A successful forest generation is important for several operators and a lot can happen on the way from nursery to established plant. Therefore traceability of forest plants is important. Sveaskog is one of Sweden’s big producers of forest plants thru their business Svenska skogsplantor. Today it’s possible to trace forest plants grown by Svenska skogsplantor and planted by Sveaskog, but the chain of traceability cannot be considered unbroken since its partially uncertain under the treatment what happens to the plants. Today systems with barcodes, computer systems and applications in smartphones can be at help to create unbroken chains of traceability and the purpose of this work was to examine of what an extended traceability of forest plants could be. The work was done with qualitatively method and semi-structured interviews and the result show that people who work with establishment of forest plants where satisfied with the current traceability but could see benefits like increased control, more interesting work and substratum for statistics as good usage from improved traceability.

Spårbarhet är ett sätt att skapa en översiktlig vy av företagets material- och informationsflöden så att de kan koordineras bättre. Material- och informationsflödena behöver i sin tur vara utformade på ett synkroniserat vis där dess tillhörande aktiviteter och system stödjer spårbarhet. Den exakta betydelsen av begreppet spårbarhet är dock otydlig då det existerar en rad olika definitioner av begreppet i litteraturen. I denna studie har spårbarhet däremot definierats som “förmågan att spåra, följa och förutse ett produktpartis plats genom tillverkningsprocessen”. Spåra är förmågan att kunna koppla tidigare händelser i tillverkningen mot ett specifikt produktparti. Följa är förmågan att kunna se ett produktpartis nuvarande plats i flödet och förutse är förmågan att kunna förutse dess framtida plats i flödet. På GKN ePowertrain i Köping finns en prototypavdelning som utvecklar och tillverkar prototyper av kuggväxlar till fyrhjulsdriftsystem. Avdelningen har uppmärksammat problem i tillverkningen vilka har tolkats komma från en bristande spårbarhet av produkter i arbete (PIA). De har exempelvis upplevt det svårt att hålla reda på var PIA befinner sig i tillverkningsprocessen och vilka delprocesser PIA redan bearbetats i. Denna fallstudie har därför syftat till att kartlägga prototypavdelningens material- och informationsflöden och undersöka hur de skulle kunna utformas för förbättrad spårbarhet av PIA. För att kartlägga prototypavdelningens material- och informationsflöden samlades data in via flera intervjuer, observationer och en kontinuerlig dialog med representanter från avdelningen. Det studerade fallet analyserades sedan genom att jämföra teoretiska implikationer för vilken utformning av flödena som stödjer spårbarhet av PIA med de kartlagda flödena. Jämförelsen lade grund för slutsatser och förslag på hur prototypavdelningen skulle kunna förbättra spårbarheten av PIA. Studien visar att prototypavdelningens material- och informationsflöden utgör ett relativt bra stöd för spårbarhet i termer av förmågan att spåra och förutse men nära till inget stöd för förmågan att följa PIA. För att stödja förmågan att följa PIA bör prototypavdelningen utveckla en funktion som tillåter att inrapportera information om lagrings- och transportaktiviteter i form av platsdata till ett spårbarhetssystem. Det har vidare observerats goda möjligheter att använda automatiserad teknik i form av ett streckkodsystem för att utveckla denna funktion. Prototypavdelningen bör även utveckla mer standardiserade processer i materialhanteringen för att erhålla större förutsägbarhet för inlagring och transporter av PIA då det påvisats stödja spårbarhet. För att förbättra stödet för förmågorna spåra och förutse bör prototypavdelningen även arbeta för att minska tidsramen mellan händelse och inrapportering av händelsen.

Data collection is a topic that affects every person that uses various Internet services and has been a current topic the past year among individuals and the actors that collects data. It concerns actors collecting and storing personal data from users that either have or have no knowledge about it. The Cambridge Analytica-scandal which affected over 50 million users on Facebook initiated a discussion which concerns if data collection is right or wrong, but also how actors handle personal data and how it affects the integrity. With the enforcement of General Data Protection Regulation GDPR the 25th of May which will affect actors involved with data collection or usage. The regulation is about how actors can store data and use it. The regulation will also provide users the right to demand to be removed from actor’s databases. There has been some research on opinions among users concerning data collection, but not how they can be different with the knowledge of GDPR. So how is the attitude towards data collection among internet users? Do internet users apply services to prevent data collection? Do they even know about GDPR? A survey was performed to answer these questions and where the answers were put together in the form of statistic data. The purpose of this pre-study is to examine what the attitude is towards data collection. The study also examines how technical knowledge, age and knowledge about GDPR can be related to answers given in the survey. Based on the empirical data and identified relations between measurable variables the study’s conclusions can be made: The attitude to data collection is significant between users who have knowledge about GDPR and those how don´t have. Another conclusion is that the attitude varies between ages, internet habit and which actors who provides the data.

GKN Automotive i Köping ser ett behov av att utreda möjligheten av att utöka spårbarheten inom kronhjulstillverkningen. Med en utökad spårning finns möjligheter att lagra information om referensmått, tidpunkt för tillverkning och detaljernas väg genom produktionsflödet. Informationen kan användas till att se trender, analysera rotorsaker och planera produktionen. I examensarbetet utförs en förstudie om vilka möjligheter som finns för en utökad spårbarhet på 2 artikeltyper i kronhjulsflödet, Artikel 1 och Artikel 2. Nuläget i tillverkningsflödet analyseras genom observationer och intervjuer. En litteraturstudie genomförs för att hitta möjliga lösningar för spårbarhet. Genom att kombinera nulägesanalysen med litteraturstudien kan 3 lösningskoncept skapas. Lasermärkning som var en av de tre lösningskoncepten valdes ut för vidare utvärdering. Tester utfördes för att undersöka huruvida en lasermärkning på detaljerna klarade sig genom produktionsflödet. Resultatet visade att lasermärkningen inte påverkades av tillverkningsflödet på Artikel 1. Däremot upptäcktes det en del svårigheter för Artikel 2. Märkningen var omöjlig att läsa efter kulpening samt svår att läsa av efter fosfatering. Ytan var tvungen att rengöras efter fosfatering för att märkningen skulle kunna läsas av. Resultatet av arbetet visar att individmärkning är möjlig på Artikel 1. På Artikel 2 behöver vidare undersökning göras huruvida det går att bygga bort de problem som uppstod. För vidare arbete rekommenderas det att undersökas hur avläsning av detaljer ska ske och vilka parametrar som ska användas i lasermärkningsmaskinen. Det behöver även undersökas mer huruvida RFID på korg och nålprägling fungerar i produktionen. Vilket var de två lösningar som valdes bort för vidare tester. / GKN Automotive Koping requested an improved traceability in ring gear manufacturing. Improved traceability gives the opportunities to store information about measure values, timestamps and the parts way through the production flow. The information can be used to recognize trends from measurement, root cause analyses and production planning. This student thesis is a pilot study about the opportunities to improve traceability for two product types in the production flow for ring gears, Product 1 and Product 2. The current state in production flow is analyzed trough observations and interviews. A literature study was made to find possible solutions for traceability. The status analysis was combined with the literature study to create three solution concepts. Laser marking was picked out from the rest of the solutions for further investigation. Test were made to investigate how laser marking was suited to maintain readability trough the production flow. The results showed that Product 1 wasn’t affected by the operations during its production flow. However, problems were recognized for Product 2 in its production flow. The laser marking was impossible to read after dot peening and hard to read after the phosphating process. The surface needed to be cleaned after phosphating process in order to read the marking. The result shows that it’s possible to direct part mark Product 1 with laser marking. Product 2 needs further investigation on how to solve the problems in the production flow. Other areas that need more investigation is how to read the parts in every operation and how to setup the marking machine to make markings with good readability. RFID on basket and needle marking also need further investigation. These are the 2 solutions that was neglected for further investigations.

<p>AVL LIST Nordiska AB ska certifieras enligt ISO 9002 och måste, för att uppfylla kraven, arbeta efter ett flertal processer. En av processerna har krav på spårbarhet med vilket menas att företaget snabbt ska kunna ta reda på detaljerad information om sina kunders produkter. Då företaget inte kunde uppfylla det kravet insåg de att de behövde en skräddarsydd applikation. </p><p>I samråd med företaget gjordes en specificerad beställning som innehöll företagets krav och önskemål angående applikationens användargränssnitt och funktionalitet. Därefter gjordes en förundersökning vars syfte var att reda ut vilket programmeringsspråk och vilken databashanterare som var mest lämpad att använda. </p><p>Applikationen har implementerats som en trelagerstruktur bestående av databashanteringslager, logiklager och användargränssnitt. Databashanteringslagret utgörs av en databas som hanteras av MySQL och logiklagret utgörs av objektorienterad Javakod. Användargränssnittet utgörs av Java Server Pages, körs av en webbserver och visas i en webbläsare hos användaren. </p><p>Applikationen skulle från början tas fram som en prototyp. Eftersom den uppfyller alla företagets krav och önskemål kan den dock betraktas som ett färdigt system. Med detta system uppfylls spårbarhetskravet och företaget kan ta ett steg närmare ISO-certifiering.</p>

<p>Allmänhetens medvetenhet kring miljörelaterade ämnen har ökat på senare år, vilket lett till att alltfler företag producerar miljövänliga produkter och positionerar sig som ansvarstagande aktörer på marknaden. Generellt sett har företagen utformade riktlinjer vad gäller arbetsmiljö och arbetsvillkor men sämre insyn i produktionens miljöpåverkan. Textilindustrin ligger bakom en stor del av världens miljöförstöring till följd av de giftiga ämnen som används i odling och produktion. Den ökade medvetenheten hos allmänhet och företag förutspås kunna leda till tillväxt på marknaden för ekologisk bomull och pressen har ökat på att hållbara produktionsmetoder ska genomsyra företagets hela verksamhet.</p><p>Ämnet för uppsatsen har sin utgångspunkt i vår kandidatuppsats ”Svenska modeföretag synas i sömmarna” som visade att företag inte känner till alla leverantörer och underleverantörer i leverantörskedjan, förutom när det kommer till leverantörskedjan för ekologisk bomull. Full spårbarhet anses vara nödvändigt vid ekologisk bomull för att kunna påvisa för konsumenten att odlingen lever upp till särskilda standarder. Syftet med magisteruppsatsen är därför att undersöka om och i sådant fall hur det är möjligt för fyra modeföretag i textilbranschen att uppnå full spårbarhet i leverantörskedjan för ekologisk bomull.</p><p>För att besvara undersökningens syfte valdes lämpliga teorier, vartefter semistrukturerade intervjuer och sekundärdata analyserades utifrån en kvalitativ ansats. Resultatet av undersökningen visar att företagen har olika koncept för ekologisk bomull och olika utformade leverantörskedjor, något som får betydelse för företagens förmåga att uppnå spårbarhet. De företag som påvisar en ambition om att ha transparens och full kontroll genom leverantörskedjan förstärker trovärdigheten när det kommer till full spårbarhet genom leverantörskedjan. Det går att ifrågasätta huruvida de företag som använder sig av kontroll genom tredjepartsorganisation själva har vetskap om hela leverantörskedjan. Dessa företag lägger order på plagg med ekologisk bomull från närmaste fabrik och har därefter inte kontakt med leverantörer längre bak i ledet, något som minskar trovärdigheten i deras möjlighet att ha full spårbarhet.</p>

På ett företag eller universitet finns det oftast regler/policys som förklarar hur manfår använda deras nätverk. Om någon bryter mot reglerna vill man kunna identifierapersonen. Denna rapport inriktar sig på att identifiera en användare i ett nätverk. För att kunna identifiera en användare behöver man uppnå spårbarhet. En jämförelsemellan två teknologier (IPsec och dot1x) utfördes, två testmiljöer för detta sattes uppen för vardera teknologi. PfSense (routern) ansluter användarna från det internanätverket till det externa. I routern kan man sedan med hjälp av Packet Capture sevad användaren gör på nätverket. Ett PING används för att illustrera att något görsmot servern, det skulle lika gärna kunna vara en attack som utförts. Illustreringenvisar då att man kan spåra om något utförts som strider mot företagets/universitetetsregler. Resultaten delades upp i två delar, en för dot1x och en för IPsec. Flera scenariongjordes, där användaren har gjort något, exempelvis skickat ett PING till servern.Data utifrån detta samlades in för att se om man kunde identifiera vilken användaresom skickade ett PING till servern. Efter att flera scenarion hade utförts visaderesultatet att spårbarhet gick att uppnå med båda teknologierna.

<p>Det problemområde som behandlas i arbetet är den del av systemutvecklarens arbete avsett att hantera förändringar i kravbilden under systemutvecklingens hela livscykel, kallat Requirements Management (RM). Arbetet fokuseras på detaljer kring spårbarhet inom förändringshantering.</p><p>För att lyckas i spårbarhetsarbetet gäller det för systemutvecklaren att se hur de olika krav som finns i kravbilden är relaterade till varandra och var kraven har sitt ursprung. Det skiljs inom spårbarhetsområdet mellan framåt- och bakåtriktad spårbarhet. Vardera spårbarhetsriktningen delas sedan in i två steg från kravursprung framåt via kravdokumentation till realisering då det gäller den framåtriktade och från realisering via kravdokumentation till kravursprung då det gäller den bakåtriktade.</p><p>En studie har genomförts där litteraturens syn har jämförts med ett antal respondenters då det gäller att dels kartlägga vilka typer av spårbarhet som behövs inom systemutvecklingsprojekt och dels vilket stöd som behövs för att etablera och underhålla denna spårbarhet.</p>

Allmänhetens medvetenhet kring miljörelaterade ämnen har ökat på senare år, vilket lett till att alltfler företag producerar miljövänliga produkter och positionerar sig som ansvarstagande aktörer på marknaden. Generellt sett har företagen utformade riktlinjer vad gäller arbetsmiljö och arbetsvillkor men sämre insyn i produktionens miljöpåverkan. Textilindustrin ligger bakom en stor del av världens miljöförstöring till följd av de giftiga ämnen som används i odling och produktion. Den ökade medvetenheten hos allmänhet och företag förutspås kunna leda till tillväxt på marknaden för ekologisk bomull och pressen har ökat på att hållbara produktionsmetoder ska genomsyra företagets hela verksamhet. Ämnet för uppsatsen har sin utgångspunkt i vår kandidatuppsats ”Svenska modeföretag synas i sömmarna” som visade att företag inte känner till alla leverantörer och underleverantörer i leverantörskedjan, förutom när det kommer till leverantörskedjan för ekologisk bomull. Full spårbarhet anses vara nödvändigt vid ekologisk bomull för att kunna påvisa för konsumenten att odlingen lever upp till särskilda standarder. Syftet med magisteruppsatsen är därför att undersöka om och i sådant fall hur det är möjligt för fyra modeföretag i textilbranschen att uppnå full spårbarhet i leverantörskedjan för ekologisk bomull. För att besvara undersökningens syfte valdes lämpliga teorier, vartefter semistrukturerade intervjuer och sekundärdata analyserades utifrån en kvalitativ ansats. Resultatet av undersökningen visar att företagen har olika koncept för ekologisk bomull och olika utformade leverantörskedjor, något som får betydelse för företagens förmåga att uppnå spårbarhet. De företag som påvisar en ambition om att ha transparens och full kontroll genom leverantörskedjan förstärker trovärdigheten när det kommer till full spårbarhet genom leverantörskedjan. Det går att ifrågasätta huruvida de företag som använder sig av kontroll genom tredjepartsorganisation själva har vetskap om hela leverantörskedjan. Dessa företag lägger order på plagg med ekologisk bomull från närmaste fabrik och har därefter inte kontakt med leverantörer längre bak i ledet, något som minskar trovärdigheten i deras möjlighet att ha full spårbarhet.

För att vara konkurrenskraftig inom dagens industri krävs utveckling och förbättring av verksamheten. Att genomföra förändringar är ofta en utmaning där motstånd från medarbetare kan uppstå. Produktionssystem med hög komplexitet och oförutsägbara händelser ställer höga krav på spårbarhet och en väl fungerande kommunikation. För att uppnå detta genomförs ofta förändringsarbeten i form av införande av identifieringsteknik. Åsikterna om hur ett förändringsarbete bör utformas är många varför organisationen kan ha svårigheter att planera och genomföra arbetet. Studiens syfte är att ta fram en modell för införande av identifieringsteknik i interna flöden hos producerande företag. Att följa modellen ska förenkla förändringsarbetet och undvika motstånd hos medarbetare genom delaktighet. För att utforma modellen har tillgänglig teori insamlats och testats på fallföretaget Edsbyverken vars målsättning är att införa ny identifieringsteknik i produktionen. I arbetet med att hitta en lämplig identifieringsteknik till fallföretaget genomfördes en nulägesanalys i form av intervjuer och observationer med personal på fallföretaget samt benchmarking på tre externa företag. Produktionen analyserades och problembilden hos fallföretaget kartlades. Den bristande kommunikationen och behovet av att skapa delaktighet framkom som nyckelfaktorer. I studien framkom det att RFID eller en streckkodsvariant är de lämpligaste identifieringsteknikerna för fallföretaget. Vid implementeringen rekommenderar projektgruppen att införandet hos fallföretaget sker i tre olika nivåer. Modellen för införande av identifieringsteknik kom till slut att innehålla fem steg; nulägesanalys, kartläggning av tillgängliga lösningar, benchmarking, pilotprojekt och slutligen implementering. Ledningens engagemang och delaktighet bland medarbetare är faktorer som bör prägla varje steg för ett lyckat resultat. / To remain competitive in today’s industry requires development and improvement of businesses. To implement change is a challenge where resistance from employees might arise. Production systems with high complexity and unpredictable events places high demands on traceability and good communication. To achieve good communication and traceability in production organizations often implement identification technology. Theory related to implementing change in production is widely spread which makes it difficult for organizations to plan and execute the change process. This study aims to develop a model for organizations who want to implement identification technology in manufacturing systems. The model will simplify the implementation and avoid resistance from employees through participation in the change process. When developing the model, theory in change management has been collected and evaluated. Theory was examined at the Swedish company Edsbyverken who wanted to implement identification technology in their production. To identify a suitable identification technology for Edsbyverken and understand the origin of the problem, analyses of the current situation along with interviewing employees were made. Through this process lack of communication and the need for creating participation emerged as key factors. Furthermore the project group benchmarked three successful companies in the work to find a suitable solution. The most suitable techniques for Edsbyverkens production proved to be RFID or bar code/QR-code. When implementing chosen technology the project group recommends dividing the implementation process into three levels to avoid adaption problems. This study concluded a model which contains five steps for implement identification technology; current situation analysis, identify suitable technologies, benchmarking, pilot project and implementation. Management commitment and participation among employees are factors that should distinguish every step in order to achieve successful implementation.