Med tanke på stadsträdens stora betydelse för människan i både miljömässiga och hälsomässiga aspekter, har denna studie i syfte att utforska lämpliga stadsträdsarter/sorter med fokus på att förebygga för dagens och framtidens sjukdomsepidemier. Gävle ligger till grund för denna studie då det är av intresse att se vad som lämpar sig lite högre upp i Sverige, zon 4. Denna litteraturstudie bygger på vetenskapliga artiklar, andra litterära skrifter och samtalsreferenser med inom branschen kunniga personer och dessa frågor har varit i fokus. *Hur ser stadsträdspopulationen ut i Gävle idag? *Hur väljer man nya stadsträd utifrån dagens och framtidens sjukdomsbild? *Vilka parkträd och gatuträd lämpar sig vid nyplantering i Gävle i syfte att öka mångfalden? I Gävle har man tidigare likt många andra kommuner planterat stadsträd efter rådande trender. Detta har resulterat i en överrepresentation av trädsläkterna lind, oxel och lönn. Invasiva sjukdomar, liknande askskotssjukan och almsjukan, kan slå ut stora delar av stadsträdspopulationen. Mångfald är av stor vikt i detta hänseende. Stadsträdpopulationen bör ej överstiga mer än 10 % av en art, 20 % av en släkt eller mer än 30 % av en familj. Det har framkommit två vikta riktlinjer vid val av stadsträd: *Få ökad kunskap om vilka förhållanden som råder i stadsklimatet och öka erfarenheten kring vilka arter som trivs i dessa förhållanden. *Utöka befintliga trädpopulationen genom att inhämta mer kunskap och våga prova nya och/eller oprövade trädslag. Rekommendationer av såväl gatuträd som pakträd i både zon 3 och zon 4 har presenterats i rapporten. Intresseväckande är att det framkommit både arter/sorter som förekommer hos plantskolor idag men även trädarter/sorter som inte introducerats än. / Considering urban trees importance for humans in both environmental and health aspects, this study aimed to explore appropriate urban tree species and varieties with a focus on prevention for current and future epidemics. The basis for this study is Gävle. It is of interest to see what suited a little further north in Sweden, zone 4. This literature survey is based on scientific articles, other literary writings and conversations references with industry expertise and these issues have been the focus. * How does the city tree population looks in Gävle today? * How to choose the new urban trees based on current and future disease epidemics? * What park trees and street trees are suitable for planting in Gävle in order to increase diversity? Gävle has previously, like many other municipalities, planted trees prevailing on trends. This has resulted in an over-representation of the tree genera Tilia, Sorbus and Acer. Invasive disease similar to Ash dieback and Dutch elm disease can knock out large parts of the urban tree population caused by monoculture. Diversity is of great importance in this regard. City tree population should not exceed more than 10% of a species, 20% of a family or more than 30% of a family. It has been a two folded guidelines in the selection of urban trees: * Get a better understanding of the prevailing conditions in the urban environment and to enhance the experience on which species thrive in these conditions. * Expand the existing tree population by gathering more knowledge and dare to try new and / or untested species. Recommendations of street trees and park trees in both zone 3 and zone 4 are presented in the report. Interestingly, it emerged both species / varieties that occur in nurseries today but also tree species / varieties that have not yet been introduced.

Människan är beroende av de ekosystemtjänster som naturen bidrar med, i staden är människan inte alltid medveten om dessa ekosystemtjänster och kan lätt förbise dessa. Träden i städerna förser stadsborna med fler ekosystemtjänster än de är medvetna om. Ekosystemtjänster som temperaturreglering och dagvattenhantering kan bli kostsamma att återskapa om alla naturliga element som bidrar med dessa helt gratis är borta. För att inte missa värdefulla naturmiljöer och därmed förlora pengar i planerad exploatering har ett verktyg för att ranka ekosystemtjänster kopplade till urbana träd tagits fram. För att på ett tydligt sätt kunna peka ut olika ekosystemtjänster i staden har en värderingsmatris för ranking av dessa skapats. Rankingvärdet en ekosystemtjänst inom ett område fått kan därpå multipliceras med egen inputdata, en egen värdering av ekosystemtjänsten. Resultatet av sammanställningen visas i form av kartbilder med graderade polygoner för att synliggöra vart ekosystemtjänsten finns i störst redundans. Så vitt författaren känner till, finns det ingen annan typ av kartläggning som kombinerar möjligheten med litteraturbaserad värdering och egen åsikt. Verktyget kan användas i två delar, den litteraturbaserade värderingsmatrisen kan användas enskilt och genererar ett resultat om vart det finns högst värde för ekosystemtjänster, eller gemensamt med egen input kan ett resultat visas i GIS. Metoden är unik och kan förhoppningsvis avvärja konflikter i t ex. planarbeten då ett visst område kan bli extra viktigt, även om olika ekosystemtjänster fått högst värde av de som använder verktyget. Olika åsikter om ekosystemtjänsters värdekan då ändå generera samma resultat.

Marken är en viktig faktor att ta hänsyn till i dagens hårda klimat för våra stadsträd. Allra helst för de träd som skall stå i det mest utsatta delarna av staden, så som på torg, längs med tungt trafikerade vägar eller omringade av bara hårdgjorda ytor. En lösning är skelettjord som används i många städer i Sverige men även i andra länder. I ett projekt i Stockholm testas just nu en vidareutveckling av skelettjordar där AMA-jorden har bytts ut mot biokol. Fördjupningen i denna uppsats kommer därför att handla om hur biokol används rent praktiskt i trädens växtbäddar och vilka effekter detta har på trädens utveckling.   Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur biokol i stadsträdens växtbäddar används med exempel från Stockholm Biochar Project. Syftet är också att undersöka vilka parametrar som används för att mäta biokolets effekt på trädens tillväxt, samt att bedöma vilka effekter biokol har på träd.   Arbetet har genomförts som en intervjustudie som sedan kompletterats med faktasökning i vetenskapliga artiklar och böcker. Intervjupersonen är verksam inom området och arbetar som trädspecialist på trafikkontoret Stockholm stad och är delaktig i Stockholm Biochar Project. Fakta har sökts i olika databaser där sökorden biochar, biokol, terra preta, urbana stadsträd och trädinventering har använts.   Uppbyggnaden av växtbädden med biokol i Stockholm stad har visat sig vara snarlik den gamla modellen men skillnaden kan ses i att AMA-jorden har blivit utbytt mot biokol och även att dimensionerna på makadamen i skelettjorden är något ändrade.   De parametrar som används i Stockholm stad för att mäta trädets tillväxt är stamomkrets. Det finns andra parametrar som går att användas för att bedöma träds tillväxt och dessa skulle även kunna appliceras för att undersöka biokolets effekt på träd.   I en jämförelse av träds tillväxt, där träd av samma art hade växt i liknande förhållanden men i tre olika växtbäddar, visade resultatet att träden som planterats i biokol inte hade den största tillväxten. / The ground is an important factor to consider in today's tough climate for our urban trees. Especially for the trees that shall live in the most vulnerable parts of the city, such as the square, along heavily trafficked roads or surrounded by only paved surfaces. One solution is structured soils which is used in many cities in Sweden but also in other countries. An interesting new development of structured soils where AMA-soil has been replaced with biochar is now being tested in a project in Stockholm. The focus in this paper will therefore be on how biochar is used practically in the tree plant beds and the effects this has on the trees' development.   The purpose of this paper is to get an insight on how biochar in urban tree plant beds are used with examples from Stockholm Biochar Project. And also to examine the parameters used to measure the effect biochar have on tree growth, and to assess the impact of biochar has on the trees.   The work of this paper was carried out as an interview study and was then also combined with research in scientific books and articles. The interviewee is active in the area and works as a tree specialist at the traffic office,Stockholm city and complicit in Stockholm Biochar Project. Researched have been done in various databases where the keywords biokol, biochar, terra preta, urban city trees and tree inventory have been used.   The construction of the plant bed with biochar in Stockholm city has proved to be similar to the old model, but it differs in that the AMA-soil has been exchanged for biochar and also in that the dimensions of the macadam instructured soil is changed.   The parameters used in the Stockholm city to measure tree growth are stem circumference. But there are also other parameters that could be used to measure growth and these could also be applied to assess effect of the biochar on the tree.   In a comparison of tree growth, where tree of the same species had grown in similar conditions but in three different types of plant beds, the results showed that the trees planted in biochar did not have the best growth.

Trees in Reykjavík gained an attention in year 2010 when the Mayor brought up the issue in a city council meeting, with the intention to replace cottonwood trees in the city center. A new topic was introduced to the scene which initiated a process within the planning system in Reykjavík. That process is studied in this paper and covers the period from April 2010 to February 2014. The purpose of this study is to explore the strategic role of urban trees in the city and the changes that have occurred during the process. The analysis is made to find out if, and then how, the status of urban trees has changed during this period of time from two perspectives. The first perspective involves an analysis of the actions, decisions and connections between main actors involved in the process, in relation to power, discourse and knowledge. The second part is an analysis of changes in discourse on urban trees in Reykjavík where the main extensions of the discourse are identified. This is a qualitative study performed first and foremost by interviews with involved actors and a thorough examination of documents and literature. The main results of the study indicate primarily that the role of urban trees has strengthened extensively during the process. Further, the discourse about urban trees in the city has expanded with new concepts and words, with new and deeper knowledge about already known factors. This new understanding and experience gained are essential when it comes to strategic planning, planting and maintaining. The actors involved in the process utilize their power according to their positions but due to a small and concentrated planning structure in Reykjavík this creates delicate conditions for both the actors and the trees. / <p>.</p>

Huvudsyftet med den här studien var att undersöka vilka parametrar som har störst inverkan på trädens vattentillgång i BlåGrönGråa-system (BGG-system), utvecklat av Edge, och vilka förbättringar som kan göras för att vegetationen bättre ska klara av torka. Ett annat mål med denna studie var attundersöka hur väl det går att efterlikna och simulera BGG-system i modelleringsverktyget MIKESHE, utvecklad av Danish Hydraulic Institute (DHI). För att undersöka vilka parametrar som har störst inverkan på BGG-systems vattenhalt varierades; storleken på tillrinningsområdet, crop factor, växtsubstrat, djup på regnbäddarna, växtval, dräneringsdjup och dräneringshastigheten. Alla simuleringarna genomfördes med meteorologisk data för perioden 1991-2020 för att underöka hur årsvariationer påverkar vattenhalten i systemet. Resultaten visar att stadsträd som inte erhåller något tillskott av vatten via tillförsel av dagvatten kommer utsättas för extremt ogynnsamma förhållanden när det kommer till vattentillgång, och att den parameter som har störst inverkan på vattenhalten i BGG-system är storleken på tillrinningsområdet. För att ytterligare förbättra vattentillgången för träden i BGG-system kan växtsubstratet förbättras genom att öka mängden växttillgängligt vatten. Detta föreslås dock framförallt för större träd eller då tillrinningsområdet inte kan utökas ytterligare. Variationen av djupet på regnbäddarna har relativt liten effekt på resultatet, vilket delvis kan förklaras av andra val i satta parametrar. Växtvalet visar sig i denna studie har liten effekt på vattenhalten, vilket delvis beror på modellens utformning och valdaparametrar. Variationen av dräneringsdjupet och dräneringshastigheten visar sig inte ha någon effekt på de resultat som undersöks i denna studie. Modellen som har satts upp beskriver systemet på ett tillförlitligt sätt, och är ett bra första steg föratt ytterligare öka förståelsen för trädens förutsättningar i dagvattenhantering. Men för att kunna dramer långtgående slutsatser om hur träden klarar av torrperioder behöver ytterligare undersökningargenomföras på BGG-system. / The main purpose of this study was to investigate which parameters have the greatest impact on thetrees’ water supply in BlueGreenGray-systems (BGG-system), developed by Edge, and what improvements can be made to the system to make the vegetation able to withstand periods of droughts better. Another aim of this study was to investigate how well it is possible to imitate and simulate BGG-systems in the modeling tool MIKE SHE, developed by the Danish Hydraulic Institute (DHI). To investigate which parameters have the greatest impact on the water content in BGG-systems the following parameters was varied; the size of the catchment area, crop factor, plant substrate, depth of the rain beds, plant selection, drainage depth and drainage rate. All simulations were performed with meteorological data for the period 1991-2020 to investigate how annual variations affect the watercontent in the system. The results show that city trees that do not receive any addition of water via the supply of stormwater will be exposed to extremely unfavorable conditions when it comes to water supply, and that the parameter that has the greatest impact on the water content in BGG-systems is the size of the catchment area. To further improve the water supply for the trees in a BGG-system, the plant substrate can be improved by increasing the amount of plant available water. However, this is mainly proposed for larger sized trees or when the catchment area cannot be expanded further. The variation in the depth of the rain beds has a relatively small effect on the result, which can be partly explained by other choices in set parameters. The choice of plant in this study has little effect on the water content, which is partly due to the model’s design and selected parameters. The variation of the drainage depth and the drainage rate does not appear to have any effect on the results examined in this study. The model that has been set up describes the system in a reliable way, and is a good first step to furtherincrease the understanding of the trees conditions in stormwater management. However, in order tobe able to draw more far-reaching conclusions about how trees cope with dry periods, further studiesneed to be carried out on BGG-systems.

Med dagens transportteknik är det enkelt för stadsplanerare att importera exotiska träd från hela världen. Med importerade plantor finns dock risk att det följer med nya trädsjukdomar och skadegörare till länder där dessa sjukdomar ej funnits tidigare. När nya skadegörarna väl har etablerat sig på stadsträden är näst steg spridning till omgivande skogar. Förutom skador på skogsekosystem kan dessa skadegörare orsaka stora ekonomiska förluster. Syftet med studien var att identifiera möjliga risker för introducering av nya trädskadegörare till svenska skogar och jämföra hur stor andel importerat planteringsmaterial som används i olika delar av Sverige. I materialet från totalt sex städer upptäcktes brister i dokumentation av planterade träd, framför allt saknades information om planteringsmaterialetsursprungsland. Ett bättre registreringssystem behövs för att proaktivt kunna minska risker att främmande trädsjukdomar och skadegörare kan etablera sig i Sverige.

With increased urbanization and climate change, heavy rainfall events and urban floods are becoming more frequent. To meet the demands for effective climate adaptation strategies and mitigation measures, Nature-Based Solutions (NBS) have received increased attention. The city of Stockholm has a long history of implementing such solutions for local stormwater management, to capture surface runoff by infiltration and retention at its source. Implementing urban trees with skeletal soil is a well-established approach with the potential as an effective mitigation measure. Nevertheless, the literature review found few studies with evidence of their effectiveness in terms of flood risk mitigation. To contribute to this knowledge gap, the aim of this study was to quantitatively assess the effectiveness of urban trees with skeletal soils. By investigating their effectiveness in reducing flood extent, runoff volumes, and peak flows during different rainfall events, the results are thought to provide new insights and support decision-makers. In fulfilling the study objectives, the hydrological functions of plant beds with skeletal soils were investigated, and an urban flood model was developed within the MIKE+ 2D Overland Module. Three scenarios, including a baseline scenario and two full-scale implementations of skeletal soils, were evaluated under different design storms. The results revealed that urban trees with skeletal soils have low effectiveness in flood risk reduction under heavy rainfall events, but are an effective measure for rainfalls with low return periods. For flood risk mitigation, this study emphasizes a hybrid approach, combining multiple NBS with traditional grey infrastructure. Uncertainties related to model performance and hydrological parameters raised concerns about the reliability of the results. Therefore, plant beds with skeletal soils should not be disregarded, but require further investigations. This study recommends alternative modelling approaches, such as coupling the 2D overland flow model with a 1D network model, and emphasizes the need for comprehensive analyses, empirical data, and field measurements. Future research should explore the collective impact of various NBS, and incorporate economic valuation through cost-benefit analysis (CBA). / Med en ökad urbanisering och påverkan av klimatförändringar blir intensiva nederbördshändelser och stadsöversvämningar allt vanligare. För att möta kraven på mer effektiva strategier för klimatanpassning och riskbegränsande åtgärder har naturbaserade lösningar fått ökad uppmärksamhet. Stockholms stad har en lång historia av att använda sådana lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten, med fokus på att fånga upp ytavrinning genom infiltration och fördröjning. En väletablerad metod innefattar användandet av stadsträd med skelettjordar, med potential som en effektiv skyfallsåtgärd. Trots detta visade litteraturstudien att det finns begränsat vetenskapligt stöd för deras effekt när det gäller översvämningshantering. För att fylla denna kunskapslucka syftar denna studie till att kvantitativt bedöma effekten hos stadsträd med skelettjordar. Genom att analysera deras effekt när det gäller att minska översvämningsmängder, avrinningsvolymer och toppflöden under varierande nederbördshändelser hoppas studien kunna bidra med nya insikter samt stödja beslutsfattare. För att uppnå dessa mål genomfördes en analys av de hydrologiska funktionerna hos skelettjordar, och en skyfallsmodell togs fram inom ramen för MIKE+ 2D Overland Module. Tre scenarier, inklusive ett nulägesscenario samt två fullskaliga användningar av skelettjordar, utvärderades under varierande typregn. Resultaten visade att skelettjordar har generellt låg effekt vid intensiva regn, men kan betraktas som en effektiv åtgärd för dagvattenhantering vid normala flöden. För att minska risken för översvämningar betonar denna studie vikten av att kombinera flera naturbaserade lösningar med traditionell grå infrastruktur. Osäkerheter relaterade till modellens prestanda och hydrologiska parametrar väckte dock tvivel kring resultatens tillförlitlighet. Således bör stadsträd med skelettjordar ej helt förkastas som skyfallsåtgärd. Studien föreslår alternativa modelleringsmetoder, såsom att koppla 2D-modellen med en nätverksmodell, samt understryker behovet av avancerade analyser och empiriska data för att förbättra modellens precision och tillförlitlighet. Framtida forskning bör inriktas mot att undersöka den samlade effekten av olika naturbaserade lösningar samt inkludera ekonomisk värdering genom kostnadsnyttoanalys.