This is a suggestive thesis that aims to investigate the potential within boredom literature to supplement explanations of interaction patterns with jihadist propaganda from the so-called Islamic State (IS). The media strategy of IS has benefited from a comprehensive narrative, and an inclusive approach to production and dissemination of propaganda, which has seen a heavy emphasis on the grass root participation within a loosely structured digital network. The thesis builds on the precept that boredom has been associated with lack of agency, meaning and excitement – three attributes that features prominently in IS propaganda. Through a scoping literature review of published articles on boredom, certain thematic elements was perceived to have an analytical potential with regards to the jihadist propaganda – including boredom proneness, boredom and meaning-seeking, boredom and excitement, and boredom’s relation to violent agency. The study showed a potential for boredom as a concept, via the respective theoretical and methodological frameworks, to broaden our understanding of the interaction with IS propaganda. By investigating boredom as a driving force in the interaction process, it is possible to highlight several aspects of how and why people relate positively to the propaganda – most importantly the connection between boredom and central human emotions, needs and characteristics.

Denna studie syftar till att undersöka hur den sociala ordningen upprätthölls under Islamiska Statens territorium. Detta görs med kvalitativ maximal varierande intervjuer av åtta individer med olika kön, religionstillhörighet, yrkeserfarenhet och civilstånd som befunnit sig inom Islamiska Statens territorium. Studien kommer att utgå från Ana Arjonas teori om två typer av social ordning under krigszoner. De två typerna är rebellokrati och aliokrati. Materialet som i första hand kommer att användas är respondenternas utsagor men också sekundärkällor såsom nyhetsartiklar och rapporter från internationella organisationer. Resultatet för studien visar på att Islamiska Staten har haft stark tillvaro på att styra civilbefolkningen. Respondenterna bekräftar att gruppens interaktion tyder mer på en rebellokrati än en aliokrati till början av deras styre, i betydelsen att gruppen har utgått från ett socialt kontrakt för upprätthållningen där båda parterna har hållit sig till.

Återkomsten av religion i form av ortodox kristendom är ett intressant fenomen som kommer att undersökas i denna studie. Målet är att försöka förstå vilken roll har Rysk Ortodox Kyrka i identitetsskapandet och värderingsförändringar i ryskt samhälle samt analysera relation mellan kyrkan och de stora politiska aktörerna.

Studiens syfte har varit att undersöka ansvarsfrågan utifrån informationspåverkan i Sverige. Uppsatsen har utgått från den forskning som har gjorts kring ansvar och maktfördelningen mellan staten samt individen. Genom en kvantitativ och en kvalitativ textanalys har ansvarsfrågan undersökts i kommittédirektiv, statliga offentliga utredningar och propositioner mellan åren 2002 och 2018. Målet med den första kvantitativa analysen har varit att utreda hur frekvent diskussionen har varit kring ansvar när det kommer till att hantera informationspåverkan. Resultatet av studien visar på att ansvarsfrågan kom upp mer frekvent under början och slutet av den undersökta perioden, med en ganska tydlig svacka kring 2010. Den kvalitativa analysen har syftat till att utreda vilken aktör som man har ansett har ansvar för att bemöta informationspåverkan. Resultatet pekar tydligt på att man i det undersökta materialet har betraktat myndigheterna och staten som de viktigaste aktörerna i kampen mot informationspåverkan. Detta öppnar upp för vidare forskning kring bland annat varför ansvarsfrågan vid informationspåverkan har blivit allt viktigare mot slutet av tiotalet.

Since the cold war, contemporary warfare is more frequently fought between state and non-state actors. The Islamic State is a non-state actor who in a short period of time reached major achievements. Some scientists consider the Islamic State’s warfare as a developing trend of irregular warfare. Despite the Islamic State’s big achievements, it seems the organisation have not been sufficiently studied from a military science perspective. There is an obvious ambiguity in how the Islamic State should be defined. One side in the debate consider the Islamic State a revolutionary actor, the other side consider them as a hybrid one. By examining witch of McCullohs theory of hybrid warfare and Guevaras theory of revolutionary warfare most adequate can describe the Islamic State; this case study aims to increase the current understanding of the Islamic State and its warfare. The analytical result shows that the Islamic State is more adequate described as a hybrid actor. There are many similarities between the two theories, however there are some essential differences that supports the result of this paper. The use of terrorism, the relationship with the population and the use of urban terrain proves that the Islamic State is more adequate described as a hybrid actor.

No description available.

This study aims to shed light on the meaning of parental ability and lack of care in LVU-verdicts concerning women who have returned from IS. The material consists of the judgements of the administrative courts and the results analyzes both the court´s assessments and the women´s opinons in order to make visable how parental ability and lack of care are constructed. Both theory and method are based on Laclau & Mouffe´s discourse theory.  The results show that the concepts of parental ability and lack of care are given meaning based on a special focus on women´s agency, which further shows how a security policy discourse is expressed in the judgements. Within this discourse, women´s own driving forces and ideological convictions are considered central to how parental ability and lack of care are constructed. Perceptions of women´s agency in terrorist organizations and in motherhood also fill the concepts with meaning based on normative constructions of gender.  Finally, the analysis shows how women´s subject positions are constructed according to the victim/perpetrator dichotomy - which further demonstrates how parental ability is assessed based on a special focus on agency within the framework of a security policy discourse.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur John Hedlund förhåller sig till det svenska samhället, hans s.k. ”teologi om världen”. Denna kommer att undersökas och analyseras med hjälp av tre frågor• Vilken är enligt Hedlund relationen mellan kristendomen och det moderna svenska samhället?• Hur ser Billy Graham på relationen mellan kristendomen och det amerikanska samhället?• Vilka likheter och skillnader finns i Hedlund och Graham när det gäller synen på kristendomen och samhället? Uppsatsen tar sitt avstamp år 1946. Utgångspunkten motiveras av att detta var ett viktigt brytningsår i Hedlunds verksamhet: han blev ”Nalenpastorn” med det svenska folket, och dessutom reste han detta år till USA för att studera de mötesserier som ”Youth for Christ” organiserade – dvs. den organisation som Graham då verkade för. Grahams Crusade i Los Angeles 1950 ses som det verkliga startskottet för hans karriär och redan senare samma år startade John Hedlund sin motsvarighet som han kallade för ”korståg”. Detta i kombination med både Sveriges och USA:s utveckling från efterkrigstiden och framåt gör tidpunkten till lämplig. Avgränsningen i slutet av denna uppsats sätts till de viktiga brytpunkter som både Sverige och USA kommer till mot slutet av 1980-talet. Jag menar att Sverige når en tydlig brytpunkt med Olof Palmes död 1986 medan det i det amerikanska fallet får bli kommunismens kollaps 1989.

In the 1932 essay The Concept of the Political, German legal philosopher Carl Schmitt (1888– 1985) raises the question: what is the modern state? In his answer Schmitt indivisibly links state and politics by stating that the concept of the state presupposes the concept of the political. The modern state is subsequently characterised as the political unity of a people. In the following thesis, I investigate the meaning of this designation by examining Schmitt’s state theory. Firstly, I set out to analyse his understanding of the political as a realm of conflict (chapter 2). On that basis, I scrutinise his views on the nature of the state as a political form of organisation (chapter 3). The thesis argues that given Schmitt’s understanding of the political as basically antagonistic, the raison d’être of the state is to relativise domestic tensions and conflicts in such a way as to facilitate the maintenance of order, peace and stability in a territorially enclosed configuration. Furthermore, the thesis contends that the ultimate purpose of the state, according to Schmitt, is to ensure a strong sense of political unity within the population and to promote the common goods a flourishing political community requires. In light of this, the thesis concludes that Schmitt’s state theory is essentially teleological in the sense that the political unity constituting the state is not merely an empirical phenomenon but rather a standard every real state should endeavour to realise.

The central question for this study is the popular perception of the state in four Eastern European countries. The democratic transition in this part of Europe has often been marked by deep mistrust towards politicians and sometimes towards the new political system as such. Among other things, the low election turnout in these countries has sometimes been quoted as a symptom of the aforementioned problems. Does lack of explicit trust towards politicians and the political system mean that the ability of the state to act as a regulator and a welfare producer is affected adversely? Is the capacity of the state to fulfill its roll as an intervening actor directly connected to this expressed trust? This study is concerned with these questions and by posing them it reaches beyond the common studies on democratization, whose main concern is the status of ’democracy’ as such. Data from the three Baltic States and Poland reveals that possible connections between citizens’ expressed trust towards the political branches of the state and their opinion on the legitimate role of the state as a regulator is probably more complex than one could expect. The given role of the state as an intervening actor in two policy areas – environmental protection and alcohol consumption – appears very much unaffected by the popular trust towards the political sphere of the state, or its lack. This constitutes a significant finding which opens new avenues into studying state legitimacy in Eastern Europe and elsewhere. / Den centrala frågan för avhandlingen är synen på staten i fyra östeuropeiska länder. Övergången till demokrati i den delen av Europa har ofta kännetecknats av djup misstro mot politiker och ibland misstro mot det politiska systemet som sådant. Bland annat har lågt valdeltagande tolkats som symptom på de ovan nämnda problemen. Innebär misstron mot det politiska etablissemanget och det politiska systemet att statens handlingsfrihet som reglerande (intervenerande) aktör begränsas? Är statens förmåga att uppfylla sina funktioner som reglerare och tjänsteproducent direkt kopplat till den uttryckliga tilltron till statens politiska, demokratiska maktfördelning? Avhandlingen tar upp dessa frågor och går därmed utöver de vanliga studierna av demokratisering, där medborgarnas tilltro till demokratin brukar främst stå i fokus. Data från de tre baltiska länderna samt Polen tycks visa att ett eventuellt samband mellan medborgarnas uttryckliga tilltro till statens politiska sfär och deras uppfattning om dess rättmätiga roll som reglerare är mycket mer komplicerat än man skulle kunna förvänta sig. Statens legitima roll som den intervenerande aktören inom två policyområden – miljöskydd och som bekämpare av alkoholmissbruk – tycks ohotad i alla de undersökta länderna, oavsett medborgarnas tilltro till den politiska sfären, eller bristen därav. Detta öppnar ett nytt perspektiv på statens folkliga förankring i dessa länder och ger upphov till nya frågor när det gäller studier av statens legitimitet.