Bakgrund: Tidigare forskning visar att personer med stomi upplever många förändringari  sina  liv  efter  operationen.  Att  vårda personer  med  stomi ställer  därför  höga  krav  på sjuksköterskans kompetens i omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna personers upplevelse av att leva med en permanent kolo-, ileo- eller urostomi och hur det negativt inverkar på deras livskvalitet. Metod:  En  litteraturstudie  med  kvalitativ  design  användes.  Totalt  analyserades  tio artiklar med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: Stomins negativa påverkan kring relationen till sig själv, som innehöll sex underkategorier och Stomins negativa påverkan kring  sociala  förhållanden,  som  innehöll  tre  underkategorier.  Resultatet  visade  att personer med stomi upplever en förändrad kroppsbild. Det förekom också att personerna upplevde  bristande  information  från  sjukvården  angående  egenvård.  Resultatet  visade också  att  personer  med  stomi  upplevde  en  begränsning  i  vardagliga  aktiviteter  som motion och arbete. Slutsats: Sjuksköterskan behöver få en djupare förståelse kring hur personer med stomi upplever sin vardag och få en ökad kunskap och utbildning för att stärka en professionell vårdrelation.  Vidare  forskning  om  hur  sjukvårdspersonalen  ska  bemöta  personer  med stomi anses också behövas, för att utveckla vården och ge en mer personcentrerad vård åtvarje person med stomi.

År 2015 fanns det 43 000 personer som levde med stomi i Sverige. Somsjuksköterska är det stor sannolikhet att träffa denna patientgrupp. I yrkesrollensom sjuksköterska ingår att identifiera omvårdnadsbehov till syfte att förbättra,bevara eller återfå hälsa med bästa möjliga välbefinnande och livskvalitet.Syftet med studien var att sammanställa kunskap om omvårdnadsbehov förpersoner som lever med stomi. Utifrån syftet handlade frågeställningarna omsvårigheter och behov hos denna grupp, samt hur sjuksköterskan kan mötadessa behov. En integrerad kunskapsöversikt genomfördes, den systematiskalitteratursökningen resulterade i 18 studier som granskades och analyserades.Resultatet visade på svårigheter som en förlorad autonomi på grund av enförändrad kropp, förändrad vardag och problem att hantera stomin. Resultatetvisade på behov av acceptans, kunskap och autonomi, för att stötta behoven vardet viktigt att sjuksköterskan gav en individanpassad omvårdnad och stöd.Denna kunskapsöversikt kan bidra till en ökad insikt av den personcentreradeomvårdnadens betydelse för enskilda patientgrupper. Föreslagna interventionerär grundlig information pre- och postoperativt rörande alla aspekter runt stominoch god uppföljning efter utskrivning från sjukhuset.

<p>I Sverige lever idag cirka 20 000 individer med en stomi. Stomin kan påverka många aspekter av individens liv, vilket är viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap och förståelse om. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur livet påverkas av en ileostomi eller kolostomi. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att individer kunde drabbas av problem efter stomioperationen. Upplevelserna av att leva med en stomi var dock olika för alla individer. Det var vanligt att individer upplevde en förändrad kroppsbild, vilket kunde vara svårt att hantera. Ett orosmoment var även rädslan för läckage och gaser från stomin. Problem relaterade till sexualiteten var upplevelsen av minskad attraktivitet samt oro för vad partnern skulle tycka om stomin. Det sociala stödet från familj och vänner var en viktig del för att lättare kunna anpassa sig till livet med en stomi. Fortsatt forskning bör vara kvalitativ, för att ytterligare kunna utforska individers upplevelser av de olika aspekter som livet med en stomi innefattar.</p>

<p>I Sverige lever cirka 20 000 personer med stomi, vilken är en kirurgiskt anlagd öppning i bukhålan. Emellertid är det många patienter som har svårigheter med att hantera denna nyuppkomna livssituation. I sjuksköterskans dagliga arbete sker inte sällan möten med personer med stomi. Eftersom sjuksköterskans uppgift är att stödja personerna i deras tillfrisknande och återgång till ett normalt liv, är det av vikt att beskriva dessa personers upplevelser av livskvalitet. Således var syftet att beskriva patienters upplevelser av livskvalitet efter en stomioperation. Litteraturstudien genomförs med 13 artiklar som relaterar till syftet. Resultatet från artiklarna sammanställs under två rubriker, vilka belyser upplevelser som leder till minskad eller ökad livskvalitet. Stomin medför en förändring i livet, vilket initialt medför minskad livskvalitet och att det sociala livet kan bli lidande. Dessa upplevelser övergår för många med tiden till en medvetenhet om att stomin räddat deras liv. Många, särskilt de med permanent stomi, lär sig att acceptera sin stomi och att anpassa sig till den, vilket leder till ökad livskvalitet. Forskning om livskvalitet i förhållande till upplevelser relaterat till att leva med en stomi, bör fortgå för att öka sjuksköterskans förståelse i mötet med dessa personer.</p> / <p>In Sweden about 20 000 people live with an ostomy, which is a surgically constructed opening in the abdominal cavity. However, many patients have difficulty in dealing with this newly emerging circumstance in life. Frequently, a nurse’s daily activities will include the caretaking of people with an ostomy. Since the nurse's task is to support people in their recovery and their return to normal patterns in their lives, it is important to describe these people's experiences of quality of life. The purpose of this study was to describe patients’ experiences of quality of life after a surgery with an ostomy. A literature review was carried out with 13 articles related to the purpose. The results from these articles are sorted under two headings, which highlight the experiences that lead to reduced or increased quality of life. The ostomy involves a change in life, which initially leads to a reduction in quality of life and social life may also initially suffer. These experiences will over time transform into an awareness that the ostomy has saved their lives. Many, especially those with a permanent ostomy, learn to accept their ostomy and to adapt to it, resulting in improved quality of life. Research on quality of life in relation to the experiences related to living with an ostomy, should continue to enhance nurses’ understanding when meeting people with an ostomy.</p>

<p>Abstract</p><p>The aim of this literature review was to describe the quality of life in stoma patients after stomasurgery. Different combinations of the keywords “stoma”, “Quality of Life”, “stomasurgery” were used when searching in the databases Medline, Cinahl, Academic Search Elite and PubMed. A total of nineteen articles were used in the result. Fifteen studies had comparing design and four studies had describing design. Eighteen studies used questionnaires and one study used interviews for data collecting. Five studies did not concern the instruments' validity or reliability, fourteen studies referred to previously performed reliability's/validity tests. The sample sizes varied from 7 to 704 patients. Long-term quality of life in stoma patients shows contradictory results. Four studies showed that a brook uniting reservoir/pouch more or less did not change the quality of life. But that the body perception became better. One study showed that men´s Quality of Life was not effected by having a stoma, while women were effected to a greater extent, which led to a changed lifestyle and self-image among the women. Three studies showed that patients that are fecal incontinent has better social quality of life if they undergo stomasurgery. Four studies showed that patients with colon or rectal cancer and stoma had poorer quality of life than non-stoma cancer patients. Four studies showed that more therapy such as colostomy irrigation and relaxation gives better quality of life.</p><p>Keywords; “Quality of Life”, “stoma” and “stomasurgery”</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med litteraturstudien var att beskriva människors upplevelse av livskvalitet efter en stomioperation. Olika kombinationer av sökorden ”stoma”, ”quality of life”, ”stomasurgery” användes vid sökning i databaserna Medline, Cinahl, Academic Search Elite och Pub Med. Totalt användes 19 artiklar i resultatet. Resultatet visade att samtliga studier hade som syfte att undersöka livskvaliteten hos stomiopererade patienter. Femton studier hade jämförande design och fyra studier hade beskrivande design. Arton studier använde sig av enkäter och en studie använde sig av intervjuer för datainsamling. Fem studier berörde inte instrumentens validitet eller reliabilitet, fjorton studier refererade till tidigare utförda reliabilitets/validitetstester. Undersökningsgruppernas storlek varierade från 7 till 704 patienter. Resultatet var motstridigt inom långsiktig livskvalitet hos stomiopererade. Fyra studier visade att en bäckenreservoar/pouch i stort sett inte förändrade livskvaliteten, men att kroppsuppfattningen blev bättre. En studie visade att mäns livskvalitet inte påverkades av att ha stomi, medan kvinnor påverkades i större utsträckning, vilket ledde till en förändrad livsstil och självbild hos kvinnorna. Tre studier visade att patienter som är avföringsinkontinenta får bättre social livskvalitet om de genomgår en stomioperation. Fyra studier visade att patienter med tjock eller ändtarmscancer och stomi hade sämre livskvalitet än de med endast cancer. Fyra studier visade att mer terapi i form av tarmsköljning eller avslappning ger bättre livskvalitet.</p><p>Nyckelord; ”livskvalitet”, ”stomi” och ”stomioperation”</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> En stomi är en konstgjord öppning för att avleda avföring genom bukväggen. Att acceptera stomin och sin nya livssituation kan vara en komplicerad process för patienten. <strong>Syfte:</strong> Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med tarmstomi. <strong>Metod:</strong> Studien utformades som en allmän litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar, varav åtta var av kvalitativ ansats och tre av kvantitativ. <strong>Resultat:</strong> Det framkom att stomiopererade patienter upplevde fysiska, emotionella och sociala förändringar som påverkade det dagliga livet. Negativa känslor och upplevelser dominerade bland stomibärarna, vilket gjorde anpassningen till stomin besvärlig. Trots svårigheter upplevde stomibärarna ändå en tacksamhet över sina stomier eftersom de slapp tidigare lidande. <strong>Diskussion:</strong> För att stomibärarna ska kunna förbereda sig på hur livet med en stomi kommer att se ut bör de få mer information både inför och efter stomioperationen. Informationen bör vara anpassad efter stomibärarens behov. Genom att stomibärarna får samtalsstöd kan de få hjälp med att övervinna sina psykiska hinder och anpassa sig till livet med stomi, samt få ökat välbefinnande. <strong>Slutsats:</strong> Om stomibärarna får mer hjälp i sitt dagliga liv och om vårdpersonalen stöttar dem, skulle fler uppleva positiva erfarenheter av sina stomier.</p> / <p><strong>Background:</strong> An ostomy is an artificial opening to drain faeces through the abdominal wall. Accepting the ostomy and the new life situation is a complicated process for the patient. <strong>Aim:</strong> The aim of this study was to describe patient's experiences of living with an ostomy. <strong>Method:</strong> The study was designed as a literature review based on eleven scientific articles, of which eight had a qualitative approach and three, a quantitative. <strong>Results:</strong> The findings of the review indicate that ostomypatients experienced physical, emotional and social changes which affected patient's daily life. Negative feelings and experiences dominated, which made adjustment to the ostomy difficult. The patients experienced gratefulness to their ostomies because they avoided previous suffering, despite difficulties in their daily lives. <strong>Discussion:</strong> The patients need more information both before and after a stoma surgery to prepare for the life with an ostomy. The information should be adapted for patient's needs. They can overcome their psychological problems if they participate in support groups. The patients can then adapt to their ostomies and increase their wellbeing. <strong>Conclusion:</strong> If ostomypatients get more support from nursing staff in their daily lives, many of them would have positive experiences of their ostomies.</p>

<p>The study aimed to evaluate the information and training the stoma therapist at Uppsala University Hospital has given to patients who have recently undergone stoma surgery. The study was a descriptive cross-sectional study using qualitative and quantitative design. A total of 22 patients who completely or partially took care of their stomas and recently had undergone stoma surgery participated by answering a questionnaire. At discharge most of them experienced they were relatively well-informed but they wanted more information. Before the revisit they weren’t especially safe or comfortable. The participants felt they were better informed and more safe and comfortable three weeks to six months after surgery. Whether the patients had undergone a planned or acute surgery did not influence how wellinformed, safe and comfortable in stoma management they were. No differences were found regarding how safe and comfortable in stoma management the patients were related to how long time ago they underwent the operation. Patients wanted additional information about diet, intestinal function and stoma care and more practice in changing stoma materials. Recently operated stoma patients need information and training until they feel sufficiently well-informed, safe and comfortable in order to better manage their stoma at home after discharge.</p> / <p>Studien syftade till att utvärdera den information och utbildning som stomiterapeuten vid Akademiska sjukhuset har gett till patienter som nyligen genomgått en stomioperation. Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie med såväl kvalitativ som kvantitativ design. Sammanlagt 22 patienter som helt eller delvis skötte sin stomi och nyligen genomgått en stomioperation deltog i studien genom att svara på ett frågeformulär. Vid utskrivning upplevde de flesta av deltagarna att de var relativt välinformerade men de önskade mer information. Innan återbesöket var de varken särskilt säkra eller trygga med stomiskötseln. Patienterna upplevde att de var mer välinformerade, trygga och säkra tre veckor till sex månader efter operation. Huruvida de hade genomgått en planerad eller akut operation påverkade inte hur välinformerade, trygga och säkra på stomiskötseln de var. Det kunde inte heller påvisas någon skillnad mellan hur trygga och säkra på stomiskötseln patienterna var relaterat till hur länge sedan de genomgick operationen. Patienterna önskade ytterligare träning på att byta stomimaterial samt mer information kring kost, tarmens funktion samt stomiskötsel innan utskrivning. Nyopererade stomipatienter skulle behöva information och utbildning tills de känner sig tillräckligt välinformerade, trygga och säkra för att bättre kunna sköta sin stomi i hemmet efter utskrivning.</p>

I Sverige lever cirka 20 000 personer med stomi, vilken är en kirurgiskt anlagd öppning i bukhålan. Emellertid är det många patienter som har svårigheter med att hantera denna nyuppkomna livssituation. I sjuksköterskans dagliga arbete sker inte sällan möten med personer med stomi. Eftersom sjuksköterskans uppgift är att stödja personerna i deras tillfrisknande och återgång till ett normalt liv, är det av vikt att beskriva dessa personers upplevelser av livskvalitet. Således var syftet att beskriva patienters upplevelser av livskvalitet efter en stomioperation. Litteraturstudien genomförs med 13 artiklar som relaterar till syftet. Resultatet från artiklarna sammanställs under två rubriker, vilka belyser upplevelser som leder till minskad eller ökad livskvalitet. Stomin medför en förändring i livet, vilket initialt medför minskad livskvalitet och att det sociala livet kan bli lidande. Dessa upplevelser övergår för många med tiden till en medvetenhet om att stomin räddat deras liv. Många, särskilt de med permanent stomi, lär sig att acceptera sin stomi och att anpassa sig till den, vilket leder till ökad livskvalitet. Forskning om livskvalitet i förhållande till upplevelser relaterat till att leva med en stomi, bör fortgå för att öka sjuksköterskans förståelse i mötet med dessa personer. / In Sweden about 20 000 people live with an ostomy, which is a surgically constructed opening in the abdominal cavity. However, many patients have difficulty in dealing with this newly emerging circumstance in life. Frequently, a nurse’s daily activities will include the caretaking of people with an ostomy. Since the nurse's task is to support people in their recovery and their return to normal patterns in their lives, it is important to describe these people's experiences of quality of life. The purpose of this study was to describe patients’ experiences of quality of life after a surgery with an ostomy. A literature review was carried out with 13 articles related to the purpose. The results from these articles are sorted under two headings, which highlight the experiences that lead to reduced or increased quality of life. The ostomy involves a change in life, which initially leads to a reduction in quality of life and social life may also initially suffer. These experiences will over time transform into an awareness that the ostomy has saved their lives. Many, especially those with a permanent ostomy, learn to accept their ostomy and to adapt to it, resulting in improved quality of life. Research on quality of life in relation to the experiences related to living with an ostomy, should continue to enhance nurses’ understanding when meeting people with an ostomy.

The study aimed to evaluate the information and training the stoma therapist at Uppsala University Hospital has given to patients who have recently undergone stoma surgery. The study was a descriptive cross-sectional study using qualitative and quantitative design. A total of 22 patients who completely or partially took care of their stomas and recently had undergone stoma surgery participated by answering a questionnaire. At discharge most of them experienced they were relatively well-informed but they wanted more information. Before the revisit they weren’t especially safe or comfortable. The participants felt they were better informed and more safe and comfortable three weeks to six months after surgery. Whether the patients had undergone a planned or acute surgery did not influence how wellinformed, safe and comfortable in stoma management they were. No differences were found regarding how safe and comfortable in stoma management the patients were related to how long time ago they underwent the operation. Patients wanted additional information about diet, intestinal function and stoma care and more practice in changing stoma materials. Recently operated stoma patients need information and training until they feel sufficiently well-informed, safe and comfortable in order to better manage their stoma at home after discharge. / Studien syftade till att utvärdera den information och utbildning som stomiterapeuten vid Akademiska sjukhuset har gett till patienter som nyligen genomgått en stomioperation. Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie med såväl kvalitativ som kvantitativ design. Sammanlagt 22 patienter som helt eller delvis skötte sin stomi och nyligen genomgått en stomioperation deltog i studien genom att svara på ett frågeformulär. Vid utskrivning upplevde de flesta av deltagarna att de var relativt välinformerade men de önskade mer information. Innan återbesöket var de varken särskilt säkra eller trygga med stomiskötseln. Patienterna upplevde att de var mer välinformerade, trygga och säkra tre veckor till sex månader efter operation. Huruvida de hade genomgått en planerad eller akut operation påverkade inte hur välinformerade, trygga och säkra på stomiskötseln de var. Det kunde inte heller påvisas någon skillnad mellan hur trygga och säkra på stomiskötseln patienterna var relaterat till hur länge sedan de genomgick operationen. Patienterna önskade ytterligare träning på att byta stomimaterial samt mer information kring kost, tarmens funktion samt stomiskötsel innan utskrivning. Nyopererade stomipatienter skulle behöva information och utbildning tills de känner sig tillräckligt välinformerade, trygga och säkra för att bättre kunna sköta sin stomi i hemmet efter utskrivning.

Abstract The aim of this literature review was to describe the quality of life in stoma patients after stomasurgery. Different combinations of the keywords “stoma”, “Quality of Life”, “stomasurgery” were used when searching in the databases Medline, Cinahl, Academic Search Elite and PubMed. A total of nineteen articles were used in the result. Fifteen studies had comparing design and four studies had describing design. Eighteen studies used questionnaires and one study used interviews for data collecting. Five studies did not concern the instruments' validity or reliability, fourteen studies referred to previously performed reliability's/validity tests. The sample sizes varied from 7 to 704 patients. Long-term quality of life in stoma patients shows contradictory results. Four studies showed that a brook uniting reservoir/pouch more or less did not change the quality of life. But that the body perception became better. One study showed that men´s Quality of Life was not effected by having a stoma, while women were effected to a greater extent, which led to a changed lifestyle and self-image among the women. Three studies showed that patients that are fecal incontinent has better social quality of life if they undergo stomasurgery. Four studies showed that patients with colon or rectal cancer and stoma had poorer quality of life than non-stoma cancer patients. Four studies showed that more therapy such as colostomy irrigation and relaxation gives better quality of life. Keywords; “Quality of Life”, “stoma” and “stomasurgery” / Sammanfattning Syftet med litteraturstudien var att beskriva människors upplevelse av livskvalitet efter en stomioperation. Olika kombinationer av sökorden ”stoma”, ”quality of life”, ”stomasurgery” användes vid sökning i databaserna Medline, Cinahl, Academic Search Elite och Pub Med. Totalt användes 19 artiklar i resultatet. Resultatet visade att samtliga studier hade som syfte att undersöka livskvaliteten hos stomiopererade patienter. Femton studier hade jämförande design och fyra studier hade beskrivande design. Arton studier använde sig av enkäter och en studie använde sig av intervjuer för datainsamling. Fem studier berörde inte instrumentens validitet eller reliabilitet, fjorton studier refererade till tidigare utförda reliabilitets/validitetstester. Undersökningsgruppernas storlek varierade från 7 till 704 patienter. Resultatet var motstridigt inom långsiktig livskvalitet hos stomiopererade. Fyra studier visade att en bäckenreservoar/pouch i stort sett inte förändrade livskvaliteten, men att kroppsuppfattningen blev bättre. En studie visade att mäns livskvalitet inte påverkades av att ha stomi, medan kvinnor påverkades i större utsträckning, vilket ledde till en förändrad livsstil och självbild hos kvinnorna. Tre studier visade att patienter som är avföringsinkontinenta får bättre social livskvalitet om de genomgår en stomioperation. Fyra studier visade att patienter med tjock eller ändtarmscancer och stomi hade sämre livskvalitet än de med endast cancer. Fyra studier visade att mer terapi i form av tarmsköljning eller avslappning ger bättre livskvalitet. Nyckelord; ”livskvalitet”, ”stomi” och ”stomioperation”