Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva hur stomiopererade personer upplever stöd och informa­tion, relaterat till skötseln av stomin. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Tio personer med stomi från två hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via intervjuer med semi­strukturerade frågor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades utifrån temat Att vara självständig men inte oberoende och sex kategorier: Att få information som är individuellt anpassad, Att personer i omgivningen kan och känner till, Att ha tillgång till kompetent personal, Att inte få veta eller förstå, Att känna ensamhet samt Att känna sig osäker. Temat beskrev att personer med stomi strävade efter att bli självständiga i sin egenvård av stomin men att de samtidigt hade behov av omtanke, kunskap och förståelse i sin nära omgivning. Individuellt anpassad information var av stor betydelse och det uppskat­tades att bli bemött som en medmänniska av kompetent och tillgänglig personal. Några hade stöd av familj och vänner medan andra kände sig väldigt ensamma. Ibland var det svårt att förstå informationen och det ledde till svårigheter. Den första tiden i hemmet kände sig samt­liga väldigt osäkra att utföra sin egenvård av stomin och stödet och informationen upplevdes bris­tande. Kontinuerligt stöd, information och uppföljning i hemmet skulle underlätta tillvaron och rehabiliteringen för personer med stomi

Abstract: Stomas get done for a variety of reasons and can be seen by the patient as both a blessing and a curse. This study aims to investigate the lived experiences of patients going through a stoma operation as it relates to quality of life, and what factors play a part in that experience. The area is well examined from a quantitative standpoint but there is a lack of qualitative information. Thus, this study was constructed as adescriptive qualitative literature review. A content analysis was made, and six main themes could be identified: life style changes, acceptance of the stoma, hygiene, sexuality and intimacy, social situation, and nurse’s role in the recuperation process. The study concludes that a stoma has a varying effect on the quality of life in patients depending on several factors. These factors include how prepared the patient is for the operation and how quickly the patient learns to deal with the practical challenges a stoma entails.

Bakgrund: Det finns ungefär 25000 stomiopererade personer i Sverige. Stomi innebär att tarmens naturliga tömningsväg ändras genom en kirurgisk anläggning av öppning på buken. Det finns olika typer av stomi och orsaken till stomibildning är oftast inflammatoriska tarmsjukdomar eller cancer. Syfte: Att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med stomi samt att beskriva vilka datainsamlingsmetoder som har använts i de utvalda artiklarna. Metod: En beskrivande litteraturstudie som byggt på 14 vetenskapliga artiklar, varav tretton med kvalitativ ansats och en med kvantitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet av föreliggande studie visar att personers liv förändrades genomgripande på grund av stomi. Patientutbildning och information samt sjuksköterskans bemötande och kompetens kring området behöver förbättras. Många kämpade för att återställa ett normalt liv trots stomi. Utifrån den metodologiska frågeställningen framkom att de studierna med kvalitativ ansasts hade intervjuer som datainsamlingsmetod och den kvantitativa studien samlade in data via enkät. Slutsats: Stomibildning innebär en genomgripande livsförändring för personer då alla aspekter av livet påverkas. Trots stomi kämpade många för att återställa ett normalt liv. Patientutbildning och information samt sjuksköterskansarbete behöver förbättras. Föreliggande studie ger en djupare förståelse för personer som har stomi och kunskapen kan gynna sjuksköterskans arbete och därmed höja vårdkvaliteten. / Background: There are about 25,000 ostomy-operated people in Sweden. An ostomy is a surgically created opening on the abdomen for the discharge of body wastes. There are different types of ostomies and the cause of ostomy formation is usually inflammatory bowel disease or cancer. Purpose: To describe adults’ experiences of living with an ostomy and to describe which data collection methods have been used in the selected articles. Method: A descriptive literature study based on 14 scientific articles, of which thirteen articles have qualitative approach and one article has quantitative approach. Main result: The result of the present study shows that the people’s lives have changed profoundly due to ostomy. Many struggled to restore a normal life despite ostomy. Patient education and information as well as nurses’ attitude and knowledge need to be improved. Based on the methodological question, it was found that the studies with qualitative approach had interviews as data collection methods and the quantitative study collected data by using questionnaire. Conclusion: Ostomy formation means a profound change of life for people when all aspects of life are affected. Many struggled to restore a normal life. Patient education and information and nurses work need to be improved. The present study provides a deeper understanding of people who have ostomy and the knowledge can benefit nurses’ work and thus raise the quality of care.

Till sjuksköterskans ansvar hör att ge patienten en god omvårdnad där man känner sig ha goda kunskaper vilket inte alltid är så lätt beroende på vilken erfarenhet man hunnit skaffa sig. Då det åligger varje Högskola /Universitet att detaljplanera sjuksköterskeutbildningen utifrån samma övergripande mål, gör detta att innehållet kan variera mellan olika lärosäten. De VFU (Verksamhetsförlagd Utbildning) placeringar som sjuksköterskan haft under sin utbildning har också betydelse för vilken kompetens hen fått. När patienten drabbas av akut sjukdom och vårdas på sjukhus och på grund av sin sjukdom inte kan/orkar sköta sin stomi själv, blir omvårdnaden sjuksköterskans specifika ansvar. Som stomiterapeut blir man ofta uppringd av sjuksköterskor på sjukhuset då de behöver hjälp och stöd i vården av patienter med stomi. Syftet med arbetet var att belysa hur sjuksköterskor uppfattar sin kunskap i stomivård. Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med sju sjuksköterskor inom slutenvården. Efter transkribering av intervjuerna genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Ur analysen framkom tre kategorier: “Innebörd i kunskap”, “Kunskapsinhämtning ”och “Att sträva efter trygghet i omvårdnaden” med sammanlagt nio subkategorier. Det framgick att informanterna har begränsade kunskaper i stomivård. De ser patientens kunskap som en viktig resurs vid omvårdnaden. Erfarna kollegor och framför allt undersköterskor är också ett viktigt stöd då de besitter mer kunskap och erfarenhet.

Introduktion/bakgrund: Att få en stomi kan innebära både fysiska, psykiska, känslomässiga och sociala konsekvenser. Kroppsuppfattning och sexualitet är två dimensioner som påverkar varandra. En negativ kroppsuppfattning kan ha en negativ påverkan på sexualiteten. Sjuksköterskan har ett ansvar att arbeta utifrån en personcentrerad vård och upptäcka behovet av stöd och samtal hos personer med stomi. PLISSIT-modellen är en metod som har visats vara effektiv gällande att öppna upp samtal kring sexualitet. Syfte: Syftet var att belysa hur personer med stomi upplever sin kropp och sexualitet. Metod: Litteraturstudien gjordes utifrån Polit och Beck’s (2021) niostegsmodell. Artiklar söktes på ett systematiskt sätt i databaserna Cinahl och PubMed. Kvalitetsgranskning gjordes utifrån Polit och Beck’s (2021) granskningsprotokoll för säkerställande av vetenskaplig kvalitet. Resultat: Resultatet utgjordes av sammanlagt 12 artiklar. Analysen resulterade i fem teman: “Förändrad bild av sin kropp”, “Begränsad av sin kropp”, “Fysiska hinder i sexuella sammanhang”, “Sexuellt begränsad på grund av negativa tankar om sin kropp” samt ”Upplevelsen av stöd från andra”. Slutsats: Personer med stomi upplevde en tydlig påverkan på både kroppsuppfattning och sexualitet, vilket resulterade i isolering, skam och en rädsla för sexuella sammanhang. Det fanns en önskan om mer stöttning och information från vården. I processen att uppnå acceptans och bekvämlighet i sin kropp var stöttning från partner och familj värdefullt.

Bakgrund: Stomi belägen i mag-tarmkanalen anläggs då tunn- eller tjocktarm drabbats av sjukdom eller skada. Genom operation läggs tarmen ut på buken vilket resulterar i att avföring töms okontrollerat i en stomipåse som fästs på magen. Patienten behöver anpassa sig till den förändring det innebär, både fysiskt, psykiskt och socialt. För att möta patientens behov behövs kunskap om patientens dagliga liv med stomi. Syftet: Syftet var att belysa patienters upplevelse av att leva med stomi belägen i mag-tarmkanalen. Metod: Kvalitativ litteraturstudie utifrån 11 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Cinahl och PubMed. Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys användes för analys. Resultat: Att leva med stomi tog sig uttryck i många olika känslor, både positiva och negativa reaktioner framkom. Majoriteten av patienterna påtalade vikten av att utbyta erfarenheter med andra i samma situation. Det gjorde livet mer hanterbart. För många fanns stöd hos familjen medan andra upplevde nära relationer som påfrestande. Patienter saknade emotionellt stöd och information om stomivård från sjukvården. Slutsats: Det saknades stöd och information från sjukvården där patientens fysiska, psykiska och sociala behov inte tillgodosågs. Trygghet infann sig då vetskap om att en vårdkontakt kunde nås, gärna i form av en stomisköterska. Det talar för att tillgängligheten till stomisköterskor bör ökas.

Abstrakt Bakgrund: Stomi är ett kirurgiskt ingrepp där tarmens eller urinblåsans naturliga tömningsväg ändras, vanligen på grund av sjukdom eller skada. Att få en stomi är en stor omställning att lära sig att både acceptera och hantera då det kan påverka flera delar av personens liv. Syfte: Syftet var att beskriva personer med stomis upplevelser av stomins betydelse för sexualitet och samliv. Metod: Litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga artiklar. Sökningarna gjordes i CINAHL och PubMed. Analysen genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre teman: Att se sig själv med nya ögon, Begränsningar i sexuallivet, Stomins påverkan på samlivet. Konklusion: För många av deltagarna hade stomin en negativ påverkan på sexualitet och samliv. Försämrad självbild, skam, rädsla, psykisk ohälsa och sexuell dysfunktion var vanligt förekommande. Några upplevde att stomin endast hade en minimal påverkan på sexualitet och samlivet. Att ha en stöttande partner var viktigt. Författarna ser brister i stöd och information till deltagarna. Det behövs mer forskning för att ta reda på vilket stöd som gynnar personerna mest.

Bakgrund: En stomi är en buköppning som skapas i syfte att avlasta magtarmkanalen. Kolorektalcancer och inflammatorisk tarmsjukdom är de två största bidragande orsakerna för att få en stomi vilket kan påverka livskvaliteten negativt. Därför är sjuksköterskans stöd och kompetens betydelsefull inom vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av livskvalitet med en stomi. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med systematisk litteratursökning genomfördes där resultatet av tolv artiklar sammanställdes genom en integrerad analys. Resultat: Resultatet delades in i fyra kategorier: Att vara förberedd, att uppleva postoperativt stöd, att uppleva sårbarhet och stigmatisering samt att påverkas av kostförändringar och läckage. Alla kategorier berör temat livskvalitet och stomins påverkan på livet. Slutsats: Individer med en stomi behövde genomgå en livsstilsförändring för att lättare acceptera sin situation. Det nya hälsotillståndet påverkade bland annat det fysiska och psykiska tillståndet på ett negativt sätt, vilket försämrade patienternas livskvalitet. Sjuksköterskor bör utvecklas och förbättra den pre- och postoperativa informationen som patienterna är i behov av, för att främja livskvaliteten.

Människor med stomi är vanligt förekommande inom vården. Ungefär var femte person med rektalcancer får en stomi. Stomin kan påverka personer fysisk, funktionellt, psykologiskt och emotionellt och livet med stomi upplevs väldigt olika från individ till individ. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med stomi. Metoden som använts i denna studie är en kvalitativ litteraturstudie med inifrånperspektiv. Information söktes i databaserna Cinahl och PubMed och 11 kvalitativa artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. I resultatet presenteras fem kategorier som framkommit av dataanalysen: Att välbefinnandet påverkas; Att uppleva begränsningar i livet; Att självbilden förändras; Att känna skam över stomin; Att njuta av livet trots stomi. Slutsatsen visar att sjuksköterskor behöver förstå personers upplevelser för att kunna tillgodose deras behov. Information, stöd och kunskap är nödvändigt för att personen ska kunna anpassa sig till livet med stomi. Mer forskning behövs för att sjuksköterskorna lättare ska kunna hjälpa personerna att kunna hantera sin situation så de snabbt kan återgå till ett mer normalt liv.

Tarmsjukdomar som kan orsaka att en person erhåller stomi kan bland annat vara Crohns sjukdom, Ulcerös Colit och Kolorektal cancer. Patienter som genomgått en stomioperation är tvungna att lära sig nya tarmvanor vilket kan ge en upplevelse av objektifiering av kroppen. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av att leva med stomi. En kvalitativ litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar har analyserats utifrån Evans (2002) analysmodell.Resultatet baseras på fyra teman som är Förändring av den fysiska kroppen, Sexuell begränsning, Social begränsning och Psykologisk påverkan. Det framkom att patienter som lever med stomi upplevde att kroppen förändrats då de inte längre kunde kontrollera gaser, lukt och läckage. Den sexuella aktiviteten påverkades utav stomin då några patienter upplevde minskad sexlust och attraktivitet. Att leva med stomi förde med sig begränsningar i det sociala livet, så som arbete, familj, vänner och fritidsaktiviteter. Stomin medförde även en förändring i vardagen vilket resulterade i att noggrann planering krävdes. Det ansågs vara svårt att anpassa sig till den förändrade kroppen och det var en chock att se stomin för första gången. Det beskrevs utav några patienter att stomioperationen hade påverkat livet till det bättre och att det hade minskat en del problem, besvär och obehag. Det framgår av resultatet att det är viktigt med information både före och efter stomioperationen för att minska lidande som kan uppstå till följd av bristfällig information. Genom att en god vårdrelation skapas kan det leda till att minska lidande hos patienten och främja hälsa. / Program: Sjuksköterskeutbildning