Bakgrund: Patienter med svår psykisk sjukdom (SMI) visar på större frekvens av samsjuklighet och mortalitet än övrig population. Fördomar finns i samhället och hos hälso-och sjukvårdspersonal vilket kan leda till underdiagnostisering och ökat lidande för patienten. Om patient med SMI tar till sig samhällets stigmatisering uppkommer självstigmatisering som ytterligare försvårar situationen för patienten. Syfte: Att belysa patienters erfarenheter av somatisk vård vid samtidig svår psykisk sjukdom. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie. Resultat: Analysen resulterade i en identifiering av tre kategorier; erfarenheter av bemötande, erfarenheter av att leva med svår psykisk sjukdom och erfarenheter av att skilja på somatiska och psykiska besvär. Relationen mellan patient och personal inom hälso- och sjukvården beskrevs både kunna öka eller minska tillit, följsamhet och patientens självkänsla. Patienter prioriterade oftast den psykiska hälsan före den fysiska. Slutsats: Patienter med SMI är i behov av kontinuitet i vården och en personcentrerad omvårdnad för en helhetssyn, inte sjukdom för sjukdom. Patienterna beskrev bemötandet inom somatisk vård som viktigt, bemötandet kunde både bidra till engagemang eller passivitet. Sjuksköterskor behöver ökad kunskap om samsjuklighet och vikten av personcentrering. / Background: Patients with severe mental illness (SMI) show a greater frequency of co-morbidity and mortality than the rest of the population. Prejudices exist in society and among healthcare professionals, which can lead to underdiagnosis and increase suffering for the patient. If a patient with SMI takes on society's stigmatization, selfstigma arises, which further complicates the situation for the patient. Aim: To shed light on patients' experiences of somatic care with concurrent severe mental illness. Method: The study is a general literature review. Result: The analysis carried out in an identification of three categories; experiences of treatment, experiences of living with severe mental illness and experiences of differentiating between somatic and psychological problems. The relationship between patient and staff in healthcare was described as able to increase or decrease trust, compliance, and the patient's selfesteem. Patients usually prioritized mental health over physical health. Conclusion: Patients with SMI need continuity of care and person-centered care for a holistic view, not disease by disease. The patients described the treatment within somatic care as important, the treatment could both contribute to commitment or passivity. Nurse sneed increased knowledge about co-morbidity and the importance of personcenteredness.

Bakgrund: Patienter med psykisk ohälsa har länge varit en stigmatiserad grupp inom vården och samhället och med psykiatriska diagnoser följer ofta förutfattade meningar hos omgivningen vilket påverkar patientgruppen negativt. Patienter med psykisk ohälsa löper också större risk att dö i förtid, bland annat på grund av att deras somatiska besvär underdiagnostiseras och misstolkas för att vara psykiska åkommor.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta och vårda patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården.   Metod: Detta är en litteraturstudie baserat på åtta kvalitativa studier.   Resultat: Litteraturstudien resulterade i tre huvudkategorier: organisatoriska faktorer, sjuksköterskans kompetens och mötet med patienten. Dessa delades in i ytterligare sju subkategorier.  Konklusion: Sjuksköterskorna inom den somatiska vården upplevde patienter med psykiska ohälsa som svåra och oförutsägbara och de efterfrågade mer kunskap inom ämnet. Det organisatoriska och kollegiala stödet var också bristfälligt och skapade hinder för sjuksköterskorna att ge den goda vård de önskade. Vidare forskning på ämnet är önskvärt. / Background: For a long time, patients with mental disorders have been stigmatized in both society and in care settings. It has shown that psychiatric diagnoses often come with prejudice. This affects this group of patients negatively, as it creates a barrier towards seeking somatic health care. They also have a higher mortality rate, because of misinterpreted somatic symptoms and limited care access.   Aim: To describe nurses' experiences of meeting and caring for patients with mental disorders in somatic care.   Methods: A literature review based on eight qualitative studies.   Results: This literature study resulted in three main categories: organizational factors, the nurse’s competence and the meeting with the patients. These were further divided into seven subcategories.   Conclusion: The somatic nurses’ experienced patients with mental disorder as difficult and unpredictable and they requested more knowledge in the subject. They were also affected by the lack of organizational and collegial support which created obstacles in providing adequate care for these patients. Further research on the topic is suggested.

Bakgrund: Depression är vanligt förekommande hos äldre och kan få betydande konsekvenser för äldres hälsa. Depression hos äldre skiljer sig i flera hänseenden från depression i yngre åldrar. Skillnaderna framkommer bland annat i symtombild, orsaker, och riskfaktorer för depression. Hos äldre patienter är somatisk samsjuklighet vanligt förekommande vilket kan försvåra sjukdomsförloppet samt upptäckt och behandling av depression.     Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva förhållningssätt till depression hos äldre bland sjukvårdspersonal inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt utfördes, baserad på tio vetenskapliga artiklar, nio kvalitativa och en av mixad metod. Innehållet analyserades och organiserades i kategorier. Databaser som användes var CINAHL complete, PubMed och PsycINFO. Resultat: Tre kategorier med underkategorier utformades. I vårdpersonals förståelse av depression hos äldre framkom tre underkategorier; Bakomliggande orsaker och riskfaktorer, Hinder för att upptäcka och bedöma depression samt Kunskap och utbildning. Kategorin Attityder till depression är indelad i två underkategorier, Stigma hos äldre samt Depression som en normal del av åldrande. I Kategorin Vårdpersonals förutsättningar att hantera depression hos äldre framkom två underkategorier; Vårdpersonals roller och funktioner samt Tidsramar inom vården. Diskussion: Litteraturöversiktens resultat diskuteras utifrån tidigare studier samt översiktens teoretiska utgångspunkt tidvattenmodellen. För att visa på relevansen och betydelsen av vårdpersonals förhållningssätt kring äldre med depression diskuteras resultatet även ur ett patientperspektiv. / Background: Depression is common in old age and can have a significant impact on older patients’ health. Depression among the elderly differs in several aspects from depression in younger patients. The differences occur in the appearance of symptoms, causes, and risk factors for depression. Somatic comorbidity is common among older patients which can worsen the course of depression and obstruct identification and treatment.   Aim: The aim of the review was to describe approaches to depression in the elderly among health care personnel in somatic care. Method: A literature review was conducted based on ten scientific articles, nine qualitative and one mixed method. The content was analyzed and organized in categories. Databases used were: CINAHL complete, PubMed and PsycINFO. Results: Three categories with subcategories were constructed. In Health personnel's understanding of depression three subcategories emerged; Underlying causes and risk factors, Obstacles to identify and screen for depression, and Knowledge and training. The category Attitudes towards depression is divided in two subcategories; Stigma in old age and Depression as a normal part of ageing. In the category Health personnel’s conditions to manage depression in older patients, two subcategories emerged; Roles and functions of health personnel and Timeframes in healthcare.         Discussion: The results of the literature review are discussed from the perspective of previous studies as well as the theoretical framework of the review, the tidal model. To indicate the relevance and significance of health personnel’s approaches to depression in old age the results are also discussed from a patient perspective.

Bakgrund: Psykisk ohälsa blir globalt allt vanligare. Förutom de besvär som tillståndet för med sig tvingas de drabbade även utstå diskriminering, stigma och negativa attityder från omgivningen. Många med en psykiatrisk diagnos upplever därför ett bristfälligt bemötande även från sjukvården. Samsjuklighet och en sämre fysisk hälsa är dessutom vanligare hos denna patientgrupp.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka hur patienter med psykisk ohälsa upplever den somatiska vården. Metod: En litteraturöversikt där tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design hämtades från databaserna CINAHL Complete och PsykINFO. Artiklarna analyserades sedan enligt Friberg (2012).                  Resultat: Tre huvudteman identifierades; Negativa upplevelser, miljöns betydelse samt positiva upplevelser. Under temat negativa upplevelser bildades även tre underteman: Upplevelse av diskriminering, att inte bli tagen på allvar och upplevelse av hinder. Diskussion: Travelbee’s omvårdnadsteori om den mellanmänskliga relationen använts som teoretisk referensram och resultatet diskuteras utifrån hennes teori. Kunskap och hur denna bör användas diskuteras med fokus på kommunikationen, samt hur färdigheter inom detta kan påverka stigma. Betydelsen av kontinuitet och miljö tas även upp. / Background: Mental illness is becoming globally more common. In addition to the inconveniences that the illness brings with it, the affected are also forced to deal with discrimination, stigma and negative attitudes from their surroundings. Many people with a psychiatric diagnosis therefore experience inadequate healthcare treatment. In addition co-morbidity and poorer physical health are also more common in this population. Aim: Examine how patients with mental illness experience somatic care. Method: A literature review was conducted consisting of both qualitative and quantitative research designs, which were derived from the databases CINAHL complete and PsykINFO . The journal articles where analysed using Friberg’s (2012) method and where then color-coded to get an overview. Results: Three main themes were identified: negative experiences, importance of the environment and as well positive experiences. Three sub-themes were also created under negative experiences; Perception of discrimination, not being taken seriously and perceived obstacles. Discussion: Travelbee’s interpersonal relationships nursing theory is used as the theoretical framework with the results discussed based on the theory. Knowledge and how it should be used is discussed with focus on communication, and how communication skills can influence stigma. The importance of continuity and the environment will also be discussed.

Bakgrund: Suicid är idag den vanligaste yttre dödsorsaken i Sverige. Den enskilt största risken att avlida i suicid är tidigare suicidförsök. Det är en frekvent förekommande anledning till akut vård, vilket innebär att sjuksköterskor utanför den psykiatriska vården möter dessa patienter. Patienter som utfört suicidförsök beskriver både positiva och negativa erfarenheter av vården. I sjuksköterskans ansvar ingår att utföra bedömningar och att tillsammans med patienten komma överens om omvårdnadsåtgärder. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda suicidnära patienter inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt har genomförts där tio kvalitativa artiklar inhämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed. Färgkodning användes för att identifiera likheter och skillnader i artiklarnas resultat. Dessa tematiserades sedan under tre rubriker. Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskor upplevde att de inte hade den utbildning och kunskap eller de erfarenheter och färdigheter som behövdes för att vårda dessa patienter. Det framkom även att hög arbetsbelastning och tidsbrist påverkade mötet negativt. Vidare beskrevs att vården som gavs främst var inriktad på de fysiska behoven. I mötet väcktes känslor som medlidande, ilska, rädsla och lidande.    Diskussion: Resultatet har diskuterats utifrån Joyce Travelbees teori om den mellanmänskliga relationen. Författarna har kommit fram till att etableringen av den mellanmänskliga relationen kan hindras på grund av osäkerhet, tidsbrist, hög arbetsbelastning, kommunikationssvårigheter eller om fokus läggs på observation av symtom och tecken snarare än att lära känna personen bakom dessa. Den kan även hindras om sjuksköterskan och patienten ser varandra på ett stereotypt sätt. Vidare diskuteras om sjuksköterskornas beskrivna sympati är gynnsam eller hämmande i vården av suicidnära patienter. / Background: Suicide is today the most common external cause of death in Sweden. The single greatest risk to die in suicide is a previously performed suicide attempt. This is a frequently occurring reason for acute care which means that nurses outside psychiatric care is meeting these patients. Patients that has attempted suicide describes both positive and negative experiences of the care provided. In the nurses’ responsibilities includes performing assessments and to reach agreement in which nursing measures to apply. Aim: The aim was to describe the nurses’ experiences of encountering suicidal patients in somatic care. Method: A litterature review has been performed. Ten qualitative articles were retrieved from CINAHL Complete and PubMed. Color coding was used to identify similarities and differences in the results of the articles. These were then themed under three headlines. Results: The results showed that the nurses experienced that they did not have the education, knowledge, experiences or skills needed to care for these patients. It also emerged that high workload and lack of time affected the encounter negatively. Furthermore, it was described that the care provided was mainly focused on the physical needs. Feelings that were evoked in the encounter were primarily compassion, anger and fear. Discussion: The result has been discussed based on Joyce Travelbee’s theory of the interpersonal relationship. The authors has come to the conclusion that the establishment of the interpersonal relationship can be hindered because of uncertainty, communication difficulties, or if focus is placed on observing symptoms and signs, rather than getting to know the person behind them. It can also be hindered if the nurse and the patient see each other in a stereotypical way. Furthermore, it is discussed whether the described sympathy is beneficial of inhibitory in the care of suicidal patients.

Bakgrund: Psykisk ohälsa växer världen över. Patienter med psykisk ohälsa behöver även vård för fysiska åkommor. På grund av denna samsjuklighet och den ökade psykiska ohälsan bland befolkningen ökar patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Tidigare forskning visar att patienter med psykisk ohälsa undviks inom somatisk vård och att de upplevde maktlöshet. Patienter med psykisk ohälsa upplevde stigmatiserande attityder som påverkade den så viktiga relationen i omvårdnaden negativt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av och attityder till att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt innehållande femton vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Artiklar som valdes till litteraturöversikten är etiskt godkända eller där författarna till studierna gjort etiska överväganden. Artiklarna för denna litteraturöversikt erhåller medel till hög kvalité efter kvalitetsgranskning. Artiklarnas resultat analyserades av författarna och sorterades in i kategorier utifrån skillnader och likheter. Resultat: Fyra huvudkategorier hittades: känslor som sjuksköterskor upplever, sjuksköterskors upplevelser av brist på kunskap som påverkar omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa, sjuksköterskors negativa attityder i omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa och sjuksköterskors upplevelser av brister i arbetsmiljön. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde olika svårigheter och negativa attityder i mötet med patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården och detta kan tyda på en kunskapsbrist. Med mer kunskap om patienter med psykisk ohälsa kan sjuksköterskor uppleva sig säkrare och tryggare i omvårdanden av dessa. Det finns känslor som osäkerhet, rädsla och frustration hos sjuksköterskorna i mötet med patienterna och som många gånger leder till negativa attityder. Genom utökad kunskap kan sjuksköterskors känslor av trygghet i omvårdanden förbättras och det kan då leda till positivare attityder till patienter med psykisk ohälsa. / Background: Mental illness is increasing all over the world. Patients with mental illness also need treatment for physical affections. Because of this comorbidity and the increasing mental illnesses amongst the population, the number of patients with mental illness within somatic care increase. Previous research shows that patients with mental illness are avoided within somatic care and experience feelings of impotence. Patients with mental illness experience stigmatizing attitudes that had a negative impact on the important caregiving relation. Aim: The aim was to illustrate nurses’ experience of and attitudes caring for patients with mental illness within somatic care. Method: An outline containing fifteen scientific articles. The articles were searched for in the databases Cinahl, Pubmed and PsycInfo. The chosen articles for the literature review are ethically approved or that the authors of the studies made ethical consideration. The articles for this literature review achieve means with high standard after quality review. The result of the articles was analysed by the authors and sorted into categories based on similarities and differences. Results: Four main categories were found: emotions that nurses’ experience, nurses’ experiences of lack of knowledge that effects the care of patients with mental illness, nurses’ negative attitudes in care towards patients with mental illness, nurses’ and nurses’ experience of deficiency in the working environment. Conclusion: Nurses experienced different difficulties and negative attitudes caring for patients with mental illness within the somatic care and that might be a lack of knowledge. With more competence about patient with mental illness the nurses may experience more security and confidence in the care. Nurses’ emotions were insecurity, fear and frustration meeting with patients and that lead to negative attitudes. Expanded knowledge may give nurses confidence in care for this patients and that may lead to more positive attitudes to patients with mental illness.

<p>Bakgrund: Psykiska sjukdomar beräknas drabba var fjärde person i världen. Patienter med psykisk sjukdom drabbas i högre grad av somatiska sjukdomar och vårdas då inom somatisk vård. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar attityder till patienter med psykisk sjukdom hos vårdpersonal inom somatisk vård. Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats bestående av systematisk granskning av fjorton kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade på att vårdpersonalens attityder påverkades av deras upplevelse av brist på kunskap om att vårda psykiskt sjuka. Attityderna påverkades även av brist på stöd från organisationen, negativa känslor inför patienterna som exempelvis rädsla och upplevelser och föreställningar om hur patienterna var. Diskussion: De centrala fynden som framkom var: vårdpersonalens negativa attityder till patienternas tillfrisknande och framtidsutsikter, vårdpersonalens upplevelse av brist på kunskap som gjorde att de undvek patienterna och vårdpersonalens rädsla för att de psykiskt sjuka patienterna skulle bli aggressiva och våldsamma. Dessa fynd diskuterades utifrån Watsons teori om transpersonell omsorg. Slutsatser: Sjuksköterskor måste bli bättre på att tillfredsställa psykologiska, sociala och andliga behov samt uppmuntra och stödja hopp om framtiden hos patienten.</p> / <p>Background: Approximately one out of four people in the world are afflicted by mental illness. These patients suffer from somatic diseases to a higher degree and will then require non-psychiatric specialized care. Aim: The aim was to describe factors that affect health professionals' attitudes to patients with mental illness within somatic care. Method: Literature review with a qualitative approach consisting of systematic review of fourteen qualitative and quantitative articles. Results: The results showed that the health professionals experience of lack of knowledge in caring for mentally ill patients which affected their attitudes towards them. Their attitudes were also affected by the lack of support from the organisation, their negative feelings towards the patients as fear and experiences and preconceptions of how the patients are. Discussion: The main findings were: the health professionals' negative attitudes towards the patients' recovery and future, the health professionals' experience of lack of knowledge which made them avoid their patients and the health professionals' fear of aggression and violence from the patients. These findings were discussed against Watson’s theory of transpersonal caring. Conclusions: Nurses needs to improve their ability to satisfy psychological, social and spiritual needs as well as encourage and support hope for the future within the patient.</p>

Bakgrund: Psykiska sjukdomar beräknas drabba var fjärde person i världen. Patienter med psykisk sjukdom drabbas i högre grad av somatiska sjukdomar och vårdas då inom somatisk vård. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar attityder till patienter med psykisk sjukdom hos vårdpersonal inom somatisk vård. Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats bestående av systematisk granskning av fjorton kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade på att vårdpersonalens attityder påverkades av deras upplevelse av brist på kunskap om att vårda psykiskt sjuka. Attityderna påverkades även av brist på stöd från organisationen, negativa känslor inför patienterna som exempelvis rädsla och upplevelser och föreställningar om hur patienterna var. Diskussion: De centrala fynden som framkom var: vårdpersonalens negativa attityder till patienternas tillfrisknande och framtidsutsikter, vårdpersonalens upplevelse av brist på kunskap som gjorde att de undvek patienterna och vårdpersonalens rädsla för att de psykiskt sjuka patienterna skulle bli aggressiva och våldsamma. Dessa fynd diskuterades utifrån Watsons teori om transpersonell omsorg. Slutsatser: Sjuksköterskor måste bli bättre på att tillfredsställa psykologiska, sociala och andliga behov samt uppmuntra och stödja hopp om framtiden hos patienten. / Background: Approximately one out of four people in the world are afflicted by mental illness. These patients suffer from somatic diseases to a higher degree and will then require non-psychiatric specialized care. Aim: The aim was to describe factors that affect health professionals' attitudes to patients with mental illness within somatic care. Method: Literature review with a qualitative approach consisting of systematic review of fourteen qualitative and quantitative articles. Results: The results showed that the health professionals experience of lack of knowledge in caring for mentally ill patients which affected their attitudes towards them. Their attitudes were also affected by the lack of support from the organisation, their negative feelings towards the patients as fear and experiences and preconceptions of how the patients are. Discussion: The main findings were: the health professionals' negative attitudes towards the patients' recovery and future, the health professionals' experience of lack of knowledge which made them avoid their patients and the health professionals' fear of aggression and violence from the patients. These findings were discussed against Watson’s theory of transpersonal caring. Conclusions: Nurses needs to improve their ability to satisfy psychological, social and spiritual needs as well as encourage and support hope for the future within the patient.

Bakgrund: Psykisk sjukdom utgör en fjärde del av Sveriges sjukdomsbörda men fördomar mot personer med psykisk sjukdom är ingen ovanlig företeelse i dagens samhälle. Patienter med psykisk sjukdom har lika rätt till en god vård som alla andra. En grundutbildad sjuksköterska ska kunna vårda dessa patienter. Det framkommer dock att patienter med psykisk sjukdom inte har lika förutsättningar och hälsoutfall som patienter utan psykisk sjukdom. Patienterna upplever ett behov av trygghet och förtroende för sina vårdare men sjuksköterskor visar en tendens att agera annorlunda mot dessa patienter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors inställning till att vårda patienter med psykisk sjukdom i den somatiska slutenvården. Metod: En litteratursökning har genomförts för att skapa en översikt över vetenskapliga artiklar om grundutbildade sjuksköterskors inställning till vårdandet av patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska vården. Åtta vetenskapliga artiklar, fyra kvantitativa och fyra kvalitativa, har analyserats och ligger till grund för resultatet. För sökningen användes databasen PubMed. Resultat: Resultatet tyder på att de negativa inställningarna till psykisk sjukdom överväger över de positiva. De framträdande orsakerna är framförallt brist på kunskap och erfarenhet, arbetsmiljöns påverkan, föreställningar om patienters beteende, negativa känslor såsom rädsla, frustation och ilska samt uppfattningen att vården av patienter med psykisk sjukdom inte ingår i yrkesrollen hos somatiska sjuksköterskor. De få positiva inställningar som framkommit grundar sig på faktorer som tillräcklig kunskap, goda erfarenheter, en anpassad arbetsmiljö och en holistisk syn på omvårdnad där även vård av patienter med psykisk sjukdom ingår. Diskussion: I resultatdiskussionen resoneras det kring hur sjuksköterskans arbete försvåras av de faktorer som beskrivs ligga bakom de negativa inställningarna. Sjuksköterskor behöver mer stöd i form av arbetsmiljöfaktorer som tid, bemanning och anpassning av vårdutrymmen. Utifrån den teoretiska referensramen beskrivs hur vårdrelationen påverkas av sjuksköterskors inställning och vad detta innebär för den vård patienter med psykisk sjukdom får inom somatiken. Förståelse för patienten är en viktig förutsättning för en bra vårdrelation. När vårdrelationen inte fungerar riskerar mötet mellan patienten och sjuksköterskan bli negativt och på så sätt skapas det negativa vårderfarenheter för både patienten och sjuksköterskan. / Background: Mental illness makes up a quarter of Sweden's disease burden but prejudice against people with mental illness is not an unusual phenomenon in today's society. Patients with mental illness have the same right to good health care as everyone else. General nurses with no specialist training should be able to care for these patients. It appears, however, that patients with mental illness do not receive health care under the same conditions and do not have the same health outcomes as patients without mental illness. These patients experience a need for security and trust in their caregivers but nurses show a tendency to act differently towards these patients. Aim: To describe nurses' stance on caring for patients with mental illness in somatic inpatient care settings. Method: A literature review has been made of scientific articles on general nurses' stance on caring for patients with mental illness in somatic care. Eight scientific articles, four quantitative and four qualitative, have been analysed and provide the base for the results. PubMed was used as database. Result: The results indicate that negative attitudes outweigh positive attitudes. The revealed causes of negative attitudes are mainly lack of knowledge and experience, work environment factors, preconceptions about patients' behaviour, negative emotions such as fear, frustration and anger, as well as the perception that caring for patients with mental illness is not part of the work of somatic care nurses. The few positive attitudes that have emerged are based on factors such as knowledge, good experience, an adjusted work environment and a holistic view of nursing care, which includes the care of patients with mental illness. Discussion: In the result discussion it is reasoned about how nurses’ work is being complicated by the factors described as causing negative attitudes. Nurses need more support in terms of work environment improvements such as more time, better staffing and adjusted care settings. The theoretical framework is used to clarify how the nurse-patient relationship is affected by nurses' attitudes and what implications this has on the care these patients received within somatic health care. Being understood is important for patients as a premise for a good nurse-patient relationship. With a dysfunctional nurse-patient relationship there is a risk for the nurse-patient encounter to be negative, which in its turn creates negative health care experiences for both patients and nurses.

Bakgrund: Sjuksköterskor kommer ofta i kontakt med personer med psykisk sjukdom oavsett var de arbetar. Det är allmänt känt att psykisk sjukdom ökar bland befolkningen i hela världen. Den allmänna attityden i samhället gentemot personer med psykisk sjukdom är oftast negativ och att känna rädsla är vanligt. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar den grundutbildade sjuksköterskans bemötande av patienter med psykisk sjukdom inom somatisk vård på allmänsjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie har genomförts på ett systematiskt sätt där tio vetenskapliga artiklar sex kvalitativa och fyra kvantitativa, som granskats, värderats och analyserats. Resultat: Stigmatisering, undvikande och särbehandling vid vård av psykiskt sjuka patienter var vanligt på somatiska vårdavdelningar. Faktorerna som påverkade sjuksköterskornas bemötande var rädsla, okunskap och brister i den vårdande miljön som patienterna vistades i. Diskussion: De flesta sjuksköterskor hade en negativ attityd till patienter med psykisk sjukdom och de själva ansåg att de inte hade tillräckligt med kunskap och erfarenhet att vårda de här patienterna. Slutsats: Sjuksköterskan bör ha tillräckligt med kunskap, stöd från omgivningen och en medvetenhet om hur förförståelse och attityd kan påverka bemötandet vid vård av patienter med psykisk sjukdom. Sjuksköterskor måste också få mer psykiatriutbildning för att minska den negativa attityden och rädslan. / Background: Nurses are in daily contact with people that has a mental illness regardless of where they work. It is commonly known that mental illness is increasing among the populations throughout the world. The general attitude in our society towards people with a mental illness is often negative and with fear. Objective: The aim is to highlight factors that will affect a basic trained nurse in somatic care, and the treatment of patients with a mental disorder. Method: A general literature review is conducted in a systematic way, where ten scientific articles are requested, reviewed, evaluated and then analyzed. There are six qualitative and four quantitative reviews. Results: Stigma, discrimination, and a tendency of treating mentally ill patients differently then other patients, is found to be common in somatic wards. Factors that influence nurses’ response, in addition to a general weakness in the caring environment, are fear and ignorance. Discussion: Most nurses have a negative attitude towards patients with a mental illness. Many of these nurses also feel they lack the necessary knowledge and skill that is required to properly care for these patients. Conclusion: Nurses require sufficient knowledge through education. In addition, they also benefit greatly from the caring environments support. It has to be brought forward that an awareness regarding the nurses’ attitudes and interest in understanding a patient may affect the outcome of how one is being perceived. There is a need for more psychiatric training to battle this negative attitude and fear.