Syftet med vår studie är att ta reda på lärarens intentioner med sin undervisning i matematik baserat på området skolan befinner sig på, hög respektive låg socioekonomisk status områden. Vi vill även ta reda på vilka faktorer som påverkar lärarens möjligheter med sin matematikundervisning. Vi har kommit fram till att det både finns likheter och skillnader med lärarens intentioner och möjligheter med sin undervisning utifrån området skolan befinner sig på. Skillnaderna grundas bland annat på vad skolan har för tillgångar, elevernas motivation till matematiken och tidigare erfarenheter som baseras på deras socioekonomiska bakgrunder. Detta är några faktorer som påverkar och möjliggör lärarnas arbete och undervisning samt elevernas prestation i matematik.

Enligt den svenska skollagen ska alla elever ha rätt till en utbildning av hög kvalité och det är skolornas jobb att se till att alla elever, oavsett familjebakgrund och socioekonomisk bakgrund, får tillgång till detta. Forskningen säger att det finns tydliga skillnader mellan svenska elever och elever med annat ursprung i deras skolresultat. Denna studie syftar till att se hur resultaten i läsförståelse och matematik skiljer sig när eleverna har olika ursprung, samt att se vilken betydelse för resultatet ursprunget har när socioekonomisk bakgrund, kön och språk i hemmet läggs in i analysen. Detta undersöks med ett befintligt dataset från OECD, med resultat från PISAs undersökning 2018. Bourdieus begrepp reproduktion, fält och kapital ligger till grund för tolkningen av resultatet och kompletteras av Bernsteins teori om språk. De analyser som genomförts är multipla regressionsanalyser, där den första har resultat i läsförståelse som beroende variabel och den andra har resultat i matematik som beroende variabel. Detta för att kunna jämföra resultaten från analyserna med varandra och se om det skiljer sig mellan ämnena. Resultatet visar att elever med svenskt ursprung, svenska som språk i hemmet och föräldrar med högre utbildning presterar bättre på test i läsförståelse och matematik. Avslutningsvis diskuteras resultatet utifrån vald teori, tidigare forskning och val av metod.

This knowledge review looks into the significance of students´ socioeconomic backgrounds and their success in school. The term socioeconomic background is defined from Pierre Bourdieu’s theory of capital and sees if there is any correlation between economic, cultural and social capital and success in students´ academic career. We have mostly read research articles that have looked into Swedish students and their socioeconomic background and articles that cover other students around the world to see if there were any similar factors that contribute to students´ results based on their socioeconomic background. The results show that there is a difference in success in grades, motivation and overall academic aspirations based on students’ socioeconomic background. There is a difference between students with an immigrant background and non-immigrant background when it comes to grades in Sweden and other parts of the world. Students with a non-immigrant background tend to perform better than students with an immigrant background mostly because students with non-immigrant parents could get better help from their parents and they could be guided better.  However, the importance of parents with an educational background is the most vital factors for students success because they could get help from their parents unlike students with low socioeconomic background. The results also suggest that depending on where the students live and what school they attend play a significant role in their results. Some schools have better resources than others and it can be helpful for students with a low socioeconomic background so they could be compensated with resources they lack at home.

I denna rapport undersöks vad gentrifiering av ett segregerat bostadsområde skulle ge för socioekonomiska konsekvenser för människorna som bor där samt om det påverkar personerna positivt eller negativt. Rapporten riktar in sig på den typ av segregering som kallas för socioekonomisk då ämnet för rapporten är statsvetenskap. Fem stadsområden i Karlstad har valts ut för denna undersökning. Dessa fem bostadsområden består till större del av hyreslägenheter, dessutom byggdes många av dem under miljonprogramsåren. Dessa områden är Kronoparken, Gruvlyckan, Våxnäs, Bellevue och Orrholmen. Rapporten redogör sedan för vilka av hyresgästerna i respektive bostadsområde som skulle bli påverkade av en gentrifiering samt att resultaten sammanställs och diskuteras i samverkan med tre olika teorier.

Syftet med detta examensarbete är att på ett kvalitativt sätt undersöka om det föreligger några skillnader kring hur elever uppfattar samhällskunskapsämnet utifrån vilken tidigare skola de gått på. Dessa tidigare skolor ligger i områden med olik socioekonomisk status och således är syftet att undersöka om elever ser på ämnet samhällskunskap på ett annorlunda sätt utifrån deras bakgrund. Syftet med studien är även att koppla elevernas svar till verksamma samhällskunskapslärares för att se hur de uppfattar ämnet. Studien har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med både lärare och elever på en kommunal högstadieskola i Malmö. För att undersöka vårt syfte har vi använts oss av och besvarat följande två frågeställningar: Hur påverkar elevers tidigare erfarenheter från olika skolor hur de ser på ämnet samhällskunskap?; Hur förhåller sig elevernas uppfattning av ämnet jämfört med lärares syn på ämnet? I vårt resultat har vi delat upp svaren utefter ett par kategorier för att kunna placera in elevernas och lärarnas svar. Först och främst visar resultatet att det finns skillnader mellan hur elever ser på ämnet samhällskunskap utifrån vilken skola de tidigare gått på. Vi har även sett att lärarna i större utsträckning ser samhällskunskap på samma sätt som elever som tidigare gått på en skola som legat i ett område med högre socioekonomisk status. Vi har i analysen använt oss av tre teorier av Pierre Bourdieu för att försöka förklara vårt resultat och teorierna är habitus och symboliskt våld.

Idag har varje landsting ansvar för barn och ungdomar till och med 19-års ålder att erbjuda skattefinansierad, fullständig och regelbunden tandvård samt specialisttandvård. Tandhygienisten bör kunna möta ungdomar som befinner sig i olika situationer och utifrån detta föreslå förbättringar. Syftet med ett bra samarbete mellan tandhygienist och tonåringen är att väcka intresse och motivation för förebyggande tandvård. En tidigare studie har visat att tandvårdspersonal väljer att ge kostinformation i hälften av fallen och kostrådgivning i vart femte fall. Tradition, kultur och ursprung har stor betydelse för en individs kostvanor d.v.s. hur mycket individen äter, vad den äter och intagsfrekvens. Enligt den svenska Tandvårdslagen har alla barn och ungdomar rätt att få den tandvård och information de behöver oavsett vilken socioekonomisk status de har. För att kunna genomföra studien skickades etikprövning in till etisk kommitté på Malmö högskola för godkännande. Därefter valdes fyra tandhygienister på två olika kliniker i Malmö. Intervjuerna gjordes på respektive arbetsplats. Tandhygienisterna fick inte tillgång till intervjufrågorna innan intervjutillfället. Denna studie har visat att två av fyra tandhygienister valde att ge ytlig information angående kost, kostvanor och karies till 13-åringar oavsett socioekonomisk status. De två andra tandhygienisterna valde att ge djupare information till de barn och ungdomar som hade bristande kunskap. Oftast hade dessa barn och ungdomar ett socioekonomisk låg status.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar elevers motivation till att lära sig ett andra språk. Därmed vill vi veta hur lärare stimulerar tvåspråkiga elever till att lära sig det svenska språket, samt hur faktorer som socioekonomiska förhållanden påverkar elevernas motivation till att lära sig ett främmande språk som de inte behärskar. Litteraturstudiens resultat är baserad på 14  studier och uppdelat i två delar, där den första delen besvarar vår första  frågeställning och den andra delen besvarar den andra frågeställningen. Den första delen av resultatet består av följande rubriker: modersmålsundervisning för andraspråksinlärning, motivation för språkinlärning, undervisningen i klassrummet och samspelet med andra samt arbetssätt. Den andra delen av resultatet består av rubriken socioekonomisk bakgrund och hemmiljöns betydelse. Vår avslutande reflektion av litteraturstudien framhäver att det finns flera metoder för att stimulera och motivera elever för andraspråksinlärningen. Resultatet visade ocksåatt det finns flera faktorer förutom socioekonomisk bakgrund som påverkar elevers motivation och lust att lära.

No description available.

Arbetet är en etnografisk studie baserad på observationer samt informella samtal med lärare från två kommunala grundskolor i Mellansverige, med skilda socioekonomiska bakgrunder. Syftet med studien har varit att försöka beskriva och förstå formandet av humankapital som en social process som sker i klassrummet, där lärare formar elevers humankapital. Lärarna i klassrummen samt elevernas psykiska och fysiska skolmiljö har varit de centrala faktorer som undersökts. Den teoretiska referensramen har baserats på Pierre Bourdieus teorier om habitus och individers olika kapitalinnehav, med fokus på socialt och kulturellt kapital. Även den dolda läroplanen har använts för att konkretisera olika sociala processer i klassrummen. Det empiriska materialet som har analyserats visar på att det finns stora skillnader i hur lärare och den fysiska samt den psykiska skolmiljön bidrar till formandet av elevernas humankapital.

Syftet med examensarbetet var att analysera ungdomsbrottsligheten i Uppsala kommun vad gäller brottstyper, områden och kön samt undersöka om det fanns några samband mellan ungdomsbrottslighet och socioekonomisk status på områdesnivå. Med hjälp av statistik över misstänkta ungdomar i åldern 13 till 20 i Uppsala kommun, så gjorde vi univariata och bivariata statistiska analyser. För att studera sambandet mellan områdesstatistik och misstankesfrekvens använde vi oss först av en korrelationsmatris, för att sedan gå vidare med en multipel linjär regressionsanalys. Resultaten visade på att det finns både skillnader och likheter gällande flickors och pojkars ungdomsbrottslighet. Den mest påtagliga skillnaden är dock frekvensen av misstankar. Vad gäller sambandsanalysen så förklarar den socioekonomiska statusen en relativ stor del av variansen i misstankesfrekvensen. / The aim of this thesis was to analyze delinquency in Uppsala regarding types of crime, neighborhoods and gender, as well as to study whether there was any correlation between delinquency and socioeconomics. By using data on suspected youths in the age of 13-20 in Uppsala, we did a univariate and bivariate statistical analysis. To study the relationship between the neighborhood structure and frequency of suspected youths we first used a correlation matrix and then proceeded with a multiple linear regression analysis. The results indicated that there are similarities and differences regarding delinquency of boys and girls. The most distinct difference was the frequency of suspected youths. Regarding the regression analysis, the socioeconomics explains a relatively large part of the variance of frequencies of suspected youths.