Inom psykosvården finns vissa brister, vilket gör det angeläget att undersöka vilka alternativa stödformer som kan finnas tillgängliga utöver den traditionella vården. Med internets utbredning har nya möjligheter för socialt stöd öppnat sig. Stödet online kan nischas till olika ämnesområden och kan tänkas komplettera, ersätta, eller utgöra ett substitut för, annat socialt stöd. I vår studie har vi undersökt webbsajten viska.se och det sociala stöd som där riktas mot personer i positionen psykossjuk. Studien har en kritisk etnografisk utgångspunkt, och vilar på de teoretiska ramverken cripteori och social support. Datamaterialet består av: sajtens layout, internetforum, chattkonversationer samt nyhetsartiklar. Insamlingen har skett genom en netnografisk undersökningsmetod; materialet har sedan genomgått en kritisk-tematisk analys. Vår studie bidrar med vissa kunskaper om socialt stöd till personer i positionen psykossjuk och om deras förmåga att erbjuda socialt stöd. Resultatet visar på att tre aktörer, admin, sajten Viska, och Viskas medlemmar, erbjuder socialt stöd. Stödet erbjuds på olika sätt, och beroende på sajtens olika funktioner antar det olika former. Genom hur det sociala stödet erbjuds omformuleras och utmanas psykospositionen; att erbjuda stöd kan på så vis utgöra ytterligare ett stöd då det normaliserar psykossjukdom. Fynden kan användas för att utveckla det professionella stöd som erbjuds personer i positionen psykossjuk, och kan ge verktyg för att främja alternativa stödformer utanför den traditionella vården. Vidare forskning bör undersöka hur användarna själva uppfattar Viska, samt vilka som använder sajten och om den behöver kompletteras med andra liknande stödarenor. Vidare forskning bör även undersöka olika stödformer i relation till olika psykiskt sjuka och marginaliserade positioner, och vilka resurser personer i dessa positioner besitter.

Bakgrund: Det finns många faktorer som påverkar egenvårdsprocessen och personer som lever med hjärtsvikt upplever hinder och svårigheter i att utföra egenvård. Egenvård består främst av medicinering och livsstilsförändringar och om god egenvård upprätthålls kan personer med hjärtsvikt leva ett bra liv trots sjukdom. Egenvårdsförmåga mäts med två mätinstrument, European Heart Failure Self-Care Behaviour Scale (EHFScBS) och Self-Care Heart Failure Index (SCHFI). Syfte: Att identifiera och beskriva faktorer samt deras effekt på egenvårdsförmågan hos personer med hjärtsvikt. Metod: Litteraturöversikten gjordes utifrån 15 kvantitativa studier. Artiklar söktes fram i databaserna CINAHL och Medline. I samtliga artiklar är egenvårdsförmågan mätt med olika versioner av EHFScBS och SCHFI. Artiklar analyserades med hjälp av Fribergs trestegsmodell. Resultat: 44 identifierade faktorer framkom varav 38 faktorer var signifikanta för egenvårdsförmåga. Mest förekommande signifikanta faktorer var ålder, multisjuklighet, sjukdomsduration, NYHA-klassificering, ejektionsfraktion, sjukhusinläggningar, vårdgivare, depressiva symtom och kön. Slutsats: Faktorer med betydelse för egenvård var kognition, multisjuklighet och socialt stöd. Dessa har en relation till varandra och visar på en komplex situation. Identifierade faktorer kan ge ökad förståelse för vad som påverkar egenvårdförmågan och på så sätt vara ett underlag för vårdpersonal så att omvårdnaden personcentreras. / Background: There are many factors affecting the self-care process and people living with heart failure experience obstacles and difficulties to perform self-care. Self-care mainly consists of medication and lifestyle changes and people who maintain good self-care can live a good life despite the disease. Self-care ability can be measured using two instruments, European Heart Failure Self-care Behavior Scale (EHFScBS) and Self-Care Heart Failure Index (SCHFI). Aim: To identify and describe factors and their effects on self-care ability in people with heart failure. Method: This literature review is based on quantitative studies. 15 articles were found in the databases CINAHL and Medline. In all articles self-care ability was measured with different versions of EHFScBS and SCHFI. Articles were analyzed using Fribergs three-step model. Results: 44 factors were identified and 38 factors were significant in self-care ability. Most common significant factors were age, comorbidity, disease duration, NYHA-classification, ejection fraction, hospitalization, caregiver, depressive symptoms and gender. Conclusion: Factors affecting self-care was cognition, comorbidity and social support. They have a relationship to each other that shows complexity. Identified factors may increase understanding of what affects self-care and can be used to support health professionals in person centered care.

Bakgrund Kvinnan får ofta någon typ av sexuell dysfunktion av gynekologisk cancer och dess behandling. En gynekologisk cancersjukdom innebär både fysiskt- och psykiskt lidande. Stöd har visat positiv effekt för cancerpatienter. Den omvårdnadsteori som valdes för examensarbetet var Joyce Travelbees omvårdnadsteori. Syfte Att undersöka hur kvinnliga patienter med en gynekologisk cancerdiagnos upplever stöd från vårdpersonal relaterat till sex- och samlevnad. Metod Detta är en litteraturstudie där artiklar granskades från databasen PubMed. Sjutton originalartiklar valdes men två av dessa exkluderades då de ej svarade på inklusionskriterierna. Dessa 15 artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmallar. Resultatet analyserades med en innehållsanalys. Resultat Kvinnor önskar mer stöd relaterat till sex- och samlevnad. De önskar även att partnern involveras i vården. Kvinnorna upplever otillräckligt stöd relaterat till sex- och samlevnad gånger kvinnan fått stöd har detta varit otillräckligt. De önskar både få muntlig och skriftlig information/rådgivning. Slutsats Att drabbas av gynekologisk cancer påverkar hela kvinnan. Kvinnor upplever att de får för lite stöd relaterad till sex- och samlevnad och önskar mer stöd från vården i dessa frågor. Detta examensarbete skall bidra till att vårdpersonal uppmärksammar dessa kvinnor. / Background Women often get some type of sexual dysfunction of gynecological cancer and its treatment. A gynecological cancer disease involves both physical- and mental suffering. Support has demonstrated efficacy for cancer patients. The nursing theory that was selected to this bachelor’s thesis was Joyce Travelbee. Aim To examine how female patients with a gynecological cancer diagnosis feel support from health professionals related to sex- and relationships Method This is a literature review in which articles were searched from the database PubMed. Seventeen original articles were selected, but two of these were excluded because they did not respond at the inclusion criteria. These 15 articles of quality were assessed using audit templates. The results were analyzed using a content analysis.   Results Women want more support related to sex- and relationships. The women also want their partner to become more involved in care. The women experiencing insufficient support related to sex- and relationships times the woman received support, this has been inadequate. They want both verbal and written information/advice.  Conclusion To suffer from gynecological cancer affects the whole woman. Women feel that they receive little support related to sex- and relationships and want more support from the care in these issues. This bachelor’s thesis will contribute to the health professionals pay attention to these women.

No description available.

Syftet med denna kvalitativa uppsats var att, utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, ta reda på hur socialsekreterare inom socialtjänsten upplever den psykosociala arbetsmiljön. Vi ville undersöka hur socialsekreterare fann glädje i sitt arbete och vilka utmaningar socialsekreterarna upplever i arbetet. Vi valde att intervjua sex socialsekreterare med varierande längd i yrket, verksamma i två kommuner. Intervjumaterialet tolkades med hjälp av KASAM och krav-kontroll-stödmodellen. Resultatet visade att en bra arbetsgrupp och bra kollegor var avgörande för att känna trivsel på arbetsplatsen, vilket vi tolkade som att socialsekreterarna upplevde en meningsfullhet med sitt arbete. Även klienterna var en faktor som bidrog till att socialsekreterarna kände glädje i arbetet, men var också något som de upplevde som en utmaning i arbetet. Andra utmaningar var att de inte hann med sina arbetsuppgifter på grund av dokumentationskraven och att det fanns brister i rutiner och riktlinjer vilket försvårade arbetet. / The purpose of this qualitative study was, through a hermeneutic perspective, to find out how social workers in the social services, experience the psychosocial work environment. We wanted to explore how the social workers found joy in their vocation and which challenges the social workers experienced in the work. We chose to interview six social workers with varying length in the profession, active in two municipalities. The interview material was interpreted with Sense of Coherence (SOC) and the demand-control-social support model. The result of the study shows that a good working group and good colleagues was important to experience wellbeing at the workplace, which we interpreted as the social workers experienced a meaningfulness of their work. The clients were also a factor that contributed to the social workers satisfaction in their work, but also something that was a challenge in their profession. Other challenges were that they didn´t have time for their duties because of the documentation requirements and that there were flaws in routines and guidelines that complicated their work.

Syfte med studien är att undersöka hur det sociala stödet upplevs av verksamhetschefer i den privata äldreomsorgen och om stödet har betydelse för att bibehålla ett hållbart arbetsliv.Studien undersöker vilken typ av socialt stöd och från vem som verksamhetscheferna upplever att de får stöd ifrån.Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem verksamhetschefer som arbetar på olika äldreboenden inom samma organisation. I intervjuerna användes en semistrukturerad intervjuguide för att få en större förståelse. Teoretiska perspektiv som används i studien är krav-kontroll-stöd och James S. House (1980) beskrivning av socialt stöd.I huvudresultat framkommer det att verksamhetscheferna upplever att socialt stöd har stor betydelse för att kunna ha ett hållbart arbetsliv som chef. Cheferna uppger att deras sociala stöd främst kommer från regionchef, HR-center, kollegor, gruppchefer och medarbetare.Stödet som verksamhetscheferna får är främst ett värderande och informativt stöd. Generellt upplevs stödet bra men brister finns ibland i det emotionella och värderande stödet. Resultatet av vår studie konfirmerar vad tidigare forskning säger, vilket är att socialt stöd har stor betydelse för att chefer ska kunna bibehålla ett hållbart arbetsliv och att hälsan kan påverkas positivt av socialt stöd.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida arbetsrelaterad stress samt copingstrategier skiljer sig åt med avseende på individuella faktorer som kön, ålder och arbetslivserfarenhet bland yrkesverksamma konsulter. Totalt bestod urvalet för studien av 110 undersökningsdeltagare (41 kvinnor och 69 män), vilka valdes ut med hjälp av bekvämlighetsurval. I utförandet av studien tillämpades en kvantitativ forskningsmetodik där en webbaserad enkätundersökning genomfördes. Vid insamlingen av data användes Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (COPSOQ II) (Pejtersen, Kristensen, Borg & Bjorners, 2010) och Brief COPE scale (Muhonen & Torkelson, 2005). Insamlad data analyserades med hjälp av separata Independent Samples t-test. Resultaten visade att upplevelse av arbetsrelaterad stress signifikant skiljde sig åt med avseende på ålder. Konsulter äldre än 30 år upplevde mer arbetsrelaterad stress samt högre grad av kontroll i sitt arbete än yngre konsulter. Resultaten visade även att användning av copingstrategier skiljde sig åt med avseende på ålder, kön och arbetslivserfarenhet, då konsulter som var 30 år och yngre i större utsträckning använde sig av problemfokuserade, emotionsfokuserade samt dysfunktionella copingstrategier. Kvinnor använde sig i större utsträckning än män av både problemfokuserade och dysfunktionella copingstrategier. Konsulter med 3 år arbetslivserfarenhet eller mindre använde sig mer av problemfokuserade copingstrategier. Föreliggande studie visar därmed på en del avvikande resultat i förhållande till tidigare forskning inom området för arbetsrelaterad stress och copingstrategier.

Sveriges lärare upplever en stor press från olika håll och undersökningar har visat att sociala och organisatoriska faktorer i deras arbete är en stor orsak till psykisk ohälsa. Upplevelsen av det psykosociala arbetet beror på vilken nivå som individen upplever psykologiska krav, kontroll samt socialt stöd. Studiens syfte var att undersöka hur högstadielärare upplever den psykosociala arbetsmiljön på sin arbetsplats och om det är någon skillnad om de arbetar på större eller mindre skola. Studien utfördes bland högstadielärare från sex skolor i södra Sverige där 69 lärare deltog, 27 från större skolor och 42 från mindre skolor. Instrumentet som användes var QPS-Nordic34+ samt bakgrundsfrågor och tre tillagda frågor som rörde önskat socialt stöd. Generellt sett såg den upplevda psykosociala arbetsmiljön bra ut hos deltagarna. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan de mindre och större skolorna gällande upplevd psykosocial arbetsmiljö eller önskat socialt stöd. Dock fanns signifikanta samband mellan ålder, antal år som lärare, antal år på nuvarande arbetsplats och upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. / The teachers in Sweden experience a great pressure from different directions and previous studies has shown that social and organizational factors in their work are a major cause of mental illness. The experience of the psychosocial work depends on what level the individual experience psychological demands, control and social support. The purpose of this study was to see how secondary school teachers experience the psychosocial work environment in their workplace and if there is any difference depending on if they work in a bigger or smaller school. This study was conducted among secondary school teachers from six schools in southern Sweden where 69 teachers participated, 27 from bigger schools and 42 from smaller schools. To measure this QPS-Nordic34+ was used and also background questions and three added questions which concerned the desired social support. The psychosocial work environment among the participants looked good in general. The result did not show any statistically significant difference between the smaller and bigger schools concerning the experience of the psychosocial work environment or desired social support. But there were significant correlations between age, number of years as a teacher, number of years at current workplace and the experience of the psychosocial work environment.

Studiens syfte var att undersöka om skadade idrottares upplevda autonomistöd under rehabiliteringen hade en indirekt effekt på: (a) positiva affekter genom behovstillfredsställelse och självbestämmande motivation, samt (b) negativa affekter genom behovsfrustration och kontrollerande motivation. Utifrån syftet utformades två hypotesmodeller som testades genom varsin medieringsanalys. Studien bygger på en tvärsnittsdesign där datainsamlingen skedde genom ett strategiskt bekvämlighetsurval. Vid studien deltog totalt 71 tävlingsidrottare i åldrarna 15-51 år (M=21 SD=5.1) där samtliga deltagare drabbats av en akut eller allvarlig idrottsskada. Ställda hypoteser kunde ej bekräftas då resultatet visade att autonomistöd inte hade en indirekt effekt på någon av välbefinnandets affekter då det antingen medierades via (a) behovstillfredsställelse och självbestämmande motivation respektive (b) behovsfrustration och kontrollerande motivation tillsammans. Däremot visade resultatet att autonomistöd hade en indirekt effekt på affekterna när förhållandet enbart medierades genom behovstillfredsställelse eller behovsfrustration vilket gör att vissa segment ur hypotesmodellerna går i linje med resultatet. Studiens resultat påvisar att skadade idrottare upplever ett ökat psykologiska välbefinnande när sjukgymnastens sociala stöd uppfyller idrottarens tre grundläggande psykologiska behov. Resultatet har potential att ge sjukgymnaster en bredare uppfattning om hur de i framtiden kan hjälpa till att bidra till ett ökat psykologiskt välbefinnande hos skadade idrottare under rehabilitering. / The purpose of this study was to examine if injured athletes perceived autonomy support during rehabilitation had an indirect effect on: (a) positive affects via need-satisfaction and self-determined motivation, and (b) negative affects via need-thwarting and controlled motivation. Based on the purpose, two hypothetical models were designed and tested through mediation analysis. The study used a quantitative cross-sectional design where the data collection was performed through a strategic convenience sample. There was a total of 71 competitive athletes between the age of 15 and 51 (M=21 SD=5.1) who participated in the study, all of them had been affected by an acute or serious injury. As it   showed that autonomy support did not have an indirect effect on any of the affects via (a) need-satisfaction and self-determined motivation, or (b) need-thwarting and controlled motivation together the aspects from the models could not be considered confirmed. However, the result showed that autonomy support had an indirect effect on the affects when the relation only mediated through need-satisfaction or need thwarting which means that certain segments from the models are in line with the result. The present study highlights that injured athletes increase their psycho logical well-being when the social support from physiotherapists fulfills the basic psychological needs. Using the results from recent study, physiotherapist can get a broaderunderstanding in how their support can affect an athlete’s well-being during their rehabilitation.

De flesta barn överlever idag sin cancerdiagnos, men det innebär många och långa sjukhusvistelser, med smärtsamma procedurer och ibland bestående problem. Föräldrarna har fått en betydande roll i vården och även syskonen ska ses som anhöriga. Syskonen kommer ofta i skymundan och far illa. Sjuksköterskan behöver kunskap om hur syskonen kan stödjas. Syftet var att belysa syskons behov utav stöd, när ett barn drabbats av cancer. En litteraturöversikt av kvalitativa artiklar visar att syskonen längtar efter sin vardag och sitt familjeliv, att de mår bra av att träffa andra i samma situation och att det är viktigt att ha familj och vänner runt sig. Syskonstödjare har en viktig funktion för syskonen på sjukhuset. Genom en ökad kunskap hos sjuksköterskor om barns utveckling och hur den nya situationen påverkar livsvärlden kan man minska barnens utsatthet, detta genom att erbjuda bättre och mer socialt stöd. Sjuksköterskan bör i framtiden tänka på att erbjuda stöd till de friska syskonen även efter avslutad vårdtid. / Program: Sjuksköterskeutbildning