Studien fokuserar på elevers val av tyska på gymnasiet, deras tillgångar och investeringar samt attityder till Tyskland och det tyska språket. Utgångspunkt för studien är Bourdieus utbildningssociologi. Som grund till studien ligger en enkätundersökning där sammanlagt 132 elever från sex gymnasieskolor i Västerås deltog. Resultatet visar att det främst handlar om elever, vars föräldrar har en hög utbildningsnivå och social klasstillhörighet. Det finns även en myckenhet av ärvt språkkapital i hemmet, vilket blir tydligt genom att det förutom de stora europeiska språken även talas 30 olika språk i denna grupp, antingen av eleverna själva eller minst en av föräldrarna. Eleverna äger själva en mängd av transnationellt kapital, vilket visar sig genom att 98,5 % har genomfört minst en resa utomlands under sin uppväxttid. Några har även bott utomlands. Som de främsta orsakerna till att läsa tyska på gymnasiet anger eleverna att det är ett nyttigt språk att kunna för framtida arbeten och resor, att de kan få bra betyg i tyska och plocka meritpoäng samt att det är intressant och kul. Attityden till Tyskland och det tyska språket visar sig vara huvudsakligen positiv, dock är intresset inte så stort att tyska i någon form förekommer frekvent i vardagen. Studien påvisar att dessa elever har goda chanser på arbetsmarknaden, då det är en målmedveten och resursstark grupp som kan ett språk som kommer att bli en bristvara om språkkrisen inte vänder.

Denna studie har bestått av 185 enkäter som har besvarats av elever i grundskolans senare år. Syfte med studien var att utreda elevernas attityder till spanska, att se hur valet av spanska hade påverkats av familjens förhållande till resor och spanska, samt att undersöka vad som motiverade eleverna till att läsa spanska. Resultaten visade att attityden bland dessa elever var att det är viktigt att läsa spanska eftersom det är ett stort språk och därför att det är användbart vid resor. Familjens investeringar i just resor spelade stor roll då dessa var vanligt förekommande, speciellt hade många elever varit i Spanien. Studien visade också att mer än var fjärde elev har minst en förälder som talar eller förstår spanska, samt att en stor andel av föräldrarna talar ett annat modernt språk. Det finns med andra ord ett betydande nedärvt språkkapital. Slutligen var det som motiverade elever att läsa spanska att kunna förstå och tala grundläggande spanska vid resor. Få trodde att de skulle få användning får språket i sina framtida arbeten. Valet tycks därmed inte vara nyttoval i den meningen att man ser att användningen av spanska är kopplad till framtida studie- och yrkeskarriärer.

Over-investors – a study of advanced language pupils in the upper secondary school.  The thesis examines the advanced study of Modern Foreign Languages (MFL) from a sociological point of view, inspired by Bourdieu.  Founded in official statistics and a specially designed survey its main findings can be said to be that it is mainly pupils with a high amount of acquired educational capital from higher social backgrounds who avail themselves of this opportunity, predominantly girls. The amount of inherited language and transnational capital in the family seems to be of particular importance for the pupils’ choice of advanced language studies. French, German and Spanish are the predominant languages of study. Advanced courses in MFL are almost exclusively taught at elite schools, rich in symbolic capital. / Överinvesterarna - en studie av avancerade språkelever i gymnasieskolan. Studien fokuserar det avancerade studiet av moderna språk från en sociologisk utgångspunkt inspirerad av Bourdieu. Den baseras på offentlig statistik och en särskilt framtagen enkätstudie. Dess huvudsakliga fynd kan sammanfattningsvis sägas vara att det är framförallt elever med en myckenhet av egenförvärvat utbildningskapital från de högre sociala grupperna som satsar på avancerade språkstudier, framförallt flickor. Mängden ärvt språk- och transnationellt kapital i familjen tycks vara särskilt viktigt för elevers val att investera i avancerade språkstudier. Franska, tyska och spanska är de mest frekvent studerade språken. Avancerade språkstudier ges nästan uteslutande vid elitskolor som innehar en myckenhet av symboliskt kapital. / Språken, skolan, samhället 1960-2010

Studiens syfte var att undersöka hur tillägnandet av skriftspråk kan bidra till kulturellt kapital med fokus på vad den processen innebär för individen. Urvalet har varit målstyrt och vänt sig till personer som har förändrat sin egen situation och uppnått akademiska eller yrkesrelaterade framsteg. Studien visar att när tillägnandet av skriftspråk bidrar till kulturellt kapital och social rörlighet resulterar det i att individen upplever en förändring i sitt habitus. En process som kan utmana individens möjlighet till att utifrån ett socialt- och psykologiskt perspektiv uppleva tillhörighet i de nya medelklassammanhangen. Det påverkar även individens tidigare familj- och vänskapsrelationer. Studien visar därtill att tillägnandet av skriftspråk kan ha en terapeutisk funktion för ett barn som har ett socialt problem och befinner sig i en utsatt situation. Studien visar att ett kulturellt kapital utvecklas av individens exponering för litteratur, behov av att uttrycka sig och tillfredsställelse i att skriva. Att tillägna sig skriftspråket bidrar till en upplevelse av att vidhålla egenmakt och förmågan att medverka i och påverka samhället. / The purpose of the study was to investigate how the acquisition of written language can contribute to cultural capital with a focus on what that process means for the individual. The selection has been goal-oriented and aimed at people who have created change for themselves and achieved academic and/or professional progress. The study shows that when the acquisition of written language contributes to cultural capital and social mobility, it results in the individual experiencing a change in their habitus. A process that can challenge the individual's ability to experience belonging in the new middle-class contexts from a social and psychological perspective. It also affects the individual's previous relationships to family and friends. The study also shows that the acquisition of written language can have a therapeutic function for a child who has a social problem and is socially vulnerable. The study shows that cultural capital is developed by the individual's exposure to literature, need for expression and satisfaction in writing. Acquiring the written language contributes to an experience of maintaining autonomy and the ability to participate in and influence society.