<p>This essay investigates and compares the readability in two different schoolbooks: Eko Historia (the primary school grade 4-6) and Epos Historia (the upper secondary school). The questions of the survey are:</p><p>- Which differences in linguistic and layout can be found between books meant for the primary school and books meant for the upper secondary school?</p><p>- Are the texts easy to read according to the former research in readability?</p><p>In order to answer the questions structural dimensions as lexicon, syntax, bounds between sentences and narrative voices have been studied. Also the texts disposition and typography have been examined.</p><p>The results demonstrate that the book designed for the primary school has a verbal structure with an explicit vocabulary, lots of verbs and short sentences. A clear narrative voice gives an impression of spoken language. The publication also has many pictures and figures. The book aimed for upper secondary school has, in opposite to this, a typical written language with compounded substantives and long noun phrases. There are fewer illustrations and the layout follows a stringent policy. Moreover a high density of information demands the readers to draw conclusion on basis of prior experiences. If the pupils don’t have such previous knowledge the reading can complicates. In spite of this the book, in doubt, shows several signs of readability, for example simple subordinated clauses and strong bounds between the sentences.</p><p>Accordingly, both similarities and differences can be found between the primary and upper secondary schoolbook.</p>

<p>This essay was written in order to elucidate how the priests-to-be and working priests experience the preparation for preaching during their training and if their identity as preachers depends on their preaching; how they refer to rhetoric and what the preparation training looks like.</p><p>There is no Swedish research within this field, and even the existing international studies concentrate mostly on writing preparation within other occupations, e.g. economics, health care and public sectors. These studies also show that there are several discrepancies between the university preparation for professional writing and speaking and the professional discourse.</p><p>In order to carry out the investigation the author has interviewed priests-to-be and working priests and examined the syllabi for homiletics and rhetoric. The result of this analysis offers a better insight into the nature of the training in preparing sermons that Swedish priests obtain during their professional education. The author refers to the results of other scientific investigations concerning preparation for professional writing and speaking and concludes that there are similar difficulties within the priest training, e.g. the discourse and the receiver of the sermons produced within the vocational training differ from the ones in the professional live. The investigation shows even that the training has changed during the last decades, from being theoretical towards a more practical one, with a stronger link to rhetoric.</p><p>Since both priests-to-be and working priests agree that their professional identity is highly dependent on their preaching, the preparation they obtain within the university training seems insufficient. A possible solution to this problem could be longer practical vocational periods and additional practical training ingrained in the professional discourse.</p>

<p>The essay has been written in order to give a picture of culture teaching within the subject of English in upper secondary schools in Sweden. Although earlier research within this field is still not very extensive, a theoretical framework has been based on the results available and the syllabuses for the subject of English in the upper secondary school. A questionnaire with open question has been used as a tool for collecting data. The main focus is put on analyzing the contents of and ways in which teachers deal with cultural studies, considering the goals in the syllabuses. The results support the results of previous scientific investigations concerning culture studies in Swedish schools and show that culture teaching is often dealt with in the traditional ways where culture is viewed mainly as customs, traditions and history of the target language country, and where teachers mainly choose cultural elements from the UK and the US and seldom from other English speaking countries.</p><p>Various factors that influence teachers choices in their cultural studies are examined and alternative changes considering the teaching methods, for example ethnographic training, are proposed. The uncertainty about how to approach and what to include in cultural studies is reflected in the testing of students on cultural issues. The survey shows that half the respondents do not test their pupils on culture at all. The conclusion, based on the results of this survey and the previous research, is that no great changes have taken place within this field over the last decade and that further continuous study of culture teaching is recommended.</p>

<p>Restid är idag en stor del av många arbetande människors vardag. Storföretagens många omorganisationer har lett till att anställda har längre resor till sina arbetsplatser idag än tidigare. Fler och fler finner av denna anledning det fördelaktigt att kunna arbeta under sin restid. Syftet med denna uppsats är att beskriva tekniken som ligger som grund för SJs, statens järnvägars, trådlösa Internetsatsning samt att studera om SJ har gjort en väl genomtänkt ITinvestering. SJ har granskat de konsekvenser investeringen kommer att få för företaget likviditet. Effekterna beskrivs dock av SJ som ringa och hela investeringen beräknas kunna finansieras med befintligt kapital. Således söker SJ inte ytterligare kapital för genomförandet. De svårbedömda faktorerna som det är svårt att sätta värden på är SJ medvetna om. SJ har valt att inte kalkylera på några positiva eller negativa svårbedömda effekter. Detta kan således sammanfattas som att SJ har en neutral ställning till de svårbestämda effekterna. SJ har noggrant tagit ställning till de alternativa uppkopplingsmöjligheter deras kunder erbjuds. SJ har studerat och utvärderat sina konkurrenter och gjort jämförelser med andra hotspot-lösningar. Faktorer som egna 3G-kort i datorn, priset, driftsäkerheten, hastigheten, uppgraderingsmöjligheten och säkerheten för tjänsten är bara några faktorer som SJ diskuterat fram och analyserat som avgörande faktorer i framtiden. SJ har använt en nuvärdesmetod som är en allmän vedertagen kalkylmodell och väl lämpad för investeringsbedömning. Den risk som investeringen innebär för SJ har kalkylerats utifrån SJ sedvanliga kalkylränta som används till alla SJs investeringar. SJ har bestämt sig för att investeringen skall betala sig helt själv. Utöver de kalkylerade intäkterna har de svårbedömda synergieffekterna i form av ökat resande ej tagits i beaktande. I framtiden är det möjligt att SJ kommer att kunna åtnjuta ett ökat resande som indirekt kan härledas till det mervärde som denna investering medför.</p><p>Den huvudfråga som denna uppsats skall besvara; Har SJ gjort en väl genomtänkt ITinvestering? Vår uppfattning att den investering SJ gjort är väl genomtänkt. SJ har följt samtliga steg genom investeringsprocessen på ett välstrukturerat och väl genomarbetat sätt. Hänsyn till betalningskonsekvenserna har tagits samt SJ avkastningskrav. De tekniska aspekterna har även övervägts och saknar enligt vår bedömning större begränsningar för framtiden.</p>

<p>The aim of this essay is to investigate how writing is taught in upper secondary school as well as what kind of writing is taught, the teachers’ attitudes towards writing and how written production is assessed. I am interested to see if teachers use different methods both when it comes to teaching and grading writing.</p><p>My research is based on recorded interviews with four upper secondary school teachers from two different schools. The teachers were interviewed on their planning, executing and grading of writing within English A and B. I have also carried out extensive reading of earlier research in order to get a complete background.</p><p>The result shows that all four teachers believe that writing is an important part of language learning and they all enjoy teaching it. The main focus is put on the formal aspects of writing, in order to prepare students for the national tests. Only one of the four teachers feel that creative writing is the best way to learn a second language. All teachers go through the formal rules of writing with the entire class before giving them an assignment. The biggest difference between the different teachers is the marking and final grading of the written production, where one teacher does not grade assignments at all and another has developed her own scale.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att lingvistiskt kartlägga, beskriva och analysera nybildningar av ord i några av Astrid Lindgrens barn- och ungdomsböcker. Undersökningen behandlar främst ordklasstillhörighet, ordbildningssätt och några semantiska aspekter hos nybildningarna. Även det karakteristiska med de nya ordbildningarna i respektive bok analyseras samt förhållandet mellan nybildningarna och barns sätt att skapa nya ord.</p><p>Frågeställningarna var följande:</p><p>- Vilka nybildningar av ord förekommer i Astrid Lindgrens böcker?</p><p>- Hur förhåller sig nybildningarna till traditionella sätt att nybilda ord i svenskan?</p><p>- Hur kan nybildningarna semantiskt förklaras?</p><p>- Vad är karakteristiskt för nybildningarna i de olika böckerna?</p><p>För att få svar på frågorna inventerades med hjälp av närläsning ord ur fjorton av Astrid Lindgrens böcker. Orden analyserades sedan systematiskt med hjälp av en mängd olika ordlistor för att så fastställa om de har funnits i svenska språket vid den tid då böckerna skrevs eller ej. De ord som klassades som nybildningar kategoriserades sedan i ordklass och ordbildningssätt och analys av några olika semantiska aspekter gjordes. De semantiska aspekterna avsåg egenskaper hos förleder i sammansättningar, genomskinlighet, polysemi, bildlig betydelse och förekomst av komplikationskomposita. Slutligen gjordes en översikt över det karakteristiska i nybildningarna i varje bok.</p><p>Resultatet visar att Astrid Lindgrens sätt att nybilda ord väl överensstämmer med de ordbild-ningssätt som är vanliga i svenskan samt att den mest frekventa formen av nyord är substantiviska sammansättningar. Förekomsten av ord med flertydig och bildlig innebörd är stor vilket också medför att många av orden är kontextberoende. Karakteristiken i de olika böckerna påvisar att Astrid Lindgren bildar ord genom att hitta på eller vränga ord liknande det sätt som är brukligt för barns sätt att bilda ord.</p>

<p>Syftet med studien är att få en förståelse för hur några elever i grundskolan uppfattar det engelska språket och engelskundervisningen. För att kunna besvara dessa frågor har vi valt att använda en kvalitativ metod, och intervjuat fem stycken elever i vardera av grundskolans år 1, 3 och 5. Frågeställningarna vi utgått ifrån är följande;</p><p>Hur ser några elevers attityder ut till det engelska språket i grundskolan, förändras de och i sådana fall hur?</p><p>Hur ser några elevers förväntningar ut, finns det skillnader och eller likheter mellan grundskolans år 1, 3 och 5?</p><p>Vi har kommit fram till att 14 av de 15 intervjuade eleverna ställer sig positiva till ämnet engelska och dess användningsområden. De anser att det är viktigt att kunna engelska om man ska arbeta och eller åka utomlands men också för att kunna kommunicera med människor med ett annat modersmål. Eleverna i år 1 ser fram emot engelskundervisningen, men tror att den kommer att bli svår. Engelskundervisningen i klassrummet är de flesta nöjda med i år 3 och år 5, men de intervjuade eleverna i år 5 tycker att engelskundervisningen har blivit svårare men den är fortfarande rolig.</p>

<p>The aim of this essay was to investigate the knowledge of, and attitudes towards unbiased English usage amongst Swedish upper secondary school students. For the purpose of this study, a survey was carried out at an upper secondary school in southern Sweden. In the theoretical background section, terms such as political correctness and gender-neutral language use are defined. In addition, references are made to studies in the United States and Europe on students’ awareness of these aspects of language.</p><p>For the present study, a survey was carried out in which 41 students answered 13 questions in written form. The students attend their third year at four different programmes at upper secondary school.</p><p>The results show that a majority of the students are very aware of the sensitivity of referring to persons of colour, and they are even afraid of being perceived as racists if they use terms such as black American. As regards non-sexist language use, the Swedish students were aware of the fact that terms such as firefighter and police officer can be used to designate both men and women. However, the students have little knowledge of the title Ms and of the neutral alternative to chairman, chair.</p>

<p>Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka om lärare kartlägger elevers läsutveckling, vilka redskap de använder sig av och hur de använder sig av kartläggningsresultatet.</p><p>Undersökníngen är baserad på kvalitativa intervjuer med 10 verksammma lärare på lika många skolor.</p><p>I undersökningen har det kommit fram att kartläggning av elevers läsutveckling ser mycket olika ut mellan de olika lärarna. De flesta av de intervjuade lärarna anser att det är viktigt med att kartlägga sina elever men att det är svårt att veta vilka redskap man ska använda sig av.Redskapen som lärarna använder sig av består både av läsutvecklingsscheman och olika tester och diagnoser. Hur man använder sig av resultatet ser mycket olika ut, vissa avvaktar med att sätta in extra stöd medan några intensivtränar redan i skolår 1. Många av de intervjuade lärarna framförde att det saknades tid för att hinna med kartläggningen.</p>

<p>Denna undersökning syftar till att undersöka elevers och deras lärares uppfattningar av att använda kompenserande datorhjälpmedel i skolpraktiken. Undersökningar som ur ett elevperspektiv belyser uppfattningar kring detta ämne är förhållandevis få. De elever och lärare som tidigare studerats har ofta varit antagna till något speciellt projekt och har därför blivit sponsrade med både utbildning och hjälpmedel. Därför behövs en undersökning kring elever och deras lärare, direkt ur skolvardagen.</p><p>Undersökningen är kvalitativ och innefattar tre elevintervjuer och fyra lärarintervjuer. Alla eleverna har betydande läs- och skrivsvårigheter och kommer från tre olika skolor i samma kommun. Varje elev har en eller flera av sina lärare med i undersökningen. Eftersom det ännu är svårt att finna lärare och elever som arbetar kontinuerligt med kompensatoriska datorhjälpmedel i de lägre åldrarna valde jag att intervjua elever från mellan- och högstadiet.</p><p>Resultatet visar att både elever och lärare är positiva till användandet av kompensatoriska datorhjälpmedel. Eleverna kan rekommendera dem till en kamrat med läs- och skrivsvårigheter och lärarna till en kollega, att introducera för elever med liknande svårigheter. Lärarna talade om ett flertal vinster med att låta de språksvaga eleverna använda datorhjälpmedel. Något som nämndes var hjälp med stavning och uppläsning av texter. Andra positiva effekter som nämndes var att eleverna producerade större textmassor i bättre kvalitet samt att de med hjälp av talsyntes kunde lyssna på ”vilken text som helst”. Lärarna påpekade även att eleverna ökade sitt självförtroende och sin självständighet i skolarbetet. Elever och lärare kunde inte se några negativa konsekvenser för elevernas språkutveckling. Däremot påtalade de problem med tekniken och datasupport samt att misstycke från oförstående kamrater kunde påverka negativt.</p><p>Sammanfattningsvis visade resultatet att det behövs engagerade lärare, föräldrar och främst intresserade och motiverade elever för att arbetet med kompensatoriska datorhjälpmedel skall fungera i skolpraktiken och påverka elevernas språkutveckling positivt.</p>