsats anser vi blir behovet av stöd för att reducera och förebygga de negativa konsekvenserna som arbetslösheten ger individen. Det finns områden som kan förbättras. Vidare belyser studien betydelsen av utveckling av det sociala stödet för att kunna täcka in de brister i stöd som erhålls idag för att hindra att arbetslösheten leder till isolering, utanförskap och känslor av skam och skuld som förhindrar dem från att ha ett bra och fungerande socialt liv.</p><p>Nyckelord: Arbetslöshet, ekonomiska begränsningar, identitet, sociala förväntningar,socialt stöd</p>

<p>I denna studie har jag undersökt vad sociala relationer betyder för människor med missbruksproblem i form av droger och alkohol. De sociala relationerna har kommit att inbegripa andra missbrukare men även människor som jag definierar befinner sig utanför missbruket och därmed är accepterade och inräknade som en del av samhället. Människor med missbruksproblem står utanför samhället, de har inte en plats som människor som lever ”normalt”. Människor med missbruksproblem har även svårt att bli accepterade av samhället och deltagarna i denna studie upplever att de aldrig får en chans att komma tillbaka.</p><p>Jag valde att använda mig av en hermeneutisk metod, som handlar mycket om att sätta sig in i den andres livsvärld. Jag intervjuade fem män som är gäster på den öppna föreningen Träffpunkten. Resultatet visar på att Träffpunkten har blivit till en livlina för gästerna. De kommer bort från sitt missbruk, upplever en samhörighet och att de har en plats. På Träffpunkten är alla accepterade och alla är välkomna. Det är ingen som dömer en och alla har förståelse för dem. Tillsammans med teorier och tidigare forskning inom områden som socialt kapital, sociala ritualer, ontologisk trygghet och meningslöshet, tolkar och förklarar jag det deltagarna har delat med sig av sina tankar och känslor för mig, för att sprida en förståelse för deras liv och Träffpunktens betydelse.</p>