Syftet med vårt examensarbete är att beskriva pedagogers tankar kring anmälningsplikten och vilka hinder som kan uppstå i samband med anmälningsplikten enligt Socialtjänstlagen 14 kap. 1 §. Vi vill med arbetet också förbereda oss inför kommande anmälningssituationer i våra yrkesliv och önskar att arbetet ska bidra till diskussioner kring ämnet på skolan där vi gjort vår undersökning. Våra huvudfrågor har varit: Vilka tankar har pedagogerna kring anmälningsplikten? Vilka hinder kan uppstå vid tillämpning av anmälningsplikten? Resultaten har vi nått genom litteraturstudier och intervjuer. Intervjuerna är gjorda med en rektor, en skolsköterska och fyra pedagoger på en skola. Våra huvudsakliga resultat visar att det finns både negativa och positiva tankar kring anmälningsplikten och att det kan finnas ett flertal hinder på vägen från misstanke till att en anmälan blir gjord. Vi har också kommit fram till att det finns en del möjligheter som kan underlätta för pedagogen att tillämpa anmälningsplikten. Vårt resultat visar även att det inte finns något gemensamt tillvägagångssätt för hur en anmälan görs på skolan, då det är oklart vem det är som ska stå för anmälningen; pedagogerna själva eller skolan genom ledningen.

Socialt arbete är en central komponent i samhället som bland annat bidrar till upprätthållande av människors jämlika levnadsvillkor. Socionomer besitter en framträdande roll när det gäller upprätthållandet av välfärdssystemet. För att fånga upp det sociala arbetets bredd är socionomutbildningen en generalistutbildning som täcker olika kunskapsområden. Tidigare forskning belyser att nyexaminerade socionomer inte känner sig tillräckligt förberedda den första tiden av arbetet. Nyexaminerade socionomers upplevelser av att vara förberedda avgörs av olika faktorer, bland annat tidigare erfarenheter och personliga egenskaper. Syftet i följande studie är att vidare undersöka vilka faktorer som har varit avgörande för upplevelsen av de första yrkesåren. Ambitionen utgörs även av att undersöka nyexaminerade socionomersupplevelse av klientkontakt och den professionella yrkesrollen. Sex semistrukturerade intervjuer analyseras med hjälp av forskningsmetoden socialkonstruktivistisk Grundad teori. De teoretiska redskapen som appliceras är KASAM och Gräsrotsbyråkrati. Studien kommer bland annat fram till att arbetet har ett oväntat administrativt fokus, att utformning av klientkontakt påverkas av faktorer såsom arbetsbelastning, klientens kommunikationsförmåga etcetera. Strävan efter att utöva den professionella yrkesrollen drivs av ett intresse för socialt arbete, en självständighet och självkännedom.

The purpose of this study is to allow social workers who work with financial assistance to give their view of cooperation. We want to understand what opportunities and obstacles they experience with collaboration. The empirical material has been collected through nine semi-structured interviews with ten interviewees in nine different cities. According to both the previous research that this study deals with and Socialstyrelsen (2021), social workers who work with financial assistance need to cooperate with other actors in order to be able to perform the work that the professional role requires. This study shows that social workers who work with financial assistance face several obstacles in collaboration with other actors but also with other units within social services. Obstacles that stand out are lack of accessibility, lack of knowledge of each other's areas and lack of will. The social workers also believe that collaboration gives them knowledge of the work of other actors and that the work within financial assistance is made more efficient through collaboration. The study also shows suggestions for improvement regarding collaboration between financial aid and other actors. The study primarily shows a need for increased knowledge of economicassistance and the social workers' need to collaborate with other actors in order for them to be able to do the job that the professional role describes

Domestic violence is an issue affecting many women around the Swedish society leading to it being an extensive societal problem. Statistically speaking women who seek help through Social services have increased by 38 percent. The social services in Sweden have a main responsibility in helping and providing abused women with resources to prevent them from living a life in fear and threats. There is a clear goal in the Social services which stands for providing safety and stability to the women who have been exposed to an unsafe and violent partner. There are many different forms of resources that the social service can offer abused women, this study examines different examples and how they are to be understood through different perspectives. The purpose with this report is to understand and mediate how the Social services support women exposed to domestic violence is understood from a structural perspective but also from an individual perspective, as the women who have been in contact with the Social services have shared their experiences through different research. The study starts off with presenting the Social services main goal with their work and how they through the law and development of resources work to identify and help abused women. The women have gone through different experiences with the help that the Social services offers, which doesn't always live up to their initial goals.

Arbetet med våldsutövare har utvecklats från att tidigare betrakta partnervåld som ett problem som skulle hanteras inom familjen till att män idag kan få stöd i form av behandling. Socialnämndens uppdrag med våldsutövare regleras i Socialtjänstlagens 5 kap 11 §, då socialnämnden ska verka för att våldsutövare ska ändra sitt beteende. Genom en fokuserad litteraturöversikt syftar studien till att bidra med utökad kunskap om de behandlingsmetoder för våldsutövare som Socialstyrelsen rekommenderar för svenska socialtjänsten. Därtill syftar uppsatsen till att undersöka hur olika typer av våld beaktas i de rekommenderade behandlingsmetoderna, vilka komponenter som kan identifieras samt dess forskningsstöd. Socialstyrelsen lyfter fram metoderna Samtal om våld, Alternativ till våld, Icke-våldsgrupp och IVIN i arbetet med våldsutövare. Föreliggande studies resultat är att metoderna inte anses ha tillräcklig evidens. Centrala behandlingskomponenter som identifieras i behandlingsmetoderna är MI, KBT och Psykodynamisk terapi, några av komponenterna har evidens. Behandlingsmetoderna utger sig för att rikta in sig på olika typer av våld, det framkommer dock inte hur behandlingarna riktar in sig på de olika typerna av våld. Studiens resultat analyseras i ljuset av begreppen coping, maskulinitetsnormer, makt och utifrån tidigare forskning. Studiens slutsatser synliggör behovet av tydliga och vetenskapligt grundade riktlinjer för behandling av våldsutövare utifrån rådande kunskapslucka.

Att få sitt barn omhändertaget upplevs av många föräldrar som omvälvande. Föräldrar till familjehemsplacerade barn har i tidigare forskning uttryckt en önskan om att få hjälp och stöd från socialtjänsten, forskningen har dock visat på att stödet har varit otillräckligt och ibland obefintligt. Studien syftar till att undersöka Socialtjänstens stöd till föräldrar med familjehemsplacerade barn utifrån socialarbetares synsätt. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer med tre socialarbetare inom samma kommun har genomförts för att besvara syftet. En av socialarbetarna arbetar som barnsekreterare, de andra två som föräldrastödjare. Studien visar fortsatt på ett stort behov av stöd hos föräldrarna. Föräldrarna erbjuds emotionellt såväl som praktiskt stöd, stödet kan vara i form av umgängesstöd, krisstöd och samtalsstöd. Det stöd som erbjuds går i linje med det stöd som tidigare forskning lyft fram. Socialarbetarna i studien önskar att alla föräldrar får stöd då de menar att alla skulle må bra av det. I intervjuerna framkom två perspektiv som socialarbetarna utgår ifrån i arbetet med att ge föräldrar stöd, ett barnperspektiv och ett föräldraperspektiv som påverkar arbetet och ibland står i konflikt till varandra. Ytterst beskriver socialarbetarna att de ska ha ett barnperspektiv men att stödet ska utgå ifrån förälderns behov. Socialarbetarna lyfter flera svårigheter med att ge föräldrar stöd. Det kan handla om föräldrars ovilja att ta emot stöd eller organisatoriska svårigheter. Till följd av att föräldrar ej vill få stöd menar socialarbetarna att respekt och bemötande blir viktigt för att kunna arbeta med föräldrarna. Arbetet med att ge stöd till föräldrarna beskrivs fortsatt vara under utveckling. Studien pekar på att utvecklingsarbetet fortsatt är av stor vikt för att kunna tillgodose föräldrars olika behov av stöd.

The aim of this study was to investigate through a survey study social workers' experiences of their working methods and development within the social services. The study also examined the level of involvement social secretaries experience in the development of their workplace and whether this had an impact on their view of organizational changes. The interest in social workers’ attitude towards their working methods and the development of the organization was based on the authors' own experiences during Work-Based Education (VFU), a mandatory component of the bachelor's degree program in social work. During the VFU, the authors experienced some working methods as old-fashioned and that the interest in developing and changing those working methods did not seem to be a priority to staff. The authors also wondered if social secretaries experienced their role in the development of the organization as important and how involved they felt in making decisions that influence the workplace and the way they work. And if not, does that have an impact on their attitude toward the development of the organization. Further the authors experienced an inertia when it came to organizational change and wondered where it came from. The results showed that the majority of social secretaries are satisfied with the working methods and that organizational development is part of their work. At the same time, the results of the study showed that social workers want decisions to be made based on knowledge within the profession, the needs of clients, and evidence-based practices, but in reality, decisions are made by management staff and politicians, which prevented social workers from influencing the decisions. The majority of social secretaries were positive to organizational development, and those who perceived their opinion as important to the development process had an even more positive attitude towards organizational change and development. / Syftet med studien var att genom en enkätstudie undersöka socialsekreterares upplevelse av arbetssätt och utveckling inom socialtjänsten. Enkäten skickades ut till socialsekreterare i olika kommuner, inom olika verksamhetsområden i Sverige. Studien ville även undersöka hur delaktiga socialsekreterare kände sig i utvecklingen av arbetsplatsen och om känslan av delaktighet spelade roll för inställningen till utveckling. Intresset för socialsekreterarnas inställning till arbetssätt och utveckling av verksamheten grundade sig på författarnas egna upplevelser från den Verksamhetsförlagda Utbildningen (VFU) under termin fem på socionomprogrammet, då vi lade märke till att en del arbetssätt kändes gammalmodiga och att intresset för utveckling och förändring av befintliga arbetssätt inte verkade prioriteras. Vi ställde oss frågan ifall socialsekreterare upplevde att deras roll i utvecklingen av verksamheten var viktig och om de kände att det fanns möjlighet att vara med i beslut och påverka arbetsplatsen och arbetssättet, och om inte, hur påverkade det i sin tur inställningen till utveckling. Vi upplevde en tröghet när det kom till förändringar och undrade var den kom ifrån. Resultatet av studien visade att majoriteten av socialsekreterare var nöjda med arbetssätten, och att det var en del av deras arbete att utveckla verksamheten. Samtidigt visade resultatet en önskan från socialsekreterare att beslut skulle fattas mer utifrån professionens kunskap, klientens behov och evidensbaserad praktik, men att besluten i verkligheten kom ifrån ledning och politiska beslut, som socialsekreterare inte hade någon möjlighet att påverka. Majoriteten var positiva till utveckling av verksamheten och de som upplevde sin åsikt som viktig var mer positivt inställda till utveckling och organisationsförändringar. Teori: Karasek och Theorell (1990), krav-, kontroll- och stödmodellen samt organisationsteori. Metod: För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ studie där 116 socialsekreterare som arbetar på socialtjänsten besvarade en enkät. Slutsatser: Socialsekreterare är generellt positiva till arbetssätten och utveckling av socialtjänsten. De önskar att utvecklingen baseras mer på professionens expertis, klienters behov och evidensbaserad praktik till skillnad från idag då det framförallt är politiska beslut som styr utvecklingen. Det finns ett samband mellan att känna att ens åsikt i utvecklingen är viktig och inställning till utveckling.

Intresset för brottsofferfrågor har vuxit sig allt starkare i Sverige under de senaste årtiondena. Socialtjänsten är den instans som har det lagstadgade ansvaret att erbjuda brottsoffer den hjälp och det stöd de behöver. Idag tyder dock mycket på att det föreligger stora brister i socialtjänstens brottsofferstöd. Det är i dessa brister som denna studie har tagit sin utgångpunkt med två primära frågeställningar: (1) varför har det varit så svårt för socialtjänsten att fullfölja sitt lagstadgade ansvar gentemot brottsoffer och (2) vad skulle behöva göras för att få socialtjänstens brottsofferarbete att fungera på ett bättre sätt än vad det gör idag? Ingen liknande kartläggning har tidigare gjorts på området.Genom åtta stycken nyckelpersonsintervjuer undersöktes dessa frågeställningar. Vid intervjuerna användes en utformad modell bestående av faktorer som inbegriper begreppet förmåga, denna har utgjort en central utgångspunkt för kartläggningen av socialtjänstens förmåga att stödja brottsoffer. Nyckelpersonerna bestod av företrädare i nyckelpositioner inom verksamheter som på olika sätt arbetar med brottsofferfrågor.Resultatet visade på att det föreligger en stor ovisshet kring dessa frågor. Det visade sig även att en majoritet av de intervjuade anser att den största problematiken beror på att det inte riktigt finns den vilja som behövs för att prioritera och förbättra brottsoffersituationen i Sverige. Därmed kvarstår också den viktiga frågan; varför är det så svårt för socialtjänsten att fullfölja sitt lagstadgade ansvar gentemot brottsoffer? Med dessa oroväckande upptäckter är det än viktigare att fler studier utförs på området. Vidare forskning bör riktas mot att ta reda på var den faktiska problematiken ligger. Därefter kan det vara lämpligt att utreda eventuella åtgärder. / Interest in crime victim issues has grown stronger in Sweden in recent decades. The social services have the statutory responsibility to offer victims of crime the help and support they need. Recent indications suggest that there are major shortcomings in the social services for crime victim support. Based on these shortcomings this study investigates two primary issues: (1) why has it been so difficult for the social services to fulfill their statutory responsibilities towards victims of crime and (2) what would be needed for the social services for crime victim support to work better than it does today? No similar study has been conducted in this area before.Through the execution of eight key informant interviews these issues were investigated by the use of a designed model constituted of various factors including the concept of ability. This concept has been a central point for the mapping of the social services’ ability to support victims of crime. The key informants consisted of representatives in key positions in operations that work with different crime victim issues.The results show that there is a great uncertainty around these issues. It was also found that a majority of those interviewed believe that the biggest problem regarding these issues is that the will and the necessary prioritization of crime victim matters are relatively low. These alarming findings show an even greater need of more studies performed in this field. Thus remains the important question; why is it so difficult for the social services to fulfill its statutory responsibility towards victims of crime? Further research should be directed at finding out where the real problem lies. Further on, suggestions for improvement should be investigated.

Barn som inte längre kan bo kvar hemma hos vårdnadshavare enligt socialtjänstens utredning kan i vissa fall behöva placeras i familjehem.  Denna uppsats centreras runt fem semistrukturerade intervjuer. Uppsatsen behandlar ämnet familjehem med fokus på fem familjers egen syn på sina upplevelser av och utmaningar med rollen som familjehem. Uppsatsen undersöker familjehemmens upplevelser och utmaningar kring att vara familjehem. Den visar att vardagen inte påverkas mycket mer än det självklara att vara en mer i familjen och involvera socialtjänsten. Det framkommer att familjehemmen finner motivation i positiv feedback från professionella och ser bekräftelse som en drivkraft för att fortsätta sitt uppdrag. Trots att det i dagliga ansvaret och kraven på kontinuerlig kommunikation med socialtjänsten utgör betydande utmaningar. För att skapa en djupare förståelse av individens erfarenheter, förståelser och interaktioner inom ramen för familjehemsuppdraget tolkas materialet utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av symbolisk interaktionism och KASAM (känsla av sammanhang) och en narrativ analysmetod. Samtliga som deltog i studien var överens om att de alltid vetat att de någon gång i livet ville bli familjehem. Något oväntat var det heller inte någon av de medverkande familjerna som ansåg att det är speciellt jobbigt att samarbeta med socialtjänst eller det biologiska nätverket även om det vid tillfällen stöter på hinder. Trots de utmaningar som uppstår är det tydligt fokus på att prioritera barnets bästa och främja sin hälsa och trygghet. I en värld där barnets bästa alltid skall prioriteras, där familjehemmens erfarenhet värderas, visar denna studie på deras viktiga och breda roll men även på deras utmaningar. Trots hinder och emellanåt brist på förståelse visar familjehemmen en enastående hängivenhet till att skapa trygghet och omsorg för de barn som kanske behöver det mest.  Nyckelord: familjehem, familjehemsföräldrar, familjehemsplacerade barn, socialtjänsten Keywords: familyhome. familyhomeparents, children placed in familyhomes, social services

Otillbörlig informationspåverkan är ett aktuellt problem för Sverige. I den här uppsatsen undersöks hur politiska aktörer kan använda desinformation för egen vinning och desinformationens påverkan i det deliberativa samtalet i en demokrati. Nordöstra Göteborgs förorter fokuseras, där desinformationskampanjen mot socialtjänsten vuxit fram och genomsyrat den politiska debatten. Nordöstra Göteborgs förorter fungerar här som ett praktiskt exempel på vad desinformation kan åstadkomma i en demokrati, hur samtalets narrativ kan övertas av falsk information, och hur detta kan skada ett samhälle sett utifrån aspekten demokratisk deliberation. I uppsatsen granskas djupgående rapporter kring LVU-kampanjens framfart, statistik om utsatta områdens politiska engagemang och tilltro till myndigheter och informationsutbyte. Vidare undersöks Partiet Nyans snabba avancemang i kommunfullmäktigevalet i nordöstra Göteborg 2022 och teoretiska ramverk appliceras kring hot mot en deliberativ demokrati, bandwagon-effekten och bekräftelsebiaser. Uppsatsen visar att LVU-kampanjen har skadat den politiska debatten i nordöstra Göteborgs förorter och att politiska aktörer kan använda desinformation för att öka sitt politiska inflytande. Vidare kan denna uppsats visa på hur desinformation generellt kan vara skadlig för en deliberativ demokrati.