Studiens syfte är att analysera muntliga framställningar av lärare på gymnasiets Språkintroduktion, om övergången av elever från grundskolan till Språkintroduktionen på gymnasiet. Som metod användes insamling och analys av kvalitativa forskningsintervjuer. I studien framställs överlämningarna vara varierande och överlämningsdokumentationen återges vara bristfällig eller obefintlig. Studiens medverkande uppmärksammar, att mottagande skolor har tagit egna initiativ för att hitta lösningar, för att möta den bristfälliga överlämningsdokumentationen. De medverkande skildrar att målet med en övergång är att utgå från individperspektiv/elevperspektiv. Studiens deltagare observerar att det inte finns vedertagna rutiner att följa vid en övergång. Deltagarna i studien vittnar om att detta får negativa konsekvenser för elevernas fortsatta studier. Lärarna som har medverkat i studien framhåller att det finns en diskrepans mellan avlämnande lärare och dem, gällande elevers kunskapsutveckling och nivå. Konsekvenser som understryks av medverkande lärare är att det kan bli svårigheter för eleven. Lärarna i studien beskriver att de efterfrågar skriftlig information som är tydlig och lättförståelig.

Kemi läses som ämne på de högskoleförberedande naturvetenskapliga och tekniska gymnasieprogrammen, men kemiundervisningen måste även förhålla sig till den aktuella läroplanen och ta hänsyn till andra syften än det högskoleförberedande. Med utgångspunkt från detta var syftet med studien att undersöka hur studenter och lärare upplever studenternas förkunskaper i kemi i relation till högskolestudier. Arbetet innefattar dels enkätundersökningar, där studenter tillfrågades om upplevelse och värdering av sina förkunskaper vid introduktionen till högskolestudier, dels enskilda intervjuer med både högskole- och gymnasielärare. Svaren användes för att identifiera ämnesområden och förmågor som ansågs särskilt viktiga för studenter att få med sig som förkunskaper från gymnasiet inför högskolestarten. Därutöver undersöktes bakomliggande faktorer i gymnasieutbildningen, som lärarnas förhållningssätt till läroplan och läromedel samt deras kunskapssyn, vilka starkt påverkar förutsättningarna för elevernas tillägnande av kunskap. Resultaten visar att majoriteten av studenterna i undersökningen kände sig väl förberedda inför sina högskolestudier, men inom framförallt termodynamik önskades mer förkunskaper. En slutsats som kan dras av undersökningen är att det finns vissa möjligheter att underlätta övergången till universitetsstudier i kemi genom att som enskild lärare göra justeringar i innehållet i kemikurserna eller den tidsmässiga fördelningen mellan dem till förmån för de områden som nyblivna studenter upplever som särskilt problematiska.

Abstract Ask, S., 2007: Vägar till ett akademiskt skriftspråk (Roads to academic written language). Acta Wexionensia nr 115/2007. ISBN: 978-91-7636-557-1 The overall aim of the dissertation is to analyse the general features of academic writing skills that students’ texts show at the beginning and at the end of their undergraduate education, and to investigate the paths chosen by students from different study backgrounds when they acquire competence in academic writing. The dissertation studies changes of level within the educational system from a student perspective. The empirical material consists of qualitative research interviews with student teachers at different stages of their training, and of the analyses of texts written by the same students. The study shows that both new and experienced students find it difficult to see a link between the tuition in Swedish in high school and their university studies, especially when it comes to academic writing. The new students therefore feel frustration and confusion in the transition phase. The experienced students say that they have mainly developed competence in academic writing during their studies through supervision in essay writing, which is felt to be crucial for linguistic development. The new students’ interim texts are characterized by the clear personal presence of an author, a varying degree of copying from source texts, and uncertain handling of references. Expressions of critical-analytical thinking are not common, and the texts usually have an everyday tone. The experienced students do not copy texts, yet they show great insecurity in their use of the content of the source texts. They write “academically” by using frequent reference markers and adopting a bombastic style. The linguistic tools of academic writing are used by the experienced students as decoration, to strengthen the impression of familiarity with the academic discourse.

I studien undersöks vilket innehåll mellan- och högstadielärare uppger att eleverna ska bearbeta under årskurs 4-5. Deras utsagor ger ökad kunskap om hur samsynen ser ut på ämnesinnehållet i biologi i rektorsområdet vilket sedan kopplas till om det önskas eller finns ett stadieövergripande samarbete i den här frågan. Till studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt används och intervjuer har genomförts för att ge underlag till studien. I resultatet framgår det att områden kring kroppen, artkunskap och miljö ses som centralt innehåll i årskurs 4-5, men stor vikt läggs också på upplevelser och lustfyllt lärande. Lärarna från de olika stadierna talar dock inte med en gemensam röst när det kommer till vilket djup innehållet ska ha. Högstadielärarna anser att de får börja om från grunden i biologi-undervisningen. Vidare tar diskussionen upp att det har funnits ett stadieövergripande samarbete kring ämnesinnehåll kallat röda tråden, men som inte längre är aktuellt. Lärarna önskar ett förnyat samarbete kring ämnesinnehållet i biologi. En del av lärarna efterfrågar tydlighet avseende vilket innehåll som ska behandlas under grundskolans olika stadier. Andra önskar samarbete kring ämnesinnehållet i biologi mellan skolor för att utveckla ämnet. / This study is about what contents students should work with in biology during grade 4-5 (Swedish nine-year compulsory school system) according to teachers in theese grades and teachers in secondary school (grade 6-9). It also shows if there is, or if the teachers whant, a cooperation regarding the contents in biology. The study is following a qulitative method and the resault shows that human body, knowledge about subjects like species and the environment are central contents in biology. Some of the teachers also agree that it´s important that biology is fun and based on experiences. Teachers from the different grades, however, does not agree in how wide the content should be. The teachers in secondary school (grade 6-9) feel that they have to start all over when teaching biology. In the diskussion it is clear that the teachers want cooperation concerning relevant contents in biology. Some of the teachers say that they want better definitions on what contents i biology the pupils should work with in different grades. One teacher want cooperation between different schools concerning biology contents.