No description available.

No description available.

Idag står många äldre byggnader och industriområden tomma med stor potential för ombyggnad till nya verksamheter. Att ta tillvara på dessa kulturhistoriskt intressanta byggnader betyder att vi värnar om vårt kulturarv. Tyngdpunkten i detta examensarbete ligger på ämnet ombyggnad och planering för en kulturhistoriskt intressant industribyggnad baserat på de lagar och regler som gäller för ombyggnad. Ämnet behandlas både generellt och med en byggnad på Tändsticksområdet i Jönköping som fallstudie. Med detta som grund har ett förslag tagits fram där en  kulturhistoriskt intressant byggnad fått ett möjligt användningsområde. Syftet och nyttan med studien är att utreda vilka byggnadstekniska faktorer som bör beaktas vid en ombyggnad av kulturhistoriska byggnader för en ny verksamhet på ett äldre industriområde. Målet med detta arbete är att genomföra en utredning kring en ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse vid ändrad verksamhet. Den första frågeställningen som besvaras under projektets gång är hur ett äldre industriområde kan omvandlas till en attraktiv stadsdel med blandade funktioner. För att svara på detta har Jönköpings Stadsbyggnadsvision legat till grund. Den andra frågeställningen handlar om hur kulturminnesförklaringar/bevarande- och varsamhetskrav påverkar ombyggnadsmöjligheterna för en befintlig byggnad. Denna frågeställning besvaras till största del med hjälp av litteraturstudier, även Jönköpings kommuns affärsplan för Tändsticksområdet ligger till grund för utredningen. Den sista frågeställningen handlar om hur de byggnadstekniska aspekterna påverkas vid en ändring av verksamheter i en befintlig byggnad. För att utreda denna frågeställning har litteraturstudier genomförts, samt besök på plats för den aktuella byggnaden på Tändsticksområdet. Resultatet av arbetet är att det finns många byggnadstekniska faktorer som påverkar hur ett äldre industriområde kan utvecklas till en attraktiv stadsdel med blandade funktioner. För att uppnå detta resultat följs kommunens visioner och riktlinjer. Det är också viktigt att en ombyggnad sker utifrån varje byggnads förutsättningar. En ombyggnad bör så långt det går uppfylla samma krav som vid nybyggnation, dvs. enligt BBR:s normer. När detta inte är möjligt används BÄR som ger rekommendationer och allmänna råd för ändringen.

Detta är en studie som är tänkt att belysa den tilltagande privatiseringen av offentliga rum. Det görs genom att betrakta parkbänken som metonymisk utgångspunkt för att i de små processerna kunna se de stora. Parkbänkar är fysiska och symboliska markörer, både av stadens offentliga miljöer och vem/vilka som har rätten till staden. Studien är gjord utifrån en fallstudie om en kommande ombyggnation av Kungsportsavenyn i Göteborg utifrån en kritisk diskursanalys. Det empiriska materialet utgörs av olika gestaltningar av hur den nya gatan kan komma att se ut, kommunala dokument och policys och en intervju med den ansvariga planeraren. Vidare bygger studien på en paneldebatt med deltagare från kommun, fastighetsägare, en journalist samt arkitekten bakom gestaltningarna. Analysen av empirin tyder på att kommersiella intressen kommer att färga den framtida Avenyn avsevärt. En tydlig konsekvens är parkbänkens öde. Kommunen visar inget intresse att följa sin egen policy kring antalet parkbänkar med hänvisning till kostnader och att det finns för lite plats i de centrala delarna av staden. Det finns en risk att det offentliga rummet blir en plats endast för vissa, en plats där det kommer att kosta att få vistas och blir otillgängligt för dem som inte har råd med en latté för att få rätten att sätta sig ner och vila. Ett slags skiktat offentligt rum där tillgången är villkorat utifrån vad och om man kan konsumera eller ej. Parkbänkens vara eller icke vara blir en symbol för vilket typ av samhälle vi vill ha. Ett offentligt rum med många bänkar signalerar öppenhet och integration medan en brist pekar på raka motsatsen.

Social sustainability is a concept of increasing relevance in the construction industry. But there are different interpretations of the concept and it is difficult to grasp its meaning. It has also been found that social sustainability often is neglected in urban construction projects in favor of the ecological and economic aspects. It is common that municipalities have high ambitions for sustainable urban development, but the social dimension is difficult to handle. They are struggling with social challenges suchas housing shortage and segregation. In the new area Rosendal in Uppsala, the municipality are focusing on sustainability and social values are promoted. But how is social sustainability implemented in practice?  The aim of this thesis is to investigate and evaluate how builders interpret the ambitions and issues of Uppsala municipality, in regard to social sustainability for Rosendal, stage two. Factors that may conflict with social sustainability are examined as well as the definition of the term itself. The goal of the study is to contribute with relevant knowledge to the municipality of Uppsala for the continued planning and development of social sustainability. It may also aid other actors in their work for social sustainability.  Four representatives of construction companies who intend to build in Rosendal stage two, are interviewed. To gain an additional perspective on social sustainability a professor in sustainable urban development is also interviewed. The results of these interviews, as well as a literature study and document review, are processed in the analysis. The result of the study shows that the interpretation of social sustainability varies within the industry. The municipality of Uppsala have a clear vision for Rosendal regarding to social sustainability, but it needs to be narrowed down. A factor that may conflict with the social sustainability is housing costs. The survey indicates that cooperation between several actors, political decisions and an overall thinking - which extends beyond the property lines - are needed to achieve the ambition for a socially sustainable area. There is no given solution but the ability to customize each project according to its needs will lead to concrete solutions. In order to get a wider view of the situation in the construction industry and to strengthen the result, studies with more extensive interviews should be conducted. / Social hållbarhet tolkas på olika sätt och det är svårt att förstå vad det faktiskt innebär. Det har visat sig att det dessutom är något som ofta bort-prioriteras i stadsbyggnadsprojekt till förmån för ekologiska och ekono-miska aspekter. Kommuner har idag höga ambitioner gällande hållbar stadsutveckling men den sociala dimensionen är svår att hantera. I den nya stadsdelen Rosendal i Uppsala fokuserar kommunen på hållbarhet och sociala värden ska främjas. Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Uppsala kommun med syfte är att undersöka och utvärdera hur byggherrar tol-kar och implementerar kommunens ambitioner och frågeställningar om social hållbarhet för Rosendal, etapp två. Faktorer som kan åsidosätta den sociala hållbarheten granskas liksom definitionen av begreppet. Må-let med studien är att ge Uppsala kommun ett underlag för att fortsätta sin utveckling inom social hållbarhet men också att andra aktörer upp-märksammar och inkluderar detta i sitt hållbarhetsarbete. Fyra representanter inom byggherreföretag som ämnar bygga i Rosendal etapp två, intervjuas. För att få ytterligare ett perspektiv på social hållbarhet intervjuas även en professor i hållbar stadsutveckling. Resultatet från dessa intervjuer bearbetas i analysen med stöd från en litteraturstudie och dokumentgranskning. Denna studie visar att social hållbarhet tolkas olika i branschen, det är därför viktigt att försöka skapa en mening och definiera begreppet. Att anpassa varje stadsbyggnadsprojekt efter det lokala behovet resulte-rar i konkreta lösningar. För byggherrarna handlar social hållbarhet ofta om miljön utanför huset, de offentliga rummen och hur de är samman-kopplade. Uppsala kommun har en tydlig vision för Rosendal men den behöver smalnas av. Att bostäderna blir för dyra är en faktor som riske-rar att åsidosätta den sociala hållbarheten. En tänkbar åtgärd för detta är att kommunen förtydligar hur utvärderingen av kriterierna i markanvis-ningen går till. Det krävs samarbeten mellan flera aktörer, politiska be-slut och ett helhetstänk för att ambitionen om ett socialt hållbart område ska uppnås. För att erhålla en bredare uppfattning om hur situationen i byggbranschen ser ut just nu bör vidare undersökningar med mer omfattande intervjustudier utföras.

Arbetets syfte är att förtydliga konstens närvaro i planeringen av den byggda miljön och hur samspelet har blivit viktigare i stadsutvecklingsprocesser och hur det kan påverka människors involvering och engagemang. Hur ser läget ut i dagens planerings- och stadsbyggnadsprocesser där konsten har varit involverad i utformningen av stadsrum och offentliga miljöer? Teorireflektioner görs utifrån litteratur som uppmärksammar hur stadsutvecklingsprocesser sett ut och resultaten de lett till, historiskt sett.Jag vill genom arbetet betona vikten av att konsten får ta plats i dagens stadsutveckling men samtidigt beskriva vad som fortfarande saknas i processen utöver direktiv och ambitioner.Fyra fallstudier av projekt undersöks och jämförs utifrån Hajer och Reijndorps (2001, s.11) begrepp public domain som även ligger till grund för teorin jag stöttar mig på och det jag eftersöker i mina fallstudier. Summeringen av de olika projektens likheter och skillnader görs för att skapa en tydligare bild av konstens syfte i byggd miljö och sociala sammanhang.Intervjusamtal med personer varav några är involverade i fallstudierna och konstnärer aktiva i liknande projekt har genomförts för att bredda bilden av deras arbetsprocess. Genom konstens involvering uppdagas även involvering i stadsutveckling där människors åsikter genom deltagande får hamna i centrum, därmed närmandes sig ett public domain.Involvering av konst i utformningen av den byggda miljön är ytterst relevant när vi bygger mycket, men i brist på tid och tålamod väljs det ofta genvägar. Konstnärers arbete för en hållbar byggd miljö är inte en vanlig genväg, men genom undersökning av området kan bevis hittas för att det kan göra skillnad. Den byggda miljön är en del av vår livsmiljö och behöver värnas om. Konstnärers involvering är inte den ultimata lösningen, det är ett sätt att komma en bit på vägen mot en hållbar livsmiljö för många generationer att känna tillhörighet till. / The purpose of the work is to clarify the art's presence in the planning of the built environment and how the interaction has become more important in urban development processes today. How does the situation look in today's planning and urban construction processes, where art has been involved in the design of urban spaces and public spaces? Theory reflections made are based on literature that clarifies how urban development processes have been historically.Through the work, I want to emphasize the importance of art having to take place in urban development nowadays but at the same time describe what is still lacking in the process in addition to directives and good intentions.Four case studies of projects were investigated and compared based on Hajer and Reijndorp's (2001, s.11) concept public domain, which also forms the basis of the theory I support and what I seek in my case studies. The summary of the different projects' similarities and differences is made to create a clearer picture of the purpose of art in the built environment and social context.Interviews with people involved in some of the case studies and artists active in similar projects were carried out to expand the image of their work process. Through the involvement of art’s involvement in urban development it’s also discovered that people's opinions through participation may end up in the center, thereby approaching public domain.Involvement of art in the design of the built environment is extremely relevant when we build a lot, but in the absence of time and patience, shortcuts are often chosen. Artists' work for a sustainable built environment is not a common shortcut, but by studying the field of work, art can be found to have the power to make a difference. The built environment is part of our living environment and needs to be protected. The involvement of artists is not the ultimate solution, it is a way to get a bit closer to a sustainable living environment for many generations to come.

Uppsatsen utgår från en intersektionell granskning av ett stadsutvecklingsprojekt icentrala Göteborg och har formen av en fallstudie. Det intersektionella perspektivetsyftar till att skapa en helhetsförståelse för hur olika former av förtryck skapas iskärningspunkten mellan maktrelationer baserade på olika diskrimineringsgrundersom till exempel kön, klass, hudfärg och ålder. Utifrån en intersektionell och feministiskutgångspunkt har vi granskat planhandlingar och genomfört intervjuer inom fallstudienför att problematisera stadsutvecklingsprocessen. Intersektionalitet kan användasför att problematisera de begrepp som används, hur tolkningar och prioriteringargörs och användas för att granska, men även komma med förändringsförslag förplaneringsprocessen i sin helhet. Uppsatsens huvudsyfte har varit att ta reda på vadett intersektionellt perspektiv på stadsutveckling kan tillföra för ny kunskap och hur denkunskapen kan påverka planeringen av staden. Det intersektionella perspektivet påfallstudien har lett fram till ett antal lärdomar. Vi menar att det intersektionella perspektivetbidrar till en helhetsförståelse av samhället som går att implementera i alla skalor avstadsutvecklingsprocessen. Eftersom den intersektionella förståelsen är central för helaplaneringsprocessen menar vi att den måste finnas med från start. Vi har sett att intetidigt ha förståelse och kunskap om maktstrukturer utifrån ett intersektionellt perspektivskapar begränsningar och förhindrar att planera en rättvis stad för alla. Därför är enslutsats av denna uppsats att understryka vikten av att implementera det intersektionellaperspektivet under hela planeringsprocessen, och aldrig någonsin reducera frågan omrätten till staden till ett sidointresse. / The thesis is based on an intersectional examination of an urban development projectin central Gothenburg. The intersectional perspective aims at creating a comprehensiveunderstanding of how different forms of oppression are created in the intersectionsof power relations based on different grounds of discrimination such as sex, class,skin color and age. From an intersectional feminist point of view, we have reviewedplanning documents and conducted interviews in the case study to problematize theplanning process. The main purpose of the thesis has been to find out what kind of newknowledge an intersectional perspective on urban development can create and how thatknowledge can influence urban planning. The intersectional perspective on the casestudy has led to some lessons learned. We mean that the intersectional perspective isan overall understanding of society that can be implemented in all scales of the urbandevelopment process. It can be used to examine how concepts are being used andhow interpretations and priorities are being made. The intersectional perspective alsoprovides a tool for examine, but also suggest improvements to, the planning process.Since the intersectional understanding is central to the entire planning process, wemean that it must be included from the beginning. We have seen that if there, in theearly planning phase, is a lack of understanding and knowledge of power structuresfrom an intersectional perspective it creates limitations and prevent planning a equalcity for everyone. Therefore one conclusion of this thesis is to stress the importance ofimplementing the intersectional perspective throughout the planning process, and neverreduce the question of the right to the city to a sideline.

Social hållbarhet är ett aktuellt ämne i dagens stadsutvecklingsdebatter och mänskliga värderingar, handlingar samt känslor spelar en central roll för vad som anses socialt hållbart. Det finns en mängd strategier för att främja en socialt hållbar stadsutveckling och denna studie syftar till att undersöka hur Uppsala kommun förhåller sig till begreppet när de planerar Gottsundaområdets framtid. Studien syftar även till att undersöka hur boende i området upplever förändringen och huruvida de känner sig delaktiga i processen. Gottsunda anses vara ett socialt utsatt område och fokus på den sociala hållbarheten kan tänkas vara än viktigare i den pågående stadsutvecklingen där än i andra områden. I studiens genomförande har kvalitativ forskningsmetod använts genom semistrukturerade intervjuer med boende samt innehållsanalys av kommunens planprogram för området. Studien har påvisat att begreppet social hållbarhet är komplext men att kommunen förhåller sig till begreppet på ett enligt forskningen relevant sätt. De boende upplever förändringen både som positiv och negativ. På ett sätt är det bra med utveckling men det skapar också oro kring hur omfattande förändringarna kommer att vara och om de kommer kunna bo kvar. De boende och Uppsala kommun kan generellt sägas ha olika framtidsvisioner för området.

The world population is increasing, meanwhile people are looking for the urban environments for better living conditions. The increase will result in growing pressures on ecosystems which are located near the cities. This means a reduction of green areas, loss of biodiversity and higher emissions of air pollutants. To prevent this meanwhile as the society is focusing in developing for a more sustainable urban planning for a better living environment and a sustainable development, it can also enable the work towards Sweden's environmental goal of a God-built environment (God bebyggd miljö).The purpose of the study is to investigate what opportunities there are to make demand on environmental requirements during the land allocation process. The study focuses on the urban development project Barkarbystaden in Järfälla, Sweden. The involved actors in the land allocation process are Järfälla municipality and the developers.The method which was used for the study was interviews with a municipal worker from Järfälla municipality and developers in Barkarbystaden. As an analysis tool, implementation theory has been used with focus on the top-down and bottom-up perspective.The results show good opportunities to set environmental requirements for both the municipality and the developers, and an effective implementation of environmental requirements. The study is based on the implementation theory, and three conditions that indicate the theory; understanding, feasibility and willingness to implement / Jordens befolkning ökar medan människor söker sig till urbana miljöer, för bättre levnadsvillkor. Denna ökning resulterar i ett ökat tryck på exploatering och påverkan på ekosystem som befinner sig i närområdet till städerna. Mer specifikt innebär det en minskning av gröna ytor, påverkan och förlust av biodiversitet och utsläpp av föroreningar i både luft och natur. För att hindra detta samtidigt som en utveckling för en hållbar stadsplanering till goda livsmiljöer och en hållbar utveckling, kan det även leda arbetet mot Sveriges miljömål om God bebyggd miljö.Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter det finns att ställa miljökrav under markanvisningsprocessen. Studien fokuserar på stadsbyggnadsprojektet Barkarbystaden i Järfälla kommun, där de involverade aktörerna Järfälla kommun och respektive byggherrar får ta sig igenom markanvisningsprocessen.Metoden som användes för studien var intervjuer med en kommuntjänsteman från Järfälla kommun samt tre byggherrar i Barkarbystaden.Resultatet visar goda möjligheter att ställa miljökrav för både kommunen och byggherrarna. För att svara på detta utgår studien från implementeringsteorin, och tre villkor som tyder på de; förståelse, genomförbarhet och vilja att implementera ett beslut.

Since the railway was constructed through Skövde in the 1850s, it has served as both barrier and catalyst for growth and overall development. Today, the sparse area surrounding the station faces large-scale develop- ment in terms of office buildings and parking garages, thus reinforcing the barrier through the city. With social sustainability and public life as starting point, the project suggests an alternative scenario by identify- ing and injecting the city’s inherent qualities into the area. / Sedan järnvägen anlades genom Skövde i mitten av 1800-talet har den agerat både barriär och katalysator för tillväxt och utveckling i Skövde, en stad med 50 000 invånare som idag har rollen som centralort i Skaraborg. Idag står det glesa och outvecklade området omkring Skövde Resecentrum inför storskalig utveckling med fokus på kontorsbyggnader och parkeringsgarage, vilket kommer förstärka järnvägens roll som barriär i staden. Med utgångspunkt i social hållbarhet och publikt liv föreslår projektet ett alternativ scenario genom att identifiera och injicera stadens befintliga kvaliteér i området. Resultatet är en alternativ vision bestående av fem publika platser med skiftande karaktärer hämtade från staden. Projektet ifrågasätter även vad ett stationsområde behöver och kan vara, och vad som verkligen sätter en stad på kartan.