A new resistive Geodesic Acoustic Mode (GAM) theory is developed by two-fluids analysis and resistive gyro-kinetic formulation in this thesis. An analytical expression is obtained for the resistive GAM frequency. This theory suggests a large collision frequency will prohibit the parallel current in tokamak, which establishes the cross-field charge neutrality condition ∇·J⊥= 0 for the existence of GAM at the edge plasma of tokamak. Therefore, the resistive GAM theory provides a more plausible explanation to edge GAM phenomena. Various probe arrays are designed and installed in the STOR-M tokamak to search for the poloidal GAM phenomena. A series of experiments were conducted in the L-mode and RMP discharges. The FFT and wavelet analyses indicate the existence of GAM phenomena in STOR-M, and the observed GAM frequencies match the theoretical predication using the resistive GAM model.

I dagens samhälle finns många företag som hanterar stora mängder information varje dag. Dessa företag har svårt att manuellt överblicka all information. Den stora mängden data kräver automatiserade processer för att utvinna intressanta mönster som människor sedan kan tolka och använda som underlag för vidare analys. En sådan process är klusteranalys vars syfte är att dela upp datamängden i olika segment för att kunna få en djupare förståelse för hur olika faktorer påverkar. Det ställs höga krav på att presentationen kan förmedla informationen på ett effektivt och enkelt sätt ifall de ska kunna användas av människor som, inte själva kommer i kontakt med arbetet med utan, bara använder resultaten som ett underlag i sin yrkesroll. Det är klusteranalysens stora styrka är då det kombinerar modern beräkningskraft med en presentation som med hjälp av varierande färg, form och storlek bidrar till att det blir enklare att urskilja resultatet med det mänskliga ögat.Huvudfrågan “Hur kan ett dataintensivt företag använda sig av klusteranalys som verktyg för att presentera data?” besvaras genom två delfrågor:● Hur kan klustring av göras inom transportsektorn?● Hur kan klustringsresultat presenteras för att underlätta för dem som skall använda resultaten?Studien bedrivs med en kvalitativ ansats och den övergripande forskningsstrategin var en kvalitativ kartläggning som följdes av en komparativ analys av teorin och empirin. De framtagna presentationsteknikerna användes som underlag i halv strukturerade intervjuer som sedan analyserades utifrån teorin för att leda fram till slutsatsen.Studiens slutsatser är att K-means kan användas som klusteringsalgoritm. Antalet naturliga kluster kan uppskattas med knäböjsmetoden och normalisering kan göras med Z-score.Klustringsresultat inom dataintensiva företag presenteras bäst genom parallella koordinater eller spridningsdiagram beroende på om syftet är att presentera läget eller ta fram beslutsunderlag.Studiens bidrag och konsekvens är att dataintensiva företag kan använda de slutsatser som dragits i denna studie som riktlinjer för hur de skall komma igång med klusteranalys. En liknande studie på ett dataintensivt företag inom transportsektorn är sällsynt och därför är det signifikant och originellt bidrag för dataintensiva företag som exempelvis inom transportsektorn. / Program: Systemarkitekturutbildningen

The effect of changing edge safety factor on the toroidal flow of the STOR-M plasma has been investigated during the application of both resonant magnetic perturbation (RMP) and compact torus injection (CTI). The edge safety factor was varied by varying the plasma current while keeping the toroidal field constant. A Czyner-Turner spectrometer was used to collect the spectral data from which the velocity of specific impurity ions was diagnosed. Time resolved velocity measurements were inferred from the Doppler wavelength shift of the emission lines. Impurity emission lines at different ionization stages are located at different radial locations within the STOR-M plasma. Properties of these impurity ions are assumed to be closely related the hydrogen ion (main working gas) due to the strong interaction among the ion species. Changing the edge safety factor has a similar effect on the toroidal flow of STOR-M plasma during discharges with both RMP and CTI. A velocity shear was discovered for different impurity ions. The toroidal flow is enhanced for edge ions while a reversal of flow is observed for core ions. As the edge safety factor reduces, the emission location for the core ions is located with q=2 surface and RMP has a significant impact on their toroidal flow velocity. It was also observed that CT injection has a significant effect on the toroidal velocity of the core ions compared to that of the edge ions. In addition, high plasma current (low safety factor) induced large change in the toroidal flow velocity of the STOR-M plasma.

Enligt svenska skrivregelsnormer ska namn på veckodagar och månader skrivas med liten begynnelsebokstav: onsdag. På senare tid har dock ett ökat bruk av stor begynnelsebokstav observerats, och i den här uppsatsen undersöks bruket av stor begynnelsebokstav i veckodags- och månadsnamn. Syftet är att ta reda på om det är någon skillnad i bruket över tid, i texter med olika grad av formalitet samt med hänsyn till skribentens ålder. Materialet till undersökningen har hämtats från korpussamlingen Korp och databasen Skrivbanken. Fram till i början av 1900-talet var tyskan det språk som hade störst inflytande på det svenska språket. Att svenskan fram till i början av 1900-talet verkar ha använt stor begynnelsebokstav på veckodags- och månadsnamn kan därför kanske förklaras av tyskans bruk av stor begynnelsebokstav på substantiv. Efter andra världskriget har engelskan däremot påverkat svenskan mest, och den senaste tidens ökade bruk av stor begynnelsebokstav kan delvis förklaras av engelskans inflytande. Bruket av stor begynnelsebokstav är vanligare i informella texter, vilket delvis kan bero på att de senare årens digitalisering har gjort informella texter mycket mer synliga och mer spridda än tidigare. Skribentens ålder verkar inte ha någon större betydelse för stavningen av veckodags- och månadsnamn. De yngre skribenterna är överrepresenterade i korpusen Bloggmix, som till största del består av informella texter. Forskning har dock visat att yngre människor är väl medvetna om stilväxlingar, vilket innebär att det är mycket möjligt att de anpassar sitt språk till typen av text.

Bakgrund Bakgrundskapitlet börjar med historik om hur barngruppsantalet i svensk förskola harförändrats och utvecklats. Under tidigare forskning redogörs det för forskning och litteratur som berör barngruppsstorlekar i förskolan och dess påverkan på förskollärarensarbetssituation. Den teoretiska utgångspunkten i studien är Bronfenbrennersutvecklingsekologi. Syfte Syftet är att belysa hur förskollärare upplever att storleken på barngruppen påverkar deras arbetssituation. Metod Undersökningen genomfördes med kvalitativ metod. Vid intervjuerna användes ensemistrukturerad intervjumetod för att få ta del av förskollärarnas tankar och åsikter ombarngruppsstorlekar. Studien omfattade sex förskollärare och genomfördes vid tre förskolor itvå olika kommuner i Västra Götalands län. Resultat Resultatet redogörs under fyra kategorier: barnets behov, kontakt med vårdnadshavare, omgivningens påverkan samt skolinspektion/styrdokument. I resultatet framkom det att förskollärarna tyckte att barngrupperna var för stora. De arbetade dagligen med att dela uppbarnen i mindre grupper för att kunna tillgodose alla barns behov samt att de alla betonadeförskolans miljö som en viktig faktor vid uppdelandet av barngrupperna. Det fanns en önskan hos majoriteten av förskollärarna att de kunde vara med och bestämma barnantalet i barngrupperna.

Vår kvalitativa intervjustudie fokuserar på yrkesverksamma pedagogers uppfattningar om barns stress i relation till stora barngrupper i förskolan. Forskning visar att stora barngrupper kan vara mindre gynnsamt för barns välbefinnande och stressnivå. Studiens syfte är att skapa ökad förståelse för hur yrkesverksamma pedagoger i förskolan uppfattar och pedagogiskt förhåller sig till barns stress i relation till stora barngrupper, samt vilka kunskaper de menar sig ha gällande detta problemområde. Med hjälp av det relationella och kategoriska perspektivet försöker vi skapa förståelse för och analysera inkommen empiri. Empirin är insamlad genom intervjuer med yrkesverksamma pedagoger i förskolan. Resultatet visar att pedagogerna känner sig osäkra angående området då de sällan har stött på barns stress i fortbildningar eller diskuterat det på varken grupp, individ eller organisationsnivå. Trots detta har pedagogerna uppfattningar om barns stress i relation till stora barngrupper och kan relatera det till barns välbefinnande. De intervjuade pedagogerna anser sig alla jobba i en stor barngrupp och bär på tankar kring hur de kan arbeta för att minska stressnivån hos vissa barn. Studien visar även att yrkesverksamma pedagoger i förskolan kan dra nytta av kunskapen inom de ovan nämnda forskningsområdet, för att medvetet kunna utforma förskolans verksamhet och därmed jobba förebyggande med barns stressreducering.

Förskollärarnas arbete i stora barngrupper är ett för tiden relevant och viktigt ämne att lyfta. Många aktuella debatter handlar om storleken på barngruppen och dess inverkan på det enskilda barnet, inte lika många lyfter hur stora barngrupper påverkar förskollärarna och deras arbete. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur förskollärare menar att deras psykosociala arbetsmiljö påverkas i en stor barngrupp. Vidare var syftet även att åskådliggöra hur förskollärarna menar att en stor barngrupp påverkar deras möjligheter att tillgodose barns behov av omsorg och interaktion.I studien har jag använt mig av kvalitativ metod, och empirin består av sex intervjuer med tre olika förskollärare på samma avdelning samt observationer av pedagogernas interaktion och bemötande av barnens olika omsorgsbehov.Studiens resultat visar att det är konsekvenserna av en stor barngrupp som påverkar pedagogerna, till exempel att administrativa och praktiska arbetsuppgifter ökar ju fler barn det finns i barngruppen. Pedagogerna menar att de på grund av ökade arbetsuppgifter blir stressade, känner sig otillräckliga och att de inte når upp till de krav som de har på sig själva men även de krav som bland annat Läroplanen (Lpfö 98/10) ställer. Pedagogerna menar även att deras möjligheter att tillgodose barns behov av omsorg och interaktion är begränsade, till exempel genom att omsorgssituationer och interaktionstillfällen som blöjbyten, på- och avklädning, måltider, konflikthantering samt sagoläsning präglas utav stress och brist på tid.

No description available.

No description available.

The purpose with this study is to investigate how the intersubjectivity between the children and the pedagogue is displayed in large children groups in the hall. To investigate this, we have performed a qualitative study where observations and interviews have been made at three different preschools, and following questions was asked; How is the pedagogue dealing with obstacles and opportunities to co-operate together with children in large children groups in the hall. What strategies uses and develops the pedagogue in order to make the hall a place where interactions between children and pedagogues can be placed. The study takes into account Bronfenbrenner's developmental ecological system theory where is pinpointed, the relational and punctual perspective and the concept of intersubjectivity. Previous research shows that educators who is working in large children's groups experience their work as stressful and that they feel insufficient and unable to see each individual child. Research also shows that the younger children learn the best in interaction with a challenging teacher. The results of the study show that the educational work in the hall in large children's groups is first and foremost guided by the prerequisites of the educators. In order for there to be interaction between children and educators, it is necessary for teachers to work on the basis of certain strategies such as institutional arrangements. The results of the study also show that teachers' work in the hall is very vulnerable, as it is enough for an educator to be sick to cope with the conditions and thus affect the situation in the hall.