New method for measuring road quality- A statistical study of the relationship between road quality and socioeconomic development  A new tool with implications for road maintenance has the potential to yield statistical data for road quality in a large number of regions. This thesis investigates the possibility to develop a method, from this data, for evaluating the effects of road quality on socioeconomic development. The thesis is essentially divided into two parts. Part one looks to qualitatively establish the link between socioeconomic development and road quality and the second part focuses on how to develop a method for evaluating the effects of road quality on socioeconomic development. A method was devised using categorical data and a multinomial regression model. This method provides a comprehensive overview of the complex relationship between a variety of different variables. To illustrate this method a study was conducted to show the relationship between the proportion of poor roads and prosperity in different regions. The results of the study revealed a strong correlation between the proportion of poor roads and prosperity. This study also illustrates how methods can be developed to raise awareness and increase knowledge over the effects of road quality on socioeconomic development. This information could be useful when evaluating the potential effects of different road projects. It could also make it easier to secure financing for a project, by making the effects of the project easier to predict.

Uppsatsens syfte är att genom åtta semistrukturerade intervjuer försöka förstå hur de olika respondenternas konsumtion av veckotidningar ser ut beroende på deras socioekonomiska bakgrund. Utifrån studiens syfte anses det vid genomförandet att det är av relevans att även studera respondenternas generella läsvanor. En stor läsvana förutsätts vara en viktigt variabel för att ha ett intresse för konsumtion av veckotidningar. Detta antagande gällande korrelationen mellan läsvanor och konsumtion av veckotidningar visade sig i studiens analys och resultat vara felaktig. Studien kommer fram till att både personer med låg och hög socioekonomisk bakgrund konsumerar veckotidningar. Konsumtionen ser dock annorlunda ut beroende på vilken socioekonomisk bakgrund personen innehar. De respondenterna med hög socioekonomisk bakgrund har alla vuxit upp i hem där det ansågs vara viktigt att läsa. Deras föräldrar har alltid uppmuntrat till läsning och det har förväntats finnas ett intresse för litteratur och läsning. Personer med hög socioekonomisk bakgrund prenumererar främst på veckotidningar som är informativa och som tillhandahåller ny information och djupare intervjuer med framstående personer i samhället. Den största anledningen till att de läser och prenumererar på en veckotidning är att de tycker att det är roligt och givande att läsa. Exempel på veckotidningar som de fyra deltagarna med hög socioekonomisk bakgrund läser är Filter, Fokus och Ikon. Dessa tidningar behandlar aktuella samhällsfrågor och problem samt ger utrymme för en mer djupgående journalistik. De respondenter med lägre socioekonomisk bakgrund är uppväxta i hem där läsning inte hade en självklar roll. Vissa av respondenterna uppmuntrades till att läsa trots att deras föräldrar själva inte läste i så stor utsträckning. I dagsläget läser respondenterna främst på semestern och upplever att det är tidskrävande att läsa på sin fritid.  De läser främst i situationer då de krävs att de läser, exempelvis i samband med studier. Respondenterna köper veckotidningarna i andra syften än att enbart läsa dem; de köper mer frekvent lösnummer och använder tidningarna till att titta på vackra bilder samt för att hämta inspiration. Respondenterna med lägre socioekonomisk bakgrund konsumerar veckotidningar som innehåller mode, inredning och övriga livsstilsmagasin. Exempel på veckotidningar som de fyra deltagarna läser är King, Elle Decoration, Sköna Hem och Café.   Veckotidningar fyller olika individuella behov hos deltagarna i studien. Vissa köper ett lösnummer för att titta på vackra bilder och för att hämta inspiration.  Andra prenumererar på en informativ veckotidning med syfte att lära sig nya saker och för att de tycker det är roligt att läsa. Oavsett socioekonomisk bakgrund är veckotidningar ett format som samtliga deltagarna konsumerar.

Tidigare forskning har visat på att priset på livsmedel påverkar konsumtionen och att flera individuella faktorer så som ålder, kön, utbildning och inkomst både påverkar kvalitén på ens kostvanor och hur mycket ekologiska livsmedel man äter. Utifrån denna bakgrund togs syftet till denna studie fram: “Att undersöka ett urval av svenskars inköpsvanor med avseende på ekologisk mat och dryck samt vilka faktorer som ligger bakom att välja bort inköp av ekologiska produkter” och följande frågeställningar skulle besvaras: 1 - Hur ofta köper svenskar ekologiska livsmedel? 2 - Vilka faktorer kan ligga bakom att man väljer bort ekologiska livsmedel? Metod: En enkätstudie genomfördes och totalt deltog 105 personer i undersökningen. Fyra frågor, “Köper du någonsin ekologisk mat?”, “Köper du ekologisk mat oftare än en gång i månaden?”, “Avstår du ifrån att köpa ekologiska livsmedel för att det är för dyrt?” och “Är du intresserad av ekologisk mat?” testades utifrån följande variabler: ålder, kön, utbildning, inkomst och yrkesklass. Resultatet visar att priset är en avgörande faktor, men mer i vissa grupper. För högt pris är en större anledning till att man väljer bort ekologiska livsmedel bland personer med en inkomst på under 150 000kr/år jämfört med dem som har en inkomst på över 150 000kr/år (p=0,024) och hos personer under 30 år gamla jämfört med personer äldre än 31 år (p=0,025). Intresset för ekologisk mat var större hos arbetare än hos tjänstemän (p=0,025). Slutsatsen som kan dras utifrån denna undersökning är att pris och inkomst är viktiga faktorer för huruvida svenskar köper ekologiska produkter eller inte, något som ligger i linje med tidigare forskning. Resultatet öppnar även upp för andra frågor och möjligheterna till vidare forskning inom området är stora.

Syftet med uppsatsen är att kvalitativt analysera flickors gymnasieval i förhållande till deras studieframgångar, socioekonomiska bakgrund och framtidsutsikter. Syftet konkretiseras genom fyra frågeställningar som behandlar flickornas val av utbildning i förhållande till vårdnadshavares yrke och utbildningsnivå, hur deras egna studieframgångar och sociala nätverk påverkar valet samt vilken betydelse gymnasieval och kommande prestation under gymnasiet har för deras framtidsutsikter. Material samlades in från en grundskola i Uppsala med ett stort upptagningsområde och elever med varierande bakgrund. Åtta flickor i nionde klass från aktuell grundskola valdes ut, där fyra kom från ett mer mångkulturellt bostadsområde och fyra från ett mer homogent område. Analysen av det insamlade materialet utgick därefter från sociologen Pierre Bourdieus teoretiska begrepp kapital/tillgång och strategi för att se om det framträdde skillnader och likheter mellan flickorna.      Resultatet visar på en tydlig skillnad i flickornas utbildningsstrategier beroende på deras vårdnadshavares yrke och utbildningsnivå vilket också återspeglar var och hur de bor. I studiens analyser framträder en bild av två grupper med vitt skilda utbildningsstrategier vilket är tydligt kopplat till deras kapitalvolym. Strategierna hos flickorna med stora samlade tillgångar i form av höga betyg, föräldrar med längre högskoleutbildning och höga yrkespositioner sökte sig till det naturvetenskapliga programmet på Uppsalas mest högrekryterande gymnasieskola. Vilket kan ses som ett utryck för deras familjs utbildningsstrategier att stärka sin sociala position i samhället i stort. Det indikerar även på att flickorna siktar på att förvärva ett eget utbildningskapital som i framtiden kan resultera i ett eget betydande ekonomiskt och kulturellt kapital. Denna grupp framhåller att varken vårdnadshavares eller kamraters uppfattningar om utbildning påverkar dem direkt i valet samtidigt som deras utbildningsstrategier går i linje med vårdnadshavarens utbildningsbakgrund. Dessa flickor framhåller att gymnasievalet och deras prestation har stor betydelse i förhållande till deras framtidsutsikter och ser det som en grogrund för kommande universitetsutbildning. De andra flickor, som karaktäriseras av att besitta små samlade tillgångar, uppvisar intresse av att förvärva eget kapital som är högre än aktuell vårdnadshavare, något som ses som en självklarhet såväl för dem själva som för deras vårdnadshavare. Däremot väljer dessa elever gymnasieutbildning som inte ger dem samma förutsättningar som de andra flickorna. Dessa flickor väljer utbildningarna utefter skola och har alla gjort gymnasieval på mindre högrekryterande, fristående skolor. Inom denna grupp finns en större variation kring valda utbildningar, där såväl samhälls- som naturvetenskapliga utbildningar gör sig gällande tillsammans med estetisk utbildning. Dessa elever framhåller att det främst är studiemeriterna under gymnasietiden som spelar in för framtida studier och att studiemeriterna under grundskolan endast gör dem behöriga till aktuell gymnasieutbildning. Inom denna grupp är det främst kraven från vårdnadshavare som spelar in i att de vill prestera, även om valet främst sker i samråd med äldre kamrater.

Syftet med studien var att belysa pedagogers upplevelser av hur man på skolor i socioekonomiskt och etniskt segregerade områden arbetar för att få alla elever att klara kunskapsmålen, liksom vad som anses vara de största utmaningarna. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts på två olika skolor i socioekonomiskt och etniskt segregerade områden. Studien är kvalitativ och intervjuerna har tolkats utifrån en hermeneutisk forskningstradition. Två teoretiska utgångspunkter har legat till grund för analysen: Socialisation samt utveckling och lärande. Resultatet visar att skolorna arbetar mycket individanpassat med de mest utsatta eleverna och att de genom olika insatser strävar mot en god skolmiljö, goda relationer, trygghet, få eleverna att känna sig delaktiga och bli mer intresserade av skolan. Den största utmaningen pedagogerna upplever på skolorna är språket. Den låga språkutvecklingen hos eleverna tycks snarare bero på områdesstrukturen än på en ovilja att lära sig. Skolorna lägger därför mycket resurser på svenska som andraspråkslärare och studievägledare.

I denna studie kommer vi gå igenom forskning kring läxors påverkan av elevers inlärning samt om detta arbetssätt kan bidra till segregation i form av ett upprätthållande av en kunskapsklyfta mellan mer och mindre socioekonomiskt gynnade elever. Alla elever i Sverige har enligt lag rätt till en likvärdig utbildning, oavsett geografisk hemvist och vad för ekonomiska och sociala förutsättningar man har (Skollagen 1 kap. 8§ 9§). Ändå menar vissa forskare att läxor kan vara en bidragande faktor till segregation. I studien använder vi oss av intervjuer som metod för att få reda på vad sju lärare från olika områden i Uppsala län har för uppfattning om den forskning om läxor som finns. Vi analyserar utifrån materialet hur de väljer att reflektera kring detta och forma sin undervisning utifrån den kunskap de besitter. Studien granskar lärarnas resonemang krig ett arbete med eller utan läxor och om lärarna skulle ändra sitt arbetssätt om de hade varit verksamma i ett socioekonomiskt område som skiljer sig från deras nuvarande. Studien berör även huruvida föräldrars inställning till läxor påverkar elevernas förhållningssätt till läxor enligt lärarnas uppfattning.

Demokratiuppdraget är ett av skolans i huvudsak viktigaste uppdrag, vilket innebär att skolan ska fostra eleverna till demokratiska medborgare med grundläggande demokratiska värderingar. Skolinspektionens granskningsrapporter visar att flertalet skolor brister i sitt demokratiuppdrag, och då främst skolor belägna i områden med låg socioekonomisk status. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare, verksamma på skolor med skilda socioekonomisk status, tänker om och beskriver att de arbetar med skolans demokratiska uppdrag. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa, halvstrukturerade gruppintervjuer med lärare verksamma på två skolor belägna i skilda socioekonomiska områden. Intervjuerna var utformade för att få ut faktisk information, lärarnas tolkningar, uppfattningar och berättelser. Det transkriberade materialet analyserades med hjälp av meningskoncentrering i syfte att jämföra lärares tankar och arbetssätt i deras demokratiska uppdrag. Resultatet visar att skolor belägna i skilda socioekonomiska områden har olika förutsättningar till att arbeta med skolans demokratiska uppdrag, vilket stämmer överens med tidigare forskning som menar att föräldrars utbildning och etisk tillhörighet är två betydelsefulla variabler som påverkar utgången i elevernas möjlighet att tillgodose sig kunskaper om demokratiska processer samt demokratiska värderingar. Detta kan i framtiden hota det demokratiska samhälle som vi lever i, då alla elever inte ges samma möjlighet att utvecklas till demokratiska samhällsmedborgare. / <p>SO</p>

<p>I uppsatsen prövas om medborgerlig gemenskap och socioekonomisk utveckling kan förklara institutionell effektivitet även i icke-demokratiska länder. Med teoretiska utgångspunkter i Putnams numera klassiska teori från Den fungerande demokratin (1996), som efter modifikationer och med inslag från Linz och Stepans ”fem arenor” från Problems of democratic transition and consolidation (1996), testas teorin genom regressionsanalyser och med ett dataset från The Quality of Government Institute. Uppsatsen kommer fram till att det går att förklara den institutionella effektiviteten genom medborgerlig gemenskap och socioekonomisk utveckling oberoende av om landet är demokratiskt eller ej.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien har varit att undersöka vilka som väljer att studera till lärare i idrott och hälsa samt till tränare på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.</p><p>• Hur ser studenternas bakgrund (ålder, kön, bostadsort, social bakgrund, invandrarbakgrund och idrottslig bakgrund) ut?</p><p>• Varför valde studenterna att studera på GIH i Stockholm, och på vilka antagningsgrunder blev de antagna?</p><p>Metod</p><p>I studien deltog 83 studenter, varav 35 stycken från tränarprogrammet och 48 stycken från lärarprogrammet. Studenterna svarade på en enkät som tog upp frågor rörande studenternas bakgrund och studieval. Enkätsvaren bearbetades sedan i SPSS där signifikansnivån sattes till p<0,05. De resultat vi fick fram i vår undersökning tolkades sedan med hjälp av tidigare forskning samt Pierre Bourdieus teori om habitus, kapital och fält.</p><p>Resultat</p><p>Medelåldern på lärarprogrammet var 24,5 år samt 25,2 år för studenter på tränarprogrammet. Kvinnorna utgjorde 48 procent av de svarande på lärarprogrammet mot 43 procent på tränarprogrammet. Resultatet visade att de båda studentgrupperna till största del bestod av personer födda i Sverige (96 procent för lärarstudenterna mot 94 procent för tränarstudenterna). Ett stort antal studenter (48 procent av lärarstudenterna mot 57 procent av tränarstudenterna) kom från Stockholm med omnejd. Tjänstemannafamilj på mellannivå är den vanligaste socioekonomiska bakgrunden där 33 procent av lärarstudenterna mot tränarstudenternas 31 procent. Tränarstudenterna hade i hög grad, 49 procent sysslat med idrottslig verksamhet på elitnivå under grundskoletiden, siffran för lärarstudenterna var 33 procent. Studenterna på de båda programmen hade enligt Bourdieus kultursociologiska teori ett stort symboliskt kapital i form av idrottslig bakgrund. De båda studentgrupperna ansåg att GIH hade bra lärare och god pedagogik vilket kan vara en av orsakerna till varför de valde att studera just på GIH. Antagningen för studenterna ser olika ut på programmen. 63 procent av lärarstudenterna kom in på betyg från avslutad gymnasieutbildning medan 88 procent av tränarstudenterna antogs på GIH genom intervjuer och särskild behörighet.</p><p>Slutsats</p><p>Studien visade att de som valt att studera till lärare och tränare på GIH var studenter med svenskt ursprung, är uppväxta i tjänstemannahem och till stor del bestod av relativt unga studenter som under sin skoltid själva varit idrottsligt aktiva. Studenternas syn på GIH och dess utbildning var god och vidare ansåg de att deras utbildning kommer att leda till ett yrke för framtiden.</p>

<p>Utvecklingen av övervikt och fetma förekommer i alla åldrar och anses numera vara en kronisk sjukdom, och ersätter mer traditionella folkhälsoproblem. Tidigare studier har visat att både den fysiska och psykiska hälsan grundläggs i barndomen samt att föräldrars livsstil avspeglas på barnen. Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om sambandet mellan föräldrars livsstil och barns viktuppgång. Metoden som studien utformades efter var en litteraturstudie, där tillvägagångssättet var att analysera ett antal vetenskapliga artiklar hämtade från vetenskapliga databaser. Resultatet av studien visade att föräldrars socioekonomiska status spelade en avgörande roll i utvecklingen av övervikt och fetma hos barn. Ett ökat BMI hos föräldrar samt rutiner gällande mat, fysisk aktivitet och tiden barn spenderade framför TV:n visade sig leda till viktuppgång hos barnen. Genom att införa fritidspedagoger på vissa lekplatser samt att lärarna blir mer delaktiga i aktiviteter under rasterna ges barnen goda förutsättningar för att minska risken att utveckla övervikt och fetma, då den fysiska aktiviteten stimuleras.</p>