Diagnosen språkstörning hos barn är något som ofta försummas på de svenska skolorna och okunskapen kring ämnet, trots att diagnosen är så pass vanlig, är fortfarande väldigt stor. Studien belyser hur arbetet kring elever med språkstörning ser ut idag på skolor runt om i Mellansverige och även hur pedagoger reflekterar kring arbetet med dessa elever. Studien genomsyras av Lev Vygotskijs sociokulturella teori som även den svenska läroplanen lutar sig på idag. I studien utfördes sju kvalitativa intervjuer med lärare, speciallärare och en specialpedagog som arbetar med elever och lärare i årskurserna F-6 i olika kommuner i Mellansverige. Intervjumaterialet analyserades med färgteman och utgjorde resultatet. Resultatet visar att bildstöd, struktur och samarbete mellan lärare, speciallärare och specialpedagog är viktigt för ett optimalt lärande för elever med diagnostiserad språkstörning. Resultatet visar även en upplevd okunskap hos klasslärare om elever med diagnostiserad språkstörning som i sin tur kan leda till dåliga förutsättningar för elever med diagnostiserad språkstörning.

<p>Abstract</p><p>Syftet med studien är att få ta del av elevers och lärares egna erfarenheter och tankar angående specialklassundervisning. Det finns behov för anpassad undervisning för en del elever. Skolor har nedskärningar och hårt drabbade är de elever som är i behov av särskilt stöd. Begreppet en ”skola för alla” är något pedagoger försöker att nå i skolorna i dag. Alla elever skall få undervisning som baseras på den enskildes förutsättningar utan att skolan sätter etikett på eleverna samt segregerar dem. Hur skolan skall göra är ännu är oklart. Inkluderas elever från specialklasserna i ”en skola för alla”? Ämnet är viktigt att studera eftersom det alltid kommer att finnas elever som inte klarar av eller passar ihop med den traditionella skolpedagogiken. För att nå syftet valdes kvalitativa intervjuer, denna metod bygger på att ställa öppna frågor till deltagaren. Genom att välja denna metod av frågor kan följdfrågor ges till aktörerna. Följdfrågor kan ställas för att få ett så brett svar som möjligt. Svaren baseras på aktörens egna livserfarenheter. Den andra metoden som användes var ett skriftligt frågeformulär som skickades ut till de utvalda deltagarna. Kontakt togs med lärare som hade erfarenhet angående specialklass samt inkludering. Även kontaktades före detta elever som har gått i en specialklass på heltid under hela högstadiet. Elevernas upplevelser varierade angående specialklasser och integrering, de beskriver också hur negativt andra människor upplever elever i specialklass. Pedagogerna beskriver hur integreringen ofta misslyckas. Båda undervisarna ansåg det viktigt med specialklasser och hoppades att det i fortsättningen kommer att anordnas specialklasser för de elever som är i behov av särskilt stöd.</p>

Abstract Syftet med studien är att få ta del av elevers och lärares egna erfarenheter och tankar angående specialklassundervisning. Det finns behov för anpassad undervisning för en del elever. Skolor har nedskärningar och hårt drabbade är de elever som är i behov av särskilt stöd. Begreppet en ”skola för alla” är något pedagoger försöker att nå i skolorna i dag. Alla elever skall få undervisning som baseras på den enskildes förutsättningar utan att skolan sätter etikett på eleverna samt segregerar dem. Hur skolan skall göra är ännu är oklart. Inkluderas elever från specialklasserna i ”en skola för alla”? Ämnet är viktigt att studera eftersom det alltid kommer att finnas elever som inte klarar av eller passar ihop med den traditionella skolpedagogiken. För att nå syftet valdes kvalitativa intervjuer, denna metod bygger på att ställa öppna frågor till deltagaren. Genom att välja denna metod av frågor kan följdfrågor ges till aktörerna. Följdfrågor kan ställas för att få ett så brett svar som möjligt. Svaren baseras på aktörens egna livserfarenheter. Den andra metoden som användes var ett skriftligt frågeformulär som skickades ut till de utvalda deltagarna. Kontakt togs med lärare som hade erfarenhet angående specialklass samt inkludering. Även kontaktades före detta elever som har gått i en specialklass på heltid under hela högstadiet. Elevernas upplevelser varierade angående specialklasser och integrering, de beskriver också hur negativt andra människor upplever elever i specialklass. Pedagogerna beskriver hur integreringen ofta misslyckas. Båda undervisarna ansåg det viktigt med specialklasser och hoppades att det i fortsättningen kommer att anordnas specialklasser för de elever som är i behov av särskilt stöd.

This study is about different teacher’s ´conception of remedial classes and its function in Today´s School. “A school for everyone” the utopia that all schools and teachers aspire for. All pupils, regardless of ethnic background, class, and religious affiliation should be able to go to school without being segregated and are seen as different. A large part of the research at this moment shows a picture of segregated schools with remedial classes. If remedial classes cause segregation or inclusion is a dilemma that should be highlighted and discussed. Pupils who are in need of special support should be supported, without being segregated and perceived as different. To perform this study, qualitative interviews were made. Seven teachers have participated and gave their views on remedial classes and what function they fill for the school. My theory that has been used highlights two conditions at school. One is segregating integration with the compensatory perspective (kompensatoriska perspektivet), and the other is including integration with the democratic participatory perspective (deltagarperspektiv). The result shows that the teachers who were interviewed, despite the intentions of the  “A school for everyone” and with all risk that remedial classes carries with it, consider it compensatory perspective should be followed to accommodate all the pupils’ needs according to their conditions.