The aim of this study is to investigate what kind of support unaccompanied children needs when arriving in Sweden, according to the staff that is receiving unaccompanied asylum seeking children in Sweden. The method is qualitative and is based on interviews and previous research. The result shows that the main subjects who were of interest from the interviews are elementary need, the support offered, security, “parental gestalt”, education, leisure, obstacles in the work. All the interviewees describe young people's needs very different when it differs from person to person. The support children receive is the most important factor that unaccompanied children need to be developed and get a better and safer life. The results show that the staff is aware of all the knowledge needed to be a good role model and a supportive adult in children's lives. It was clear how vital the relationship with the unaccompanied children is to be able to work. The staff believes that in most HVB homes they try to create and become a good family. Within each HVB home created some kind of family structure where you go into different roles such as mother's role. Some of the staff did not have a "family matter" has been a good friend relationship with these children. The group is very different and there are different personalities, among them, which is very good according to the staff. Emerged during the interviews was that the children feel at home in the school where one follows a certain pattern, one with classmates creates community that lead to these children perceiving them as family. Even the food that is assigned to the school every day gives a sense of security that someone cares about their well-being. The staff points out how important it is for these children to create a network of contacts outside the HVB home and be physical active. By organizing various activities to try to get kids to participate and socialize with other people. Obstacles in the work: The staff believes that they encounter conflicts of everyday life and simultaneously try to solve it smoothly. One pretty big obstacle in the work is communication due to lack of language knowledge. / Syftet med denna studie är att undersöka vilket stöd ensamkommande barn behöver vid ankomsten till Sverige utifrån personalens erfarenhet. Metoden är en kvalitativ studie som baseras utifrån intervjuer och litteraturkunskap för att få mer ingående och friare svar från intervjupersonerna. Huvudteman som framkom under intervjuerna är grundläggande behov, stödet som erbjuds, trygghet, föräldragestalter, utbildning, fritid och hinder i arbetet. Samtliga intervjupersoner beskriver ungdomarnas behov mycket olika då det skiljer sig från person till person. Det stöd barnen får är den viktigaste faktor som de ensamkommande barnen behöver för att kunna utvecklas och få ett bättre och tryggare liv. Resultatet visar att personalen har vetskap om all den kunskap som behövs för att kunna vara en bra förebild och en stödjande vuxen i barnens vardag. Det framkom tydligt hur relationen och tryggheten för de ensamkommande barnen är avgörande och betydelsefull för att arbetet med dem ska fungera. Personalen menar att inom de flesta HVB-hemmen så försöker man skapa och bli en bra familj, man skapar någon slags familjestruktur där man går in i olika roller såsom mammaroll. En del av personalen som inte har en ”familjeroll” har en bra kompisrelation till de här barnen. Personalgruppen är väldigt olika och det är olika personligheter bland dem vilket är väldigt bra anser personalen. Det framkom under intervjuerna att barnen känner sig hemma i skolan tillsammans med klasskamrater. Även maten som barnen får i skolan dagligen ger en känsla av trygghet, att någon är mån om ens välmående. Personalen påpekar på hur viktigt det är för de här barnen att skapa ett kontaktnät utanför HVB-hemmet och vara fysisk aktiva. Genom att anordna olika aktiviteter försöker man få barnen att vara delaktiga och umgås med andra personer. Personalen menar att de stöter på konflikter i vardagen och att de försöker lösa det på ett smidigt sätt. Det som kan vara ett relativt stort hinder i arbetet är språket.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2005. / Härtill 4 uppsatser. S. 57-69: Bibliography.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser. Pp 65-76: Bibliography.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i läraryrkets låga status och lärares egna upplevelser och erfarenheter av sin yrkesutövning. Uppsatsen syftar till att undersöka lärares arbetsförhållanden utifrån Karaseks och Theorells krav, kontroll och stöd-teori samt att undersöka hur införandet av en yrkeslegitimation och möjligheten att bli förstelärare påverkar läraryrkets eventuella professionalisering. Sex semistrukturerade intervjuer med lärare i grundskolans senare del har genomförts. Tre frågor strukturerade analysen av materialet: Hur upplever lärare i grundskolans senare del sitt yrkesuppdrag? Vilken påverkan har de reformer som har genomförts av skolan och läraryrket haft på deras yrkesutövning? Vilka faktorer framhåller lärare skulle kunna höja läraryrkets status? Intervjuerna har analyserats med hjälp av Karaseks och Theorells krav, kontroll och stöd-teori samt Brantes teori om hur professionella yrkesgrupper bör definieras. Studien visar att läraryrket är ett högstressarbete, som utgörs av höga krav och relativt liten kontroll. Den möjlighet till kontroll som lärarna har motverkas av de många olika krav som föreligger på yrket. Lärarna upplever överlag ett stort stöd från arbetsgruppen, vilket kan verka som en buffert mot den press som de upplever i arbetet. Samhällets bristande förtroende för läraryrket inverkar dock sannolikt även det på lärares upplevelse av sin yrkesutövning. Införandet av en yrkeslegitimation och möjligheten att bli förstelärare har inte ökat läraryrkets möjlighet till professionalisering. Utifrån Brantes förståelse av professioner förstås läraryrket, utifrån denna undersökning, bäst som en semiprofession. Läraryrket kännetecknas av låg autonomi och ett relativt lågt förtroende från allmänheten. Läraryrket saknar en gemensam kunskapsbas och värdesätter olika former av empirisk kunskap i sitt arbete. Lärare själva menar att läraryrkets roll måste renodlas och att yrkesgruppen måste erhålla ett större mandat att driva deras arbete, för att yrkets status ska kunna höjas.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av våld i vårdrelationer. Metod: Litteraturöversikt av 13 kvalitativa artiklar. En induktiv ansats tillämpades. Datan analyserades utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Fyra huvudkategorier och 12 kategorier. Den första huvudkategorin var “en del av professionen”, med tre kategorier; “normalisering”, “acceptans” och “rationalisering”. Den andra huvudkategorin var “professionell påverkan”, med tre kategorier; “gynnsam erfarenhet”, “påverkan på omvårdnaden” och “besvikelse mot professionen”. Den tredje huvudkategorin var “personlig påverkan”, med fyra kategorier; “rädsla och ångest”, “ilska”, “påverkan på familjelivet” och “långvariga konsekvenser”. Den fjärde huvudkategorin var “upplevelser av stöd” med två kategorier; “varierande stöd från organisationen” och “varierande stöd från kollegor”. Slutsatser: Sjuksköterskor upplevde att våldet hade normaliserats till den grad att det sågs som en del av professionen. Sjuksköterskor accepterade och rationaliserade våldet. Att bli utsatt för våld i vårdrelationer påverkade sjuksköterskor både professionellt och personligt samt påverkade patienternas omvårdnad. Sjuksköterskor upplevde att stödet som erbjöds var bristande.

Studien syftar till att utöka förståelsen för hur laissez faire-ledarskapsstilen och de egenskaper som inkluderas i den upplevs påverka stressorerna krav, kontroll och stöd. Data har insamlats genom tolv semistrukturerade intervjuer. Resultatet påvisar att laissez faire-ledaregenskaperna kan innebära såväl för- som nackdelar för underställda i deras arbete. Två framträdande faktorer som påverkar effekterna har identifierats - dels mängden erfarenhet hos de underställda, dels frågan huruvida ledarens uppvisande av laissez faire-egenskaperna är ett strategiskt val eller beror på passivitet. Studien indikerar att laissez faire- ledarskap kan ge positiva effekter för de underställda, framför allt när det används som ett strategiskt val och när de underställda har lång erfarenhet

Bakgrund: Frekvensen av amning har över tid sjunkit. Amning har betydande hälsofördelar för både mor och barn. Bröstmjölk anses vara extra viktigt för sjuka nyfödda och/eller prematura barn som vårdas på neonatalavdelning. Barnsjuksköterskan behöver ha kunskap om bröstmjölk och kan behöva ge stöd till föräldrarna på vägen mot en etablerad amning. Motiv: Det finns flera studier som belyser mödrars upplevelse av stöd vid amning samt upplevelsen av amningsstöd till friska fullgångna barn. Författarna vill därför med denna studie belysa barnsjuksköterskors upplevelse av att ge stöd vid amning på en neonatalavdelning. Syfte: Syftet med studien är att belysa barnsjuksköterskors upplevelse av att ge stöd vid amning på en neonatalavdelning. Metod: Studien genomfördes på en neonatalavdelning i mellersta Sverige. Semistrukturerade intervjuer användes och totalt deltog åtta kvinnliga barnsjuksköterskor. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat presenteras med hjälp av tre teman och åtta subteman. Barnsjuksköterskan upplevde vissa utmaningar i att ge stöd vid amning till mödrar. Rätt förutsättningar och goda kunskaper ansågs som viktigt. Mer utbildning behövs för att hålla sig uppdaterad med ny forskning. Konklusion: Stöd vid amning är en komplex arbetsuppgift för barnsjuksköterskan. I studien synliggörs utmaningar i kultur- och språkbarriärer samt i mor och barns mående. Att ha tid och att modern har en vilja till att amma beskrevs som viktiga förutsättningar. Mer kunskap och utbildning efterfrågas. Ytterligare forskning rekommenderas för att kunna applicera föreliggande studie i ett större sammanhang. / Background: The frequency of breastfeeding has decreased over time.Breastfeeding has significant health benefits for both mother and child. Breastmilk is considered extra important for sick newborns and/or premature babieswho are cared for in a neonatal ward. The pediatric nurse needs to haveknowledge about breast milk and may need to provide support to the parents onthe way to an established breastfeeding. Motive: There are several studies that shed light on mothers' experience ofbreastfeeding support and the experience of breastfeeding support for healthyfull-term children. The authors therefore want with this study to shed light onpediatric nurses' experience of providing support when breastfeeding in aneonatal ward. Aim: The purpose of the study is to shed light on pediatric nurses' experienceof providing support during breastfeeding in a neonatal ward.Methods: The study was conducted in a neonatal ward in central Sweden.Semi-structured interviews were used and a total of eight female pediatricnurses participated. The collected data was analyzed with qualitative contentanalysis. Result: The results of the study are presented using three themes and eightsubthemes. The pediatric nurse experienced certain challenges in providingsupport during breastfeeding to mothers. The right conditions and goodknowledge were considered important. More training is needed to maintainthe competence and even stay up to date with new research. Conclusion: Support during breastfeeding is a complex task for the pediatricnurse. The study highlights challenges in cultural and language barriers aswell as in the mood of mother and child. Having time and the mother having adesire to breastfeed were described as important conditions. More knowledgeand education are required. Further research is recommended in order to beable to apply the present study in a larger context.