<p>Syftet med denna uppsats är att belysa värdeladdning och användbarhet hos nio ord för det kvinnliga könsorganet. De ord som behandlas är vagina, fitta, snippa, muff, mutta, sköte, vulva, mus och springa. Uppsatsens grundläggande hypotes är att samtliga nio ord är värdeladdade och att inga ord är neutrala i den bemärkelsen att de kan användas oproblematiskt i uppsatsinformanternas vardag.</p><p>En enkät som berör igenkänning och användning av orden, uppfattning om dem, samt de¬ras eventuella positiva eller negativa klang har besvarats av 75 kvinnliga gymnasieelever på estetiska programmets tredje år. 23 informanter är från en skola i Stockholmsregionen medan 52 informanter är från en skola i Skåne.</p><p>Undersökningens resultat analyseras och förklaras med stöd av Laclau & Mouffes diskursteori, Sapir & Whorfs hypotes om språkets inverkan på vår uppfattning av omvärlden, Hirdmans genusteori samt tidigare forskning som är relevant för uppsatsämnet.</p><p>Uppsatsens resultat visar att hypotesen verifieras.</p>

<p>I denna uppsats undersöks samtida svenska hundnamn, och syftet har varit att kartlägga och kategorisera de vanligaste namnen. Jag har använt försäkringbolaget Agrias namndatabas och undersökt de femtio vanligaste namnen hos nio raser. Det visar sig att namnbeståndet skiljer sig åt beroende av hundens kön och användningsområde. Sällskapshundar tenderar att få personnamn i högre grad än jakthundar, och de tikspecifika namnen utgörs av en mycket större andel personnamn än de hanhundsspecifika. Jakthundar har bevarat ett äldre namnskick i högre grad än sällskapshundar och brukshundar. Men personnamn har stark ställning hos alla de undersökta raserna, och i jämförelse med studier av tidigare perioder har den antroponymiska namngivningen ökat stort.</p>

The object of this study is to shed new light on both the influence exerted on Finnish by the Swedish language, and on the mechanisms by which language contact in structural domains takes place. It is argued that syntactic borrowing should be regarded as a subtype of reanalysis and extension rather than as an independent mechanism. Also, the need to regard linguistic structural change as teleologically motivated rather than deterministically caused is stressed. Possibilities to apply a framework based on A.N. Whitehead’s process philosophy to language change are explored. The corpus consists of six legal translations from the 1580s to 1759. The areas studied, all relating to Finnish object and subject marking, are those of the Finnish passive, which under foreign influence has shown tendencies to change from a typically non-promotional passive to a promotional passive; Finnish necessitive constructions, which form an active-stative subsystem within Finnish with marked active subjects and unmarked objects/non-active subjects but have shown tendencies to develop a nominative-accusative system in dialects influenced by Swedish; and the Finnish relative word "kuin", which has been taken to be a Swedish calque modelled on "som". The result is a complex interplay of reanalyses and extensions with foreign model patterns involved to a varying degree. Development of a promotional passive seems to involve both internal semantic factors and Swedish models. Necessitive subjects appear to be marked or unmarked on the basis of a merger between constructions involving active subjects and passive objects, possibly modelled on Swedish. And the relative word "kuin" has been integrated into Old Finnish in a way at odds with the usage of the model pattern. This vindicates abandoning the dichotomy between “internal” and “external” changes, and regarding language contact as a background factor rather than as an independent cause.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka de val, inslag och strategier som präglar nyanlända flyktingars vardag. För att kunna uppfylla syftet har fyra flyktingar intervjuats och uppsatsens disposition har strukturerats efter det som de upplevt som relevanta inslag i vardagen. Uppsatsens teoretiska ram är fenomenologisk, där fokus läggs på studiet av individers dagliga liv och den kunskap som styr utformningen av det. Materialet visar att informanterna trots skilda personligheter, olika förflutet och skild etnisk bakgrund skildrar vardagen på liknande sätt. De likartade upplevelserna visar på att tillvaron till stor del ordnas utifrån de valmöjligheter som samhället erbjuder och att utformandet av den personliga livsplanen struktureras efter dessa.

Das Ziel dieser Arbeit war eine Analyse der Diskursfunktion und der temporalen Interpretation des nicht-restriktiven Relativsatzes. In Kapitel 4.3 wurde ein Analyseverfahren herausgearbeitet, das aus dem Quaestioansatz (Klein &amp; von Stutterheim, 1987) und den von mir definierten Diskursrelationen Kontinuation und Diskontination besteht. Diese wurden mit Hilfe des Quaestioansatzes definiert und sind ein wichtiges Ergebnis der Arbeit. Die Diskursrelationen wurden in der Analyse der hauptsächlich narrativen Beispiele benutzt, gelten jedoch auch für andere Texttypen. Durch diese Diskursrelationen konnte ein zweites wichtiges Ergebnis erreicht werden: eine Definition von kontinuativen Relativsätzen, die auf diskursfunktionalen Kriterien aufbaut. Nach dieser Definition ist ein RS nur dann kontinuativ, wenn er eine Kontinuation des MS darstellt und wenn S3 wiederum eine Kontinuation des RS darstellt. Ein RS kann somit nur in seinem Kontext als kontinuativ oder diskontinuativ bezeichnet werden und nicht isoliert. Es hat sich herausgestellt, dass ein kontinuativer RS weitgehend einem HS entspricht, bis auf stilistische Unterschiede. Es liegen in meinem Korpus sehr wenige kontinuative RS vor. Dadurch, dass sich kontinuative RS hauptsächlich stilistisch von Hauptsätzen unterscheiden, ist jedoch anzunehmen, dass die Anzahl kontinuativer RS von Text zu Text stark variiert.

La Luna en tres obras poéticas de Federico García Lorca trata de atender el significado de la luna en la obra lorquiana. El objetivo es investigar como la luna se presenta en las obras elegidas para ver si solo tiene una significación mortal en la obra lorquiana o si la hipótesis de que la luna tiene una significación variada se cumple. El método es analizar, en primer lugar el Romancero gitano (1928), con ayuda de investigadores anteriores y tratar de entender el sentido de los romances en los cuales la luna se presenta, para que luego se pueda entender el significado de la luna en cada parte. Luego, las respuestas del Romancero gitano se comparan con las respuestas de  Libro de poemas (1921) y Diván del Tamarit (1936). La pregunta es: ¿Tiene la luna, solo una significación mortal en toda la poesía lorquiana, o tiene una significación variada? En estas tres obras la luna aparece como mujer, símbolo de la muerte, metáfora, la misma luna y símbolo de la vida. La luna tiene una significación variada en la obra lorquiana.

No description available.

Syftet med följande examensarbete har varit att undersöka vilka möjligheter som ges till barn i förskolan med annat modersmål än svenska att utveckla det svenska språket. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer som gjorts av pedagoger på en mångkulturell förskola. Genom intervjuerna ville jag ta del av hur pedagogerna enligt dem själva, går till väga för att stimulera dessa barns språk. Samt hur pedagogerna tror att verksamheten främjar det svenska språket hos barn med annat modersmål. Jag ville även ta del av deras tankar kring de svensktalande barnens påverkan men också deras inställning till modersmålets betydelse för att det andra språket ska utvecklas. Resultatet visar på att pedagogerna finner förskolemiljön som en bra miljö i sig och att barnen dagligen i verksamheten ges möjlighet att träna det svenska språket vid en rad olika tillfällen. Dels vid styrda lärtillfällen men också under den fria leken. De vardagliga situationerna är ytterligare ett sådant tillfälle som pedagogerna nämner. Det kan tillexempel vara då pedagoger och barn dukar tillsammans och under själva måltiden då barnen får tillfälle till glosträning men också då pedagog och barn spontant samtalar med varandra under dagen. Pedagogerna menar att de själva bidrar genom att arbeta så konkret som möjligt och hela tiden tydliggöra saker för barnen. Dels genom konkret material men även genom att själva vara så tydliga som möjligt för att barnen lättare ska lära. De menar även att de svensktalande barnen och modersmålet har en viktig roll för barn med annat modersmål än svenska och för att de ska utveckla sitt andraspråk.

Den här studien beskriver hur det har varit och hur livet är idag för tre grupper av äldre invandrare med annat modermål än det svenska och hur det svenska språket har påverkat deras liv. I Sverige förväntas populationen av äldre invandrare öka i de närmaste åren därför är det viktigt att försöka få en ökad kunskap om deras liv – hur det har varit – hur det är och vilka eventuella hinder och förväntningar de ser inför sitt åldrande i relation till det svenska språket. Studien är baserad på empirin som kommit från tre fokusgruppintervjuer med äldre invandrare. De tre grupper har besvarat intervjufrågor och därmed har de varit fria att berätta om sina erfarenheter, tankar och egna liv. Fokus läggs på att få kunskap om hur just äldre invandrare själva upplever sin språkliga förmåga och hur det påverkar deras liv. För att kunna analysera empirin har jag använt mig utav teorin om symbolisk interaktionism och på det sättet kunna få en bättre förståelse av det som har berättas.