Syftet med denna uppsats är att undersöka hur uthyrda konsulter upplever sin position på kundföretag samt hur de upplever den eventuella maktrelationen mellan konsulter och den ordinarie personalen. För att besvara detta syfte har en kvalitativ metod tillämpats, där fem konsulter i Stockholmsområdet intervjuats. Studien har visat konsulternas arbetssituation på många sätt är otillfredsställande. Studiens resultat visar att konsulterna upplever ett visst utanförskap på sitt nuvarande uppdrag, dock inte i den utsträckning som tidigare forskning och teoretiska ramverk antydde. De faktorer som påverkade graden av utanförskap var konsulternas anställningsform (heltid/deltid), uppdragets längd samt åldersfördelningen på arbetsplatsen. De konsulter som arbetade deltid på sitt nuvarande uppdrag upplevde ett starkare utanförskap och upplevde att de hade svårare att komma in i den etablerade arbetsgruppen medan de konsulter som arbetade heltid kände en starkare samhörighet med kundföretaget och dess anställda. Uppdragets längd visade sig även i viss utsträckning påverka graden av utanförskap. De konsulter som arbetat på ett kundföretag en längre period upplevde en starkare samhörighet med kundföretagets personal, medan de konsulter som arbetat kortare tid på sitt uppdrag inte upplevde att kundföretaget och dess personal litade på att de utförde sitt arbete korrekt och att de skulle stanna på kundföretaget. Resultatet från denna undersökning visar att ju längre tid konsulterna arbetat på sitt aktuella uppdrag desto mindre betydelse hade anställningsformen. Ålder visade sig också vara en bidragande faktor till hur integrerade konsulterna upplevde sig vara på kundföretaget. På konsulternas arbetsplatser rådde en kraftig åldersskillnad och att det påverkade i sin tur relationsbygget på arbetsplatsen.

The purpose with this study, is to examine how consultants within the finance industry perceive their working role and their opportunities to influence their work situation. Furthermore, this study concerns whether the consultants experience any differences in how they are treated compared to permanent employees at the client company. The study has qualitative focus, where semi-structed interviews have been conducted with six consultants in the financial industry. Theoretical concepts from Herzberg (1993) and Elias and Scotson (2010) have been used to analyze the results. The result shows that the consultants in general are satisfied in their work roles, but deficiencies also became clear with reason in their form of employment as consultants. This is mainly evident in practical differences compared to permanent employees, where the consultants need to be more flexible to their colleagues and their staffing company. It also becomes clear how the consulting role is divided, where long-term missions are desirable for a better work situation. Shorter assignments often implicate that consultants get a lower autonomy in their work and faces a more socially exposed position, while longer assignments tend to lead consultants to be better integrated with the client company. / Syftet med undersökningen är att studera hur konsulter inom ekonomibranschen uppfattar och trivs med sin egen arbetssituation. Frågeställningarna berör hur konsulterna ser sina möjligheter att påverka sin arbetssituation, samt om de upplever skillnader i hur de blir behandlade jämfört med fast anställda på företaget. Undersökningen haft en kvalitativ inriktning, där sex informanter som idag arbetar som konsulter inom ekonomibranschen har intervjuats. Vidare har även teoretiska begrepp från Herzberg (1993) och Elias och Scotson (2010) använts för att analysera resultatet. Det resultat som studien kommit fram till visar att konsulterna trivs i sina arbetsroller men där brister också blir tydliga med grund i deras anställningsform som konsulter. Detta visar sig främst i praktiska skillnader jämfört med fast anställda kollegor där konsulter i större grad måste anpassa sig till kollegorna och bemanningsföretaget. Det blir också tydligt hur konsultrollen ofta är tudelad, där långsiktigheten i uppdragen som individer arbetar på spelar stor roll för deras arbetssituation. Ofta innebär fler kortsiktiga uppdrag att konsulterna får en sämre autonomi i arbetet och hamnar i en mer socialt utsatt position, medan längre uppdrag tenderar att leda till att konsulter integreras bättre till kundföretaget.

Denna studie har en kvalitativ utgångspunkt med syfte att undersöka HR-anställdas användning av och syn på socialt nätverk i rekryteringsprocesser på bemanningsföretag. Studiens bakgrund utgörs av semistrukturerade intervjuer med fyra HR-anställda som arbetar på olika bemanningsföretag i Stockholm. I resultatet framkommer det att HR-anställda använt sig av nätverksrekrytering där sociala relationer som personer från yrkeslivet och bekanta är det vanligaste. Det redogörs även för deras reflektioner kring positiva respektive negativa konsekvenser av nätverkrekrytering. De nämner att det positiva är att man når ut till flera människor och att det är tidseffektivt medan de negativa är att vissa grupper tenderar att exkluderas. Vidare visar resultatet att externa kanaler som arbetsförmedling och webbplatser som bland annat Monster och Facebook används för att publicera annonser. Tidigare forskning som presenteras i studien berör användning av socialt nätverk i rekryteringsprocesser och dess konsekvenser. Studien anammar ett sociologiskt tänk då sociologiska teorier som Lins teori om social kapital och Granovetters teori om svaga och starka länkar tillämpats.

Människan tillbringar ungefär en tredjedel av dygnet på sin arbetsplats, därför är en god arbetsmiljö av stor vikt. Det finns faktorer i arbetsmiljön som påverkar den enskilda individen i olika utsträckning. Friskfaktorer är en sådan faktor som kan beskrivas med orden hälsa och frisk, som tyder på en frånvaro av sjukdomssymptom, medan hälsofaktorer beskriver de delar av arbetsmiljön som är positiva och hälsofrämjande. Den aktuella studien fokuserar på American Family Association insurance´s (AFA-försäkring) friskfaktorer. Arbetsmiljön i bemanningsbranschen kan i sin tur karaktäriseras som ett triangelledarskap, vilket kännetecknar branschen. Syftet med studien var att undersöka hur ett bemanningsföretag tillämpar AFA-försäkrings friskfaktorer. Metoden utfördes genom en kvalitativ intervjustudie med tolkande utformning. Det intervjuades totalt nio personer i de tre olika yrkeskategorierna, verksamhetschefer, konsultchef och konsulter på fältet. Den insamlade datan analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och med en deduktiv ansats. Resultatet visade på att virtuellt ledarskap, socialt stöd och möjliga utbildningsinvesteringar var tre av sex friskfaktorer som var påverkbara på bemanningsföretaget. Ledarskapet uppehölls i sin tur genom kommunikationsteknik samt en fysisk träff i veckan. Upplevelsen av ledarskapet var bra trots förutsättningarna, men mer fysisk närvaro och kommunikation önskades. En faktor som påverkade det sociala stödet var konstruktiv feedback. Det erbjöds utbildningsmöjligheter, utnyttjandet av erbjudandet var inte så stort då en tidsbrist rådde. Slutsats, resultatet visade på att bibehålla en kontinuerlig kommunikation försvåras vid ett fysiskt frånvarande ledarskap och en god relation kan därmed vara svår att skapa. Det sociala stödet påverkades genom feedback, vid en minskad feedback reducerades känslan av det sociala stödet. Arbetsplatsen ansåg att investeringar i utbildning är väsentligt för kompetensutvecklingen hos personalen. / People spend about one third of the day at their workplace, therefore are a favourable working environment of great importance. There are factors in the working environment that affect the individual in different extents. Health factors are such a factor and can be described by the words, health and well-being, which indicates an absence of disease symptoms. While health promotion factors describe the parts of the working environment that are positive and health promoting. The current study focuses on American Family Association insurance (AFA-insurance) health factors. The work environment in the staffing company can be characterized as a triangular leadership, which characterizes the industry. The aim of the study was to investigate how a staffing company applies AFA insurance's health factors. Method, the study was performed by a qualitative interview study with a interpretive configuration. Nine people were interviewed in the three different job types, businessmanagers, consultant and consultants in the field. The collected data was then analyzed by using a qualitative content analysis and with a deductive approach. The result showed that the virtual leadership, socialsupport and possible educational investment were three of six health factors which were influential at the company. Leadership was held by communication technology as well as a physical session per week. The experience of the leadership works well given the conditions, but more physical presence and communication were desired. One factor that affected social support was constructive feedback. Education opportunities were offered, the utilization of the offer was poorly due to a shortage of time. Conclusion, the result showed that social support was influenced by feedback, reduced feedback decreased the sense of social support. The workplace considered that investment in education was essential and important for the competence development among the employees. Maintaining continuous communication was complicated when the leadership was physically absent.