Syftet med aktuell studie var att få en uppfattning om hur skadade idrottare använder sig av målsättningsarbete under rehabiliteringen, samt vad de har för upplevelser av a) det sociala stödet och, b) självförtroendet. Till grund för studien formades tre stycken frågeställningar: (1) hur har de skadade idrottarna använt sig av målsättningsarbete, (2) hur ser idrottarnas sociala stöd ut samt (3) hur upplever idrottarna sitt självförtroende. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer på sju stycken deltagare. Deltagarna var två kvinnor och fem män i åldrarna 17 till 33 (M=24.6), från olika idrotter och olika nivåer. Intervjuerna dokumenterades med hjälp av bandspelare för att sedan analyseras genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att självförtroendet påverkades negativt vid skada samt att stödet från familjen och vännerna ansåg viktigast under rehabiliteringen. I aktuell studie framkom det också att det sociala stödet i stor utsträckning hade förändrats under rehabiliteringen. I diskussionen sammankopplas studiens resultat med föreskrivna teoretiska referensramar.

Background: One in three breastfeeding women sustain a chest complication. Many mothers feel that breastfeeding counselors have been the key to initiate and maintain the breastfeeding. Aim: The aim of this study was to investigate mothers’ experiences of breastfeeding problems and the advice given from a breastfeeding clinic in a large Swedish city. Method: A qualitative interview study with an inductive approach was made. Ten mothers were interviewed through a semi-structured interview guide. Data were analyzed by using content analysis. Results: Three categories and six sub-categories of mothers' perceptions of breastfeeding pro- blems and the advice they got from the breastfeeding clinic were identified. The mothers often experienced that breastfeeding problems had a strong negative impact on their mental health. Emotions such as anxiety, depression, grief and pain were common among the mothers. The majorities were positive with the advice given and many mothers stated they felt strengthened by the clinics support. Some mothers though expressed uncertainty whether the clinics advice really had helped them solving their problems. Conclusion: Strikingly many of the mothers in the study convey a sense of vulnerability when they describe their experiences of breastfeeding problems. The mothers' prior knowledge and preparedness for breast complications and other breastfeeding problems are not always sufficient. Adding to the vulnerability is the mothers' own expectations that breastfeeding should be obvious and natural. The breastfeeding clinic therefore plays an important role in supporting these mothers by meeting every mother where she is mentally.

Bakgrund: Medfött hjärtfel är ett samlingsnamn för flera 100 olika missbildningar på hjärtat, vilka oftast kräver ett kirurgiskt ingrepp. Medelåldern för operation är fem månader och de flesta barnen överlever till vuxen ålder. Föräldrar till långvarigt sjuka barn vistades ofta en längre period på sjukhus och upplevde miljön som integritetskränkande och brist på privat utrymme. Syfte: Att beskriva hur föräldrar hanterar situationen efter att deras barn diagnosticerats med medfött hjärtfel och hur de upplever stöd från sjukvårdspersonal samt beskriva de valda artiklarnas urvalsmetod. Design: Studiens design var en beskrivande litteraturstudie. Metod: Författarna till föreliggande studie valde 13 artiklar från databaserna Cinahl och PubMed, artiklarna var både av kvalitativ och kvantitativ design och publicerade mellan 2000 – 2015. Resultat: Föräldrarna visade sig tillämpa Gud och spirituell vägledning för att hantera situationen efter att deras barn diagnosticerats med medfött hjärtfel. Vidare skiljde sig fäders och mödrars hantering av situationen. När sjukvårdspersonalen visade engagemang och individuellt bemötande var detta uppskattat av föräldrarna, även tydlig och anpassad information uppskattades. Slutsats: Problemfokuserade och meningsskapande copingstrategier föranledde en positiv syn på situationen, vilket underlättade hanteringen.  Personligt stöd och engagemang från sjukvårdspersonalen ökade föräldrarnas tillit och därmed ökade tillfredställelsen av sjukhusvistelsen och vården av de hjärtsjuka barnet. Medicinsk terminologi bör även anpassas efter individens kunskaper. / Background: Congenital heart defects are an umbrella term for about hundreds defects on the heart, which often requires surgical operation. Most of the children survives until adulthood and the children’s middle-age for surgical operation in Sweden is about 5 months. Parents off protracted ill children frequently spend a long period in hospitals, the environment is experienced as intrusive to integrity and leads to lack of private space. Aim: Was to describe how parents adapted the situation after their child was diagnosed with congenital heart defects, how they experienced the support of health-care professionals and describe the selected articles selection procedure. Design: This study was a descriptive literature study. Method: The writers of this study selected 13 articles from the databases Cinahl and PubMed, the articles are both qualitative and quantitative designs and published between 2000 – 2015. Result: Parents have shown to practice the beliefs of God and other spiritual guidance as a method to adapt the situation after their child has been diagnosed with congenital heart defects, further fathers and mothers has shown differences to adapt the situation. When health-care professionals shown commitment and individual approach has it been appreciated by the parents, further clear and customized information was appreciated. Conclusion: Problem-focused and meaning-based coping strategies leads to a positive view of situation and adaption. Health-care professionals who applies personal support and engagement improved parents trust which lead to increased satisfaction about the hospitalization and care of the child with congenital heart defects. Medical terminology should practice after individual knowledge.

Syftet med denna studie var att undersöka hur manliga idrottare på elitnivå påverkas psykologiskt av en idrottsrelaterad korsbandsskada samt hur de upplevt det psykologiska- och sociala stödet under rehabiliteringsperioden. Till denna studien intervjuades två fotbollsutövare och fyra innebandyutövare, dessa två idrotter har en hög skadefrekvens för korsbandsskador. Rehabiliteringstiden för en korsbanskasskada är lång och energikrävande, det är även  den skadan med högst procentuella skadepersoner med permanent invaliditet. En kvalitativ data användes där sex manliga elitidrottare inom idrotterna fotboll och innebandy intervjuades över telefon runt om i Sverige. Resultatet av den psykologiska hälsans påverkan drabbade deltagarna både positivt och negativt men samtliga upplevde att rehabiliteringsperioden var påfrestande och att det sociala stödet var betydelsefullt. Samtliga intervjudeltagare betonar även vikten av att uppleva samhörighet med laget under skadeperioden.

I denna studie undersöker vi de anställdas arbetsförhållande på ett bemanningsföretag inom den offentliga sektorn och hur de upplever sitt arbete när det gäller gemenskapen på arbetsplatsen och balansen mellan arbetslivet och privatlivet. Flexibiliteten som krävs av en bemanningsanställd kan påverka individen på fler sätt än själva arbetet. Syftet med öreliggande undersökning är att få en ökad kunskap om bemanningsanställdas arbetsförhållanden och hur de upplever dessa. För att få svar på vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer med anställda på ett bemanningsföretag inom den offentliga sektorn. Empiri i denna undersökning har delats upp i fyra kategorier som är : anställningsförhållanden, flexibilitet, socialt stöd och psykosociala faktorer. Resultatet visade att informanterna trivs med det flexibla arbetssättet med olika arbetsplatser, men att de psykosociala faktorerna påverkar deras privatliv. I studien har teorier kring krav/kontroll/stöd, flexibilitet och motivationsteorier använts. Viktiga faktorer som framkommit i studien var betydelsen av gemenskap, besluts förmåga och ekonomisk trygghet. / In this study we are investigating the working conditions of the employees in an employment agency within the public sector and how they feel about their work. We have specially focused on social support and social climate and the balance between working life and private life. The flexibility, which is a necessity for the employee in a staffing work, can affect the individual in more ways than in the work itself. The purpose with this study is to get an increased understanding of the working conditions for the employees in an employment agency and how they meet with these. To get an answer of our purpose we have used a qualitative survey consisting of interviews with employees in an employment agency within the public sector. The data in this study has been divided in four categories which are: appointment flexibility, social support, and psychosocial factors. The result showed that the informants like the flexible way of working with different working places, but the psychological factors have affect on their private lives. In the study theories around demand/control/ support, motivation and flexibility have been used. Important factors which have been indicated in the study were the meaning of unity, ability to take decisions and economic security.

Introduktion: Ambulanssjukvården har sedan 1800-talet förändrats, från att vara ett rent transportmedel är i dagsläget ambulanserna utrustade med högteknologisk utrustning och sjuksköterskeutbildad personal. Ambulanssjuksköterskor utsätts ofta för situationer som kan upplevas psykiskt påfrestande. Dessa situationer kan, om de inte bearbetas, leda till sämre mental hälsa med risk för sjukskrivningar och förtidspensionering. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av stöd på arbetsplatsen efter psykiskt påfrestande situationer i arbetet. Metod: Denna studie har en kvalitativ ansats med en beskrivande design. Resultat: Ambulanssjuksköterskor upplever olika situationer som psykiskt påfrestande. Upplevelsen relateras ofta till den egna livssituationen och tidigare erfarenheter. Stödåtgärder finns tillgängliga från arbetsplatsen efter psykiskt påfrestande situationer, men ambulanssjuksköterskorna upplever att ansvaret ofta ligger på individen att söka stöd. Brister upplevs även i stödhanteringen och önskemål finns om förbättringar. Slutsats: Stöd finns på arbetsplatsen men upplevs både vara tillräckligt samtidigt som det upplevs vara i behov av utveckling.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som motiverar några kvinnor att bibehålla en hälsosammare livsstil efter tidigare misslyckade försök. Metod: Genom en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Resultat: För kvinnorna var stödet en av två av de viktigaste faktorerna till att bibehålla sin vikt efter en viktnedgång. Den andra faktorn är att ändra sitt tankesätt kring vilka val man gör, vid träningen, men framförallt efter träningen. Slutsats: Det behövs flera ställen med ett koncept likt detta träningscenter. Det finns allt för många ”vanliga” gym men bara ett fåtal organisationer som inriktar sig specifikt på viktnedgång och bibehållandet av det. Men för dem som vill ha hjälp och behöver stöd till att vara fysiskt aktiv så är det nog svårare att få det stödet på vanliga gym. Därför är det, precis som deltagarna i denna studie tar upp, viktigt att ett träningscenter finns för den delen av befolkningen som behöver det där lilla extra, som kan betyda som oerhört mycket.

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka om graden av judisk religiositet påverkar hälsan. Religiositet definieras i tre dimensioner; beteende, attityd och tro som tillsammans skiljer en religion från en annan. Hälsa definieras med hjälp av World Health Organisation, WHO, som 1948 menade att hälsa är psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp". "ett tillstånd av fullständigt fysiskt,</p><p><p>Studier har visat att ett stort religiöst engagemang har ett måttligt samband med bättre hälsa där religion erbjuder ett litet, men betydande skydd. Vissa forskare menar dock att religion har en negativ påverkan på hälsan, i och med en ökad risk för olika typer av psykiska problem. Utgångspunkten för denna studie är Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät som syftar till att beskriva den svenska befolkningsgruppens hälsoläge. Urvalet består av Sveriges judiska minoritetsgrupp, 16 – 84 år, som är medlemmar i antingen Stockholm, Göteborg eller Malmö Judiska församling. Tilläggsfrågor inkluderades om det specifikt judiska. Totalt skickades 1272 enkäter ut och med en svarsfrekvens på 34,8 % och ett totalt bortfall på 65,2 %. Resultaten redovisades och analyserades med ett antal logistiska regressioner där de tre beroende variablerna mätte det allmänna hälsotillståndet, den psykiska samt den kroppsliga hälsan vilka testades mot samtliga oberoende variabler. Studien kan inte bekräfta hypotesen att graden av judisk religiositet har någon oberoende påverkan på hälsan. Istället tar ålder över effekten på hälsa vilket kan tyda på att medelåldern är högre för människor med en starkare religiositet. Det kan därför konstateras att religion inte är en viktig faktor för en god hälsa, åtminstone inte bland judiska församlingsmedlemmar i svenska storstäder.</p></p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan kvantitativ anställningsotrygghet (oron för att förlora arbetet) samt kvalitativ anställningsotrygghet (oron för att förlora värdefulla aspekter av arbetet) och hälsa respektive arbetstrivsel. Vidare kontrollerades det för hur och om socialt stöd från chef och medarbetare hade en modererande effekt i denna relation. Resultat av hierarkiska regressionsanalyser visade att kvalitativ anställningsotrygghet predicerade lägre arbetstrivsel men inget samband med ohälsa erhölls. Socialt stöd visade sig inte heller ha någon modererande effekt på anställningsotrygghet. Socialt stöd från medarbetare hängde dock samman med högre arbetstrivsel men inte med hälsa, medan stöd från chef inte predicerade något av utfallen. Studien utgår från en enkätundersökning som gjordes 2006 på ABSA bank, en organisation inom den finansiella sektorn i Sydafrika. De anställdas reaktioner på osäkerhet är av grundläggande betydelse både ur ett hälso- och ett företagsledningsperspektiv.</p> / Tack för MFS- stipendium som gjorde detta möjligt.

<p>Stress i arbetslivet anses ligga till grund för en del av det stora antalet långtidssjukskrivningar. Arbetet att få tillbaka fler i arbete är viktigt men också förebyggande åtgärder för att förhindra fler sjukskrivningar. I denna studie undersöktes socialt stöd och copings modererande effekt på sambandet mellan arbetskrav och ohälsa. Urvalet bestod av lärare (n=443, svarsfrekvens 72 % Tid 1, n=340 Tid 2, longitudinell svarsfrekvens 78 %). Stegvis Multipel regression genomfördes för variablerna arbetsbelastning, måloklarhet, socialt stöd från kollegor och chefer, coping med hänsyn till kontrollvariablerna ålder och kön. Resultatet visade stöd för en modererande effekt av socialt stöd från kollegor – de som upplevde högt stöd reagerade med mindre depression vid hög arbetsbelastning än de med lågt stöd. Över tid fanns en modererande effekt av socialt stöd från kollegor – de med högt stöd visade på mindre sömnproblem vid hög arbetsbelastning än de med lågt stöd. Över tid fanns det även en svag modererande effekt av coping, där de med hög coping uppvisade ett svagare samband mellan fysisk ohälsa och arbetsbelastning.</p>