Bakgrund: Vid årsskiftet 2019 var antalet utrikes födda i Sverige över två miljoner. Invandringens kraftiga tillväxt gör att patienter med annan språktillhörighet blir allt vanligare inom hälso- och sjukvård. För att möjliggöra kommunikationen mellan sjuksköterska och patient vid språkliga barriärer krävs det att varje patient bemöts utifrån sin egen förutsättning. Kommunikationen är nyckeln för att sjuksköterskan och patienten ska förstå varandra och vid språkliga barriärer bör tolk anlitas för att bedriva god och säker vård. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter och strategier av att vårda patienter med annan språktillhörighet.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tolv vårdvetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Den kvalitativa litteraturstudien resulterade i fyra huvudkategorier och nio subkategorier. Huvudkategorier var ”Konsekvenser av språkliga barriärer”, ”Att använda tolk”, ”Att finna egna strategier och verktyg” och ” Följder av språkliga barriärer”.  Slutsats:  Språk- och kulturella barriärer är ett hinder för ömsesidig förståelse i det vårande mötet. Strategier likt tolk, kroppsspråk, medkänsla, teknikutrustning och ord på patientens språk visar sig vara viktiga hjälpmedel vid språkliga barriärer. Sjuksköterskan erfar att språkliga barriärer trots sin negativa påverkan resulterade i en personlig utveckling och kulturell kompetens.

Syftet med studien är att undersöka lärare och nyanlända elevers upplevelser av olika strategier för att möta språkliga utmaningar i ämnet idrott och hälsa på högstadiet. Studien har genomförts med intervjuer med tre idrott och hälsa-lärare samt enkäter som nyanlända elever har besvarat. Resultatet visade att det finns språkliga barriärer i ämnet och att vid intervjuerna berättade lärarna att de tillämpade olika tillvägagångssätt för att möta dessa. Lärarna upplever att strategierna de använder sig av fungerar olika bra vid olika moment. Främst stöttar kroppsspråk, bilder och filmer vid praktiska moment, men inte i lika stor utsträckning vid teoretiska moment. Resultatet visade att lärarna upplevde att språket används främst som ett tolkningsverktyg för eleverna sinsemellan, men kunde även vara användbart vid information och teoretiska uppgifter. Avslutningsvis visade studien att flera av lärarna anser att språkbarriärer påverkar elevernas möjlighet att uppnå högre betyg.

This literature study aims to explore which proven teaching methods can be used to bridge language barriers between teachers and students in a multilingual school context. The analysis was conducted using pedagogical models from Prediger & Neugebauer (2020) and Norén (2010). We have identified various linguistic, multimodal and relational methods to overcome language barriers between teacher and student in the mathematics classroom. The result indicates that none of the methods alone should be seen as complete didactic approaches, but the best results are achieved when aspects of languaging, multimodality, and positive relationship building work together to create a classroom environment wherein multilingual pupils' access to participation practices and learning is facilitated.

The purpose of this study is to generate further knowledge about preschool teachers' work with newly arrived children who are in need of special support. Presently, there is a small amount of research in this subject and therefore I think it is a relevant topic to study. The study is conducted with semi structured interviews as a qualitative method for accessing the preschool teachers’ description of their work with newly arrived children in need of special support due to disabilities. It appears that it is a challenge for preschool staff to know what the need for special support is based on, whether due to disability or of being a refugee and the difficulties it contains. In order for preschool teachers’ to have the opportunity to use appropriate support, they need to have knowledge of the child's background and they also need to have well function communication with the parents. It is usually the staff at the preschool who first notice when a child needs supplementary support. With the preschool teachers' descriptions this study examines what perspective preschool teachers’ have on their work with newly arrived children in need of special support. This is done with help of four different special educational perspectives. This study shows that it is important to have good cooperation between preschool and parents, the parties are then dependent on well-functioning interpretive opportunities for the cooperation to function, which turns out to be varied.

Bakgrund: Antalet immigrerade kvinnor i Sverige har ökat de senaste åren vilket utmanar barnmorskor i arbetet präglat av språkliga och kulturella barriärer. Dessa barriärer är för immigrerade kvinnor riskfaktorer för ojämlik vård samt högre morbiditet och mortalitet. Barnmorskan kan möjliggöra stödjande kommunikation genom bland annat tolkanvändning, kroppsspråk och närvaro. Kulturella barriärer kräver en för barnmorskan kulturmedveten och öppen inställning till kvinnan och hennes kulturella bakgrund. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att stödja kvinnor under förlossning med språkliga och kulturella barriärer. Metod: En kvalitativ induktiv design har använts. Tolv enskilda, semistrukturerade intervjuer genomfördes. En manifest innehållsanalys användes. Resultat:  Fyra huvudkategorier frambringades ur empirin; barnmorskans erfarenheter av språkliga barriärer, barnmorskans erfarenheter av kulturella barriärer, barnmorskans svårigheter att ge vård på lika villkor och önskan för framtiden. Resultatet visade att språkliga barriärer utgjorde ett större hinder än kulturella barriärer i möten med immigrerade kvinnor samt att dessa barriärer försvårade bedrivandet av vård på lika villkor om de ej överbryggades. Stöd för kommunikation beskrevs vara bland annat tolkanvändning och kroppsspråk. En önskan yttrades kring utveckling av hjälpmedel för kommunikation samt implementering av kulturdoula i förlossningsvården. Slutsats: Språkliga barriärer uppges vara svårast att hantera men kommunikation möjliggörs genom tolkanvändning, kroppsspråk och hög närvaro på rummet. Kulturella barriärer beskrivs vara lättare att bemöta men fortsatt kvalitetsarbete krävs för att utveckla hälso- och sjukvårdspersonalens kulturkompetens. / Background: The amount of immigrant women in Sweden has increased which challenges midwives in work affected by linguistic and cultural barriers. These barriers are for immigrant women risk factors for unequal care and higher morbidity and mortality. The midwife can enable supportive communication by using interpreters, body language and by being present. Cultural barriers demand that the midwife is culturally aware and has an open mind towards the woman and her cultural background. Aim: To describe the experiences of midwives supporting women during childbirth with linguistic and cultural barriers. Method: A qualitative inductive design was used. Twelve individual, semistructured interviews were implemented. A manifest content analysis was used. Result: The result brought forth four main categories: the midwife´s experiences of linguistic barriers, the midwife´s experiences of cultural barriers, the midwife´s difficulties regarding equal care and desire for the future. The result showed that linguistic barriers were larger obstacles than cultural barriers in encounters with immigrant women and that these barriers make it difficult to offer equal care if not bridged.  Communication aids were described as using interpreters and body language. A desire was raised regarding developing preexisting tools for communication and implementing cultural bilingual doulas in birth care. Conclusion: Linguistic barriers are said to be the most difficult to manage but are enabled by using interpreters, body language and presence in the room. Cultural barriers are described as more easily managed but continuous quality management is required to develop the cultural competence of the health care staff.