Uppsatsen har syftat till att i en fallstudie undersöka den pågående byggnationen av Varbergstunneln och människors upplevelser av dess byggarbetsplats påverkan på angränsande stadsrum. Projektet inleddes i december 2019 och förväntas vara helt färdigställt år 2025. Varbergstunnelns omfattning och centrala läge innebär att många kommer att påverkas under byggtiden. I uppsatsens bakgrund problematiseras kring hur stadsutvecklingsprojekt likt Varbergstunneln blivit allt vanligare i den svenska planeringsverksamheten, samtidigt som arkitekter och planerare är fixerade med att åstadkomma en permanent urban form så att processen och dess påverkan på stadens och dess användare försummas. Vidare har syftet i uppsatsen varit att i ett designarbete undersöka och pröva ett förslag på utformning av dessa stadsrum under byggtiden med utgångspunkt i användarnas erfarenheter. Uppsatsen syftar till att bidra med förståelse kring hur det tillfälliga mellanrum som byggskedet utgör i en stadsutvecklingsprocess kan förstås genom att med nya perspektiv utmana tidigare synsätt på förändring i staden. Genom att introducera begreppsparet process och händelse har ett teoretiskt ramverk för hur förändring i stadsutveckling och upplevelsen av denna hos de som vistas i dess rum kan förstås. Med hjälp av Lynch (1972) har ett ramverk för hur tid och rum kan förstås som beroende av varandra, samt argument redovisas för hur staden och dess form går att förstå som något ständigt pågående och inte en statisk form. Genom att se på planeringen och stadsutvecklingen som en ständigt pågående process föreslås ett mer reaktivt förhållningssätt. Med hjälp av Masseys (2005) begrepp throwntogetherness har grund etablerats för hur stadsutvecklingsprojektet i Varberg och dess inverkan på angränsande stadsrum kan förstås som en oreda av händelser. Begreppet bidrar med ett perspektiv på hur händelser av olika slag påverkar människors upplevelser av den byggda miljön och har använts vid analys- samt designarbete. Genom semistrukturerade intervjuer med pendlare och inventering samt analys av de aktuella stadsrummen har ett brett empiriskt underlag skapats. Empirin bygger i huvudsak på användarnas upplevelser och erfarenheter vilket sedan har tolkats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och användarcentrerad designmetodik baserat på verktyget personas. I intervjumaterialet urskildes fem teman; beteende, delaktighet, känslor, miljö och mål som centrala för upplevelsen av byggarbetsplatsens påverkan. Ur intervjumaterialet och de identifierade temana skapades fiktiva karaktärer (personas) som representerade snarlika åsikter och upplevelser. Genom analys av empirin utvecklades ett designkoncept med en tillhörande matris. Designkonceptet tar sin utgångspunkt dels i byggarbetsplatsens artefakter som agerar som symboler för förändring, dels i de värden som återfinns i personas upplevelser och erfarenheter. Designkoncept har sedan situerats i fallstudiens undersökningsenhet, en sträcka längs Västra Vallgatan i Varberg. Designförslaget har syftat till att utmana gränsen mellan byggarbetsplats och offentligt stadsrum samt pröva en lösning för att lindra de negativa upplevelser som skildrats.

Förvaltningen av städer är en mångfacetterad uppgift och framtiden för med sig stora utmaningar i takt med den växande urbaniseringen och klimatförändringarna. Detta kräver att städer är innovativa och kreativa för att effektivt kunna hantera kommande utmaningar. Implementering av innovationer i städer och offentliga organisationer kan se lovande ut på papper men vara utmanade att genomföra i praktiken. Studier visar att organisationer, privat som offentligt, allt som oftast kämpar för att implementera innovationer eller misslyckas helt med att skörda de förväntade nyttorna med den antagna innovationen. I denna rapport har därför en närmare studie på implementeringen av en innovation i stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdstaden genomförts med syftet att utreda hur innovationer implementeras i ett stadsutvecklingsprojekt. Vidare syftar studien även till att utreda vilka förutsättningar som möjliggör en lyckad implementering samt de utmaningar som uppstår i samband med implementeringsprocessen. För att kunna uppfylla studiens syfte och besvara forskningsfrågorna har en kvalitativ forskningsmetod använts. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med de individer som var direkt involverade i implementeringen och användningen av innovationen. Studiens konceptuella ramverk bygger främst på litteraturstudier inom problemområdet och en implementeringsmodell som bryter ner implementeringen av innovationer i byggprojekt i sex olika faser. En tematisk analys av resultatet utifrån litteraturstudien och implementeringsmodellen gav underlag till studiens slutsatser. Studien mynnar ut i att implementeringen av innovationer i stadsutvecklingsprojekt startar med identifieringen av en tydlig vision av innovationen och målen som ska uppnås med tillämpningen av innovationen. Vidare ska innovationen och de förväntade målen överensstämma med projektets- och/eller organisationens övergripande mål för att motivera avsättningen av resurser för vidare utredning. Organisationen behöver demonstrera sitt engagemang under hela implementeringsprocessen. Inför tillämpningen av innovationen ska organisationen förbereda sig genom att bl. a erhålla de resurser och tillstånd som krävs för tillämpningen. Efter en period av justering och anpassning av innovationen för att få en så effektiv användning som möjlig så ska slutligen en efterhandsutvärdering genomföras där de förväntade nyttorna jämförs mot de faktiska resultaten. Framgångsfaktorerna som identifierades under innovationsimplementeringen var bland annat kompetensen inom projektgruppen, engagerat ledarskap med ett högt initiativtagande, etappvis arbetsgång med långsiktig planering och ett bibehållet engagemang genom hela processen. De utmaningar som uppstod under innovationsimplementeringen var bland annat arbetsbelastning och tidsbrist, juridiska påtryckningar från tredje man, långa och byråkratiska processer samt information – och kunskapsbrist hos slutanvändare. / The management of cities is a multifaceted task and the future brings with it great challenges along with the growing urbanization and climate change. Therefore there is a need for innovative and creative cities to be able to effectively deal with the coming challenges. Implementing innovations in cities and public organizations might seem promising in principle but can become challenging to accomplish in practice. Studies illustrate that organizations, both private and public, very often struggle with implementing innovations or fail to reap the expected benefits of the adopted innovations. This paper therefore conducts a study of the implementation of an innovation in the urban development project Stockholm Royal Seaport, with the aim of studying how innovations are implemented in urban development projects. This paper further aims to identify the enabling conditions that facilitate successful implementations of innovation aswell as the barriers that arise during the implementation process. A qualitative research method has been used to be able to fulfill the aim of this paper and to answer the research questions. Semi-structured interviews has been conducted with individuals who were directly involved with the implementation and use of the innovation. The conceptual framework that this paper is based upon consists of a literature review of the chosen research area and an implementation model that breaks down the implementation of innovation in construction projects into six different phases. A thematic analysis of the empirics based on the literature review and the implementation model provided the basis for the conclusions presented in this paper. The study establishes that the implementation of innovation in urban development projects starts with the identification of a clear vision of the innovation and the benefits that are expected to be obtained by implementing the innovation. Furthermore, the innovation and the expected benefits should be aligned with the projects and/or the organizations overarching goals in order to motivate the allocation of resources for further investigation. The organization needs to demonstrate its commitment throughout the implementation process. The organization also needs to prepare for the implementation of the innovation by obtaining the needed resources and permits. After the necessary modifications and adjustments of the innovation are completed to ensure maximal efficiency, a post-use evaluation should be conducted where the expected benefits are compared to the actual outcome. The enabling conditions that were identified during the implementation of the innovation included the competence within the project group, commited leadership with high initiative, a gradual work progress with long term planning and a sustained commitment throughout the entire process. The barriers that were identified during the implementation of the innovation included high work load and lack of time, legal pressure from third party, long and bureaucratic processes as well as lack of information and knowledge amongst end-users.

Denna studie handlar om styrningen av Stadsutvecklingsprojektet i Varbergs kommun. Studien syftar till att undersöka vilka styridéer som uttrycks i styrdokumenten för Stadsutvecklingsprojektet och om Varbergs kommun har följt post-NPM-trenderna i styrningen av projektet sett till vilka styridéer som uttrycks i styrdokumenten. Post-NPM-trenderna Tillitsbaserad styrning och ledning, New Public Governance och Public Value Management används tillsammans med New Public Management som idealtyper för att analysera styrdokumenten. Genom att undersöka detta får vi djupare kunskaper om hur förändringen och utvecklingen som skett av den offentliga styrningen senaste decennierna - genom att olika former av styrning har introducerats och trendat - har påverkat styrningen av en svensk kommun. Resultatet visar att styridéer från alla styrformer som nämns ovan uttrycks i styrdokumenten men att idéer från styrformerna inom post-NPM och speciellt Tillitsbaserad styrning och ledning är frekvent förekommande. Detta visar i sin tur på att Varbergs kommun har följt post-NPM-trenderna i styrningen av Stadsutvecklingsprojektet sett till vilka styridéer som uttrycks i styrdokumenten.

Det blir allt vanligare att offentliga och privata aktörer samverkar för att bedriva stadsutvecklingsprojekt, inte minst för att främja en hållbar utveckling. Den sociala dimensionen av hållbarhetsbegreppet har på senare tid fått större utrymme i stadsplaneringen där samverkan ses som en viktig beståndsdel för att skapa socialt hållbara områden. Detta examensarbete avser att närmare undersöka hur offentliga och privata aktörer samverkar i stadsutvecklingsprojekt för att främja social hållbarhet. Syftet med studien är att bidra med kunskap om möjligheter och utmaningar med samverkan i arbetet för en socialt hållbar stadsutveckling. Detta undersöks genom en fallstudie av projektet Odde i stadsdelen Kista i Stockholm, där planläggning av cirka 2000 bostäder pågår. Odde är ett pilotprojekt för social hållbarhet där detaljplaneprocessen sker i samverkan mellan markägaren Stockholms stad och byggherren Skanska och Areim. De frågor studien avser att besvara är: hur fungerar det praktiska arbetet med social hållbarhet i en samverkansprocess? samt; vilka möjligheter och utmaningar kan identifieras för samverkan mellan offentliga och privata aktörer kring social hållbarhet inom stadsplaneringen? Det empiriska materialet bygger på intervjuer med involverade i projektet samt studier av projektets arbetsmaterial. Studiens resultat tyder på att det anses givande men utmanande att arbeta med social hållbarhet i en samverkansprocess. Det finns en stor vilja att främja social hållbarhet både hos staden och byggherren i Oddeprojektet. Upplevelsen är att samverkan kan skapa det helhetsgrepp som social hållbarhet kräver. Det kan däremot vara tidskrävande att nå en gemensam syn gällande hur samverkan kring social hållbarhet ska gå till i praktiken. Undersökningen visar att detta kan härledas till att social hållbarhet är ett abstrakt och svårmätbart begrepp, vilket försvårar en tydlig uppdelning av ansvarsområden för att realisera åtgärderna. I Oddeprojektets arbete med social hållbarhet har ett antal centrala teman identifierats, vilka är; social hållbarhet som process, social hållbarhet som mål samt förståelsen av social hållbarhet. I studien argumenteras för att dessa komponenter har skapat förutsättningar för att finna samverkansformer för social hållbarhet i planprocessen. I fallstudien kan urskiljas en stor potential för samverkan kring social hållbarhet. / It is becoming increasingly common for public and private actors to collaborate in urban development projects to promote sustainable development. The social dimension of the concept of sustainability has recently gained greater acknowledgement in urban planning, where collaboration is seen as an important element in creating socially sustainable areas. This degree project intends to investigate how public and private actors collaborate in urban development projects to promote social sustainability. The purpose of the study is to provide with knowledge about opportunities and challenges with collaboration in the work of creating a socially sustainable urban development. This is investigated in a case study of the ongoing planning process of the project Odde. The plan is to construct approximately 2000 dwellings in the district of Kista, Stockholm. Odde is a pilot project for social sustainability where the City of Stockholm and the developer Skanska and Areim, are collaborating in the process of developing a detailed development plan for the area. The study intends to explore the following research questions: how do actors work with social sustainability in a collaborative process? and; what opportunities and challenges can be identified for collaboration between public and private actors in the work of creating a socially sustainable urban development? The empirical material is based on interviews with actors involved in the project as well as studies of working material from the project Odde. The results of the study indicate that working with social sustainability in a collaborative process is considered rewarding but challenging. The two main actors desire to promote social sustainability, and experience that collaboration can assist achieving the holistic approach needed for social sustainability. However, it may be a time-consuming process to reach a shared view of how to collaborate in practice for social sustainability. The study shows that this can be explained by the fact that social sustainability is an abstract concept, and thus difficult to measure. This complicates the division of responsibilities needed to realize the suggested measures. Three themes has been identified in the Odde project that have proven to be important components in creating favourable conditions for finding a collaborative planning process around social sustainability. These are; social sustainability as a process, social sustainability as a goal and finally a common understanding of social sustainability. A great potential can be distinguished in public and private collaboration to promote social sustainability in urban developments.