Spelling suggestions: "subject:"statistiskt diskriminering."" "subject:"statistiska diskriminering.""
1 |
Åldersdiskriminering : Ett experiment med studenter vid Växjö universitetKratz, Jörgen January 2009 (has links)
This paper examines the prevalence and character of age discrimination by conducting and experiment with 200 students at Växjö University. The participants were first asked to read a description of a job of either youthful or age neutral character. Afterwards they got to evaluate one out of two job applicants. The applicants were made identical in every way with the exception of age, in order to isolate the age discrimination. The results for the different jobs and applicants were then compared in order to investigate the prevalence of discrimination. The results support the hypothesis that age discrimination exists. In order to examine the dominance of either taste discrimination or statistical discrimination, i.e. whether the discrimination is the result of personal preferences or stereotypes and statistical mean values of different age groups the results were studied more in depth. The results hint a dominance of statistical discrimination over taste discrimination.
|
2 |
Åldersdiskriminering : Ett experiment med studenter vid Växjö universitetKratz, Jörgen January 2009 (has links)
<p>This paper examines the prevalence and character of age discrimination by conducting and experiment with 200 students at Växjö University. The participants were first asked to read a description of a job of either youthful or age neutral character. Afterwards they got to evaluate one out of two job applicants. The applicants were made identical in every way with the exception of age, in order to isolate the age discrimination. The results for the different jobs and applicants were then compared in order to investigate the prevalence of discrimination. The results support the hypothesis that age discrimination exists. In order to examine the dominance of either taste discrimination or statistical discrimination, i.e. whether the discrimination is the result of personal preferences or stereotypes and statistical mean values of different age groups the results were studied more in depth. The results hint a dominance of statistical discrimination over taste discrimination.</p>
|
3 |
Säker eller osäker? : En kvantitativ komparativ studie om könsskillnader i osäkra anställningar för unga.Valli Löfgren, Adam, Svensson, Philip January 2014 (has links)
Denna studie ämnar undersöka skillnaden i osäkra anställningar mellan unga kvinnor och män i 14 Europeiska länder dels på landspecifik nivå samt indelat i välfärdsregimer. Underlaget för studien kommer ifrån European Social Survey från åren 2010 och 2012. För analysen har logistisk regressionsanalys tillämpats i statistikprogrammet SPSS. Genom ett uppslag i tidigare forskning och teori om faktorer på både individ- och institutionsnivå formulerades två hypoteser: Att kvinnor i större utsträckning än män innehar osäkra anställningar samt att den största skillnaden skulle gå att urskönja i den konservativa välfärdsregimen. I ett inledande skede vid kontroll för enbart kön tenderade kvinnor i den socialdemokratiska välfärdsregimen att ha en större sannolikhet till en osäker anställning. Detta resultat speglas inte i de två övriga regimgrupperna. Vid kontroller för sociodemografiska variabler, främst sektor, upphör denna tendens och en könsskillnad går inte att påvisa. När kontroller för familjebildning förs in ändras resultatet. Kvinnor i tre länder, varav två i den konservativa välfärdsregimen, har en större sannolikhet till en osäker anställning. Välfärdsregimer tycks inte vara den mest fruktbara metoden för analys i kluster men ger möjlighet till en djupare förståelse för viktiga institutionella faktorer på landspecifik nivå. Generellt har unga kvinnor inte osäkrare anställningar än män i studien men kontroller för fler relevanta variabler är något som skulle kunna fördjupa analysen.
|
4 |
Påverkar föräldraförsäkringen negativt? : En studie om effekten av föräldraledighetens generositet på kvinnors sysselsättning och fertilitetsnivåAlm, Julia January 2021 (has links)
Föräldraförsäkringen har länge motiverats som ett fantastiskt redskap i kampen för ett jämställt samhälle, då det möjliggör för kvinnor att behålla kopplingen till arbetsmarknaden och samtidigt starta familj. Denna uppsats undersöker hur föräldraförsäkringens generositet påverkar kvinnlig sysselsättning och barnafödande, med utgångspunkt i OECD-ländernas juridiska ramverk. Paneldata från 30 länder under perioden 2005-2018 används. Studien fokuserar på föräldraförsäkringens längd för att se huruvida föräldraförsäkringen kan utformas för lång och istället påverka kvinnors sysselsättning och barnafödande negativt. Resultatet indikerar att sex månader såväl som ett års betald föräldraledighet tillgänglig för mammor gynnar kvinnlig sysselsättning och fertilitetsnivå. Vidare ses 1.5 års föräldraledighet ha negativ inverkan på dessa utfall. För generösa föräldraförsäkringar kan därmed tänkas motverka syftet föräldraförsäkringen motiveras med och således påverka kvinnor negativt. Resultaten indikerar även att fler reserverade pappa-veckor gynnar kvinnlig sysselsättning och fertilitetsnivå, om än svagt. Studien applicerar teorin om statistisk diskriminering, humankapitalteorin, institutionella faktorer och normer på resultatet.
|
5 |
Upplevd diskriminering på arbetsmarknaden- Kostnaden av att heta MohammedGhahramani, Hassan, Ramirez, Maria January 2022 (has links)
Internationell migration har ökat stadigt under de senaste decennierna och integrationen av migranter på arbetsmarknaden har blivit en utmaning för många länder. Tidigare litteratur har funnit att invandrare, särskilt icke-europeiska invandrare, missgynnas på arbetsmarknaden och att graden av denna nackdel varierar mellan ansökningar om jobb och att bli kallad till intervju. Ett problem inom forskningen på detta område är bristen på empiriska metoder som kan urskilja skillnader mellan olika förklaringsmodeller. Vår uppsats syftar till att undersöka diskriminering på den svenska arbetsmarknaden. Undersökningen genomförs med hjälp av fyra fiktiva karaktärer som har olika nationaliteter och som skickar ansökningar till arbetsgivare via LinkedIn. Resultaten stödjer både statistiska och preferensbaserade diskrimineringsteorier och syftar till att ta tag i den ofullständiga information som statistisk diskriminering grundar sig på samt den fientlighet som preferensbaserad diskriminering bygger på.
|
6 |
Kan alla nå toppen? : En kvantitativ studie om könsskillnader i olika befattningar på den svenska arbetsmarknadenAfsharian, Parastoo, Lundberg, Linnea January 2018 (has links)
Kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden återfinns ännu idag inom olika sektorer, yrken och branscher. Trots flertalet tidigare forskningar samt politiska insatser har vi inte nått en jämställd arbetsmarknad. I denna studie avser vi att undersöka könsskillnaderna i upplevda avancemangsmöjligheter och huruvida det förefaller sig i både de högre och lägre befattningarna. Det teoretiska ramverket utgår från teorier som vanligtvis används för att förklara könssegregeringen på arbetsmarknaden, nämligen glastaket, glashissen och diskriminering. Tidigare forskning som har undersökt detta fenomen har visat på att kvinnor förr eller senare stöter på barriärer som hindrar de till avancemang. Viss forskning menar på att dessa hinder förekommer i de högre positionerna, medan annan forskning menar på att det förekommer i de lägre positionerna. Denna studie baserar sig på datamaterial från Levnadsnivåundersökningen 2010, där urvalet består av män och kvinnor i åldrarna 25–60 som har en anställning. Resultatet visar på att det är högre sannolikt att en man upplever interna avancemangsmöjligheter, än en kvinna. Däremot visar resultatet inte på att individers familjeliv har en effekt på upplevda interna avancemangsmöjligheter. Vid en uppdelning av de olika befattningarna visar resultatet vidare på att enbart kvinnor i de lägre befattningarna upplever sig ha svårt att avancera sig internt jämfört med män. Vid kontroll av individ- och arbetsrelaterade faktorer visar resultatet på att könsskillnaderna består enbart för respondenter i de lägre positionerna, vilket vidare stämmer överens med teorin om glashissen.
|
7 |
Ahmed eller Lars? : Hur diskrimineringslagen är formulerad kring etnisk diskriminering / Ahmed or Lars? : How the discrimination law is phrased around ethnic discriminationMartirosyan, Roza, Ristic, Nedja January 2021 (has links)
Syftet med denna kandidatuppsats är att skapa förståelse kring hur diskrimineringslagen är formulerad för att kunna förhindra etnisk diskriminering på arbetsmarknaden. Fokus ligger även på att skapa en förståelse kring vilka olika typer av diskriminering som omfattas eventuellt inte omfattas i diskrimineringslagen. Det empiriska materialet för avhandlingen har samlats in genom en kvalitativ innehållsanalys av lagar och propositioner, för att begripa hur lagen ska förhindra etnisk diskriminering samt vilka typer av diskriminering som lagen omfattar. I det teoretiska ramverket finns det två perspektiv som används för att analysera olika punkter från det empiriska materialet. I det teoretiska ramverket har vi inkluderat teorier som hjälper studien att öka förståelse till hur lagen är formulerad. Dessa teorier är statistisk diskriminering samt preferensdiskriminering. Resultaten i studien visar att diskrimineringslagens formulering bygger på främst direkt förbud mot etnisk diskriminering på arbetsmarknaden samt även aktiva åtgärder för att förhindra etnisk diskriminering. Resultat visar även att diskrimineringslagen omfattar sex olika diskrimineringsformer. Dock finns det teoretiska andra typer av diskriminering som inte omfattas i diskrimineringslagen, som i detta fallet statistisk diskriminering och preferensdiskriminering som även påvisas i studiens tidigare forskning.
|
8 |
Statistisk eller preferensbaserad diskriminering? : En studie om diskriminering baserad på kön och etnicitet i förhållande till socialt kapital / Statistical or Taste-based Discrimination? : A Study of Ethnic and Sex Discrimination in the Context of Social CapitalBirkeland, Fredrik, Rosander, Oscar January 2015 (has links)
Diskriminering leder till en samhällsekonomisk ineffektivitet och tar sig uttryck både på individ- och samhällsnivå. Tidigare forskning har kartlagt och påvisat förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering på flera marknader i Sverige, men det har inte kunnat klargöras om diskrimineringen är statistisk eller preferensbaserad. Med kunskap om diskrimineringens karaktär kan beslutsfattare skapa effektivare policyinstrument för att motverka den diskriminering som visats förekomma i det svenska samhället. Ett problem på forskningsområdet är att det saknas empiriska metoder för att kunna särskilja diskrimineringen mellan olika förklaringsmodeller. Syftet med studien är att genomföra ett vinjettexperiment för att kunna särskilja den statistiska och preferensbaserade diskrimineringsteorin för diskrimineringsgrunderna kön och etnicitet. Studien syftar till att undersöka diskrimineringen i en svensk kontext i sammanhang som involverar tillit och generositet. Med hjälp av ett vinjettexperiment samlas primärdata in från en webbenkät. Vinjettexperimentet syftar till att utsätta respondenten för två hypotetiska scenarier som fokuserar på socialt kapital; ett som mäter generositet och ett som mäter tillit. Scenarierna konstrueras så att respondenten möter en okänd person vars etnicitet och kön varierar på ett randomiserat sätt. Genom att studera skillnader i respondenternas svar kan eventuell diskriminering påvisas och diskrimineringens karaktär kan undersökas. Studien visar att det förekommer både etnisk diskriminering och könsdiskriminering när det gäller respondenternas tilltro och generositet mot främmande personer. Våra resultat visar att den etniska diskrimineringen är mer omfattande än könsdiskrimineringen. Resultatet ger ett samtidigt stöd för den statistiska och preferensbaserade diskrimineringsteorin, vilket indikerar att policyinstrument bör konstrueras för att bemöta både den ofullständiga information som den statistiska diskrimineringen grundar sig på samt den animositet som den preferensbaserade diskrimineringen grundar sig på.
|
Page generated in 0.1265 seconds