Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka när, hur och varför lärare i idrott och hälsa inom grundskolan använder, relaterar samt refererar, eller inte, till idrottshjältar och elitidrottshändelser i undervisningen. Studiens frågeställningar är: Vilken funktion har idrottshjältar och elitidrottshändelser i lärarnas undervisning? I vilka undervisningssammanhang brukar lärarna i idrott och hälsa använda sig av idrottshjältar samt elitidrottshändelser? Vad har de idrott och hälsa lärarna som väljer att inte använda, relatera eller referera till idrottshjältar och elitidrottshändelser under sina lektioner för ståndpunkt kring området? Utöver detta undersöks det om lärarnas sociala kategorier kan kopplas samman med deras ställningstagande, på grund av att tidigare forskning visar att kvinnor till större del inte kan relatera till idrottshjältar för att begreppet oftast är förknippat med manliga idrottare.     Metod: För att besvara frågeställningarna har det utförts kvalitativa intervjuer med fyra män och fyra kvinnor som arbetar inom ämnet idrott och hälsa på grundskolan. Urvalet är baserat på lärarnas kön samt deras ställningstagande kring att applicera begreppen. Vid intervjutillfällena följdes en intervjuguide som är baserad på studiens teoretiska ramverk.   Resultat och Slutsats: Studiens resultat visar att när lärarna använder sig av idrottshjältar och elitidrottshändelser sker det spontant i undervisningssammanhang, som genomgångar eller ”när som helst” under dagen. Resultatet om hur lärarna använder samt vad begreppen har för funktion skiljer sig åt bland dem. Antingen används det för att relatera och referera eller för att använda till exemplifiering i undervisningen. Varför samt vilken funktion begreppen bör ha är sammankopplat med att lärarna betraktar dessa som ett pedagogiskt verktyg vid motivation, inspiration samt kontakt med eleverna. De lärare som anser att dessa begrepp inte ska vara med i undervisningen, har denna åsikt främst för att det inte finns beskrivet i läroplanen. Den slutats som kan dras är att lärarnas ställningstagande kring om dessa begrepp ska utgöra en del av undervisningen eller inte är kopplad med deras kön, idrottsliga bakgrund samt personliga intresse. De lärare som anser sig använda dessa begrepp är främst män som själva har ett intresse för elitidrott. De lärare som inte anser sig använda begreppen är främst kvinnor, som inte har något större intresse för elitidrott samt har kunskaper om läroplanens formuleringar. / Purpose and set of questions: The purpose of this study is to ascertain, when, how and why teachers within the field of, sport and health, in elementary school, use as well as relate, refer, or not, to distinguished, so called sport heroes and elite sport events in their teaching. The questions in the study, are as follows: What purpose serves the mention of sport heroes and elite sporting events, in teaching of sports? In what context do teachers make use of sport heroes, as well as elite sport events? What standpoint do teachers take when deciding not to refer and relate to the concept of elite events and sport heroes? Furthermore, studies show that female teachers generally do not, refer to sport heroes and elite events in their teaching. This is because such concept is mainly associated with male sportsmen. Method: Qualitative research has been undertaken, with four men and four women, whose subject is sport and health in elementary school. The selection is based on the sex of the teachers, as well as their position in applying the concept in their teaching. An interview guide was followed, based on the theoretical framework. Conclusion and results: The study shows that teachers use the concept of sport heroes and elite events, spontaneously during the day, and in lessons. How it is applied and what function it has varies. It is either used to relate and refer, or to exemplify during lessons. The educational value, needs to be connected by the teacher's belief in the concept, in order to motivate and inspire. Therefore, making a connection with the pupils. Teachers that do not believe such concept should be used for educational purposes, do so because, it is not part of the curriculum. Teachers who apply the concept in their lessons, are foremost male, with interest in sport. Teachers who do not relate to it, tend to be women with less interest in sport, as well as having knowledge of the curriculum. Therefore, the study shows the standpoint regarding the use of such a concept for educational purposes, is connected to their sex, sporting background and personal interests.

The aim of this thesis was to examine how the media representation of elite skiers Anna Holmlund and Thomas Fogdö was altered following their accidents resulting in disabilities. In order to examine this a critical discourse analysis was performed on 16 newspaper articles from Tidningarnas Telegrambyrå, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgs-posten, Sundsvalls Tidning and Aftonbladet, out of which eight of them had been published before the skiers respective accidents and the other eight afterwards. The results showed that swedish newspapers shifted their focus from how the skiers performed in competitions prior to their accidents to how their bodies functioned and how they would perform everyday tasks following the accidents. We found that this would distance Holmlund and Fogdö, representing them as deviants when compared to non-disabled people. In contrast to this we found that Holmlund and Fogdö would be allowed to talk about or show their lives and bodies in great detail. This would seem to function as a way of teaching non-disabled people of what it’s like to live with a disability. Through this Holmlund and Fogdö were represented as ambassadors for the disabled collective. We also found that there was a risk of objectification which would increase in connection with a decrease in Holmlund and Fogdö’s represented ability to communicate and function as a non-disabled person does. This also appears to increase the risk of having one’s voice excluded by other people talking in one’s place.