Studiens syfte är att få en fördjupad kunskap om hur socialtjänsten i Dalarna informerar barn och unga om sina verksamheter via webben. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod har använts och data har samlats in med hjälp av en innehållsanalys av samtliga dalakommuners webbaserade information. Data som samlats in har analyserats med hjälp av barnperspektivet samt teorier kring strategisk kommunikation. Av resultatet har framkommit att det utifrån ett barnperspektiv råder stora brister i kommunernas webbaserade information samt att kommunerna inte tycks ha några strategier för hur kommunikationen med barn och ungdomar bör ske. Av resultaten framkommer även att rådande lagstiftning samt FNs konvention om barnets rättigheter inte tas hänsyn till. / The purpose of this study is to reach an understanding about how the social services in Dalarna are informing children and youths about their functions and services through the Internet. A combination of qualitative and quantitative methods has been used and data has been collected through content analysis of all web sites of Dalarnas counties. The data that has been collected has been analyzed from a child perspective and through theories of strategic communication. The results have disclosed that there from a child perspective are many faults in the web based information provided by the counties and it seems like they do not have any strategies for how communication with children and youths should be handled. The result also reveals that current law and the UN conventions on the rights of the child are not taken into consideration.

In a multicultural society, questions like integration, national identity and swedishness become of immediate importance. The comedy-drama Sveriges bästa svensk was created as a contribution to affect the public debate on these issues and encourage people to think about what is swedish, and to break down prejudices that exist in the society. The purpose of this study is to examine what kind of discussions develop in relation to the film. The purpose is also to examine if these discussions can be related to the purpose and goals of the film project. To examine this, theories about communications strategies of organisations and theories of humor to affect way of thoughts have been used. Two focus group interviews took place, whereof one with swedish-born swedes and another with foreign-born swedes to be able to find similarities and differences in the discussions between the groups. The analysis shows that the purpose, to start a discussion, is accomplished within both groups albeit in different ways. The discussion within the group of swedish-borns is mainly about the problematization of swedishness and the discussions within the group of foreign-borns is mainly about adjustments and belonging. The groups mutually believe that integration should not be about assimilation. They also agreed that the genre of humor for this type of question was problematic because the film, according to them, lost its message. The questions regarding swedishness and integration proved to be current and this type of effort, using film, is an important part of the public debate. / I ett mångkulturellt samhälle blir frågor om integration, nationell identitet och svenskhet aktuella. Dramakomedin Sveriges bästa svensk har skapats som en insats för att påverka samhällsdebatten kring dessa ämnen och uppmana en att fundera på vem som är svensk och bryta ner fördomar som existerar i samhället. Syftet med denna studie är att undersöka vilka slags diskussioner, i relation till filmen, som skapas hos en grupp med utlandsfödda svenskar och en grupp med svenskfödda svenskar. Syftet är även att undersöka om diskussionerna kan relateras till det bakomliggande syftet och målen med filmprojektet. För att undersöka detta har teorier om organisationers kommunikationsstrategier och teorier om att använda humor för att påverka tankebanor använts. Två fokusgruppsintervjuer har ägt rum varav en med svenskfödda svenskar och en med utlandsfödda svenskar för att kunna hitta likheter och skillnader i diskussionerna mellan grupperna. Analysen visar att syftet med att inleda diskussion uppnås hos båda grupperna, om än på olika sätt. Den svenskfödda gruppens diskussioner handlar mycket om problematisering av svenskhet och den utlandsföddas diskussioner om anpassning och tillhörighet. Gemensamt för de båda grupperna var att de ansåg att integration inte bör handla om assimilation. De menade också att humorgenren för denna typ av fråga var problematisk då humorn, enligt dem, delvis skymde filmens budskap. Frågorna kring svenskhet och integration visar sig vara aktuella och denna typ av insats, med film, är en viktig del av samhällsdebatten.

Bakgrund: Forskningsproblemet har sin bakgrund i globaliseringen och dess påverkan på världsekonomin. Sverige har hög tillväxt men samtidigt upplever många organisat- ioner brist på kompetens. Syfte: Studiens syfte har varit att studera organisationers strategier för att hantera kom- petensbrist. Kartläggningen har fokuserat på att visa hur organisationerna arbetar för att attrahera, utveckla och behålla medarbetare. Studiens empiriska grund är en geografiskt avgränsad plats, därför har vi sökt svar på om den geografiska aspekten har någon bety- delse för organisationernas strategier att överkomma kompetensbristens hinder. Metod: Studien har en deduktiv ansats och har med bakgrund av forskningsproblemet karaktär genomförts med ett kvalitativt synsätt. Data är insamlad med hjälp intervjuer som bidragit till en bred bild av fenomenet som undersöks. Slutsats: Organisationer har liknande strategier för att attrahera, utveckla och behålla talangfulla medarbetare, skillnaden är hur välutvecklade strategierna är. Organisationer- na med en välförankrad övergripande strategi bestående av alla delar teorin har upp- märksammar har visat sig ha stora framgångar i att tillgodose sitt kompetensbehov. I de organisationer vi funnit brister i det strategiska arbetet, saknas också framgången.

Problemformulering och syfte: Syftet är att analysera skillnader och likheter i hur statliga museer i Sverige arbetar med intern kommunikation före och efter införandet av fria entréer samt att undersöka vilka kommunikativa utmaningar museerna möter som organisationer i den offentliga sektorn.
Huvudresultat: Resultatet visar på att de svenska statliga museerna i studien inte har ändrat sin interna kommunikation i anknytning till införandet av fri entré. Det skulle kunna betyda att museer som organisationer i den offentliga sektorn inte är lika självbestämmande som privatägda organisationer, eftersom de i stor utsträckning styrs av politiska beslut. Detta gör att förändringar inom organisationen inte kan ske i samma omfattning. Ur ett institutionellt perspektiv skulle det kunna innebära att de normer museerna efterlever omedvetet även påverkar hur det kommunikativa arbetet bedrivs. Däremot är strategisk kommunikation institutionaliserat i de samtliga fall som undersöktes.

Bakgrund: För att styrelser ska kunna utföra sina uppgifter är det viktigt att de erhåller relevant, korrekt och aktuell information. Traditionellt sett har den information styrelser erhåller främst bestått av redovisningsbaserad finansiell information. Denna typ av information har dock kritiserats då den är otillräcklig för långsiktigt strategiarbete. Detta eftersom den inte beaktar omvärld och framtid. Denna kritik har på verksamhetsnivå besvarats genom anpassad information. Detta höjer frågan om informationen även på styrelsenivå anpassats, särskilt med tanke på styrelsens mer aktiva strategiska roll. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vilken typ av information som styrelser i svenska medelstora icke-börsnoterade aktiebolag erhåller. Detta för att undersöka om och hur den förändrade synen på information för strategisk styrning på verksamhetsnivå avspeglats i den typ av information som styrelser i svenska medelstora icke-börsnoterade aktiebolag erhåller. Vidare ämnar studien undersöka om styrelser i svenska medelstora icke-börsnoterade aktiebolag erhåller den information de behöver för att inneha en mer aktiv strategisk roll. Metod: Denna studie har utgått från en deduktiv ansats där teori om bolagsstyrning, ekonomistyrning och information lyfts fram och utgjort en grund för studiens hypoteser. Studiens empiriska data baseras på en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning som skickades ut till 1000 styrelseledamöter i svenska medelstora icke-börsnoterade aktiebolag. Resultat: Resultatet av denna studie påvisade att styrelser främst erhåller information om strategiska planer men även till stor del traditionell prestationsrelaterad information. Studiens resultat har även påvisat förändringar i den information styrelser erhåller. Denna förändring tar form av en ökad mängd information som beaktar omvärld och framtid. Detta i enlighet med den förändring av information som skett på verksamhetsnivå. Utav detta dras slutsatsen att styrelser erhåller den information de behöver för att inneha en mer aktiv strategisk roll. / Background: In order for the Board of Directors to perform their functions it is essential that they receive relevant, accurate and timely information. From a traditional point of view it has been stated that boards mainly receive accounting based financial information. However, this type of information has been criticized because it is inadequate for long-term strategy. It is because it does not take an external and future-oriented perspective in consideration. The criticism has at operational level been answered by adjusted information. This raises the question if information at board level also has been adjusted, particularly in view of the Board of Directors more active strategic role. Purpose: The purpose of this study is to describe which type of information Board of Directors in Swedish medium-sized not-listed companies receives. This in order to examine if and how the change in management accounting have affected the information Board of directors in Swedish medium-sized not-listed companies receive. Furthermore the study intends to examine if Board of Directors receives the information they need in order to fulfill a more strategic role. Method: This study was based on a deductive approach where theory about Corporate Governance, Management Accounting and information has been emphasized and formed the basis for the study’s hypotheses. The empirical data was based on a quantitative survey that was sent out to 1000 board members in Swedish medium-sized not-listed companies. Conclusions: The result of this study demonstrated that Boards mainly receive information about strategic plans but also a large amount of traditional performance-related information. The study results also demonstrated changes in the information Boards receive. This change takes the form of an increased amount of information that considers an external and future-oriented perspective. This is in accordance with the change of information that occurred at operational level. Out of this, it is concluded that the boards receive the information they need to hold a more active strategic role.

Although Talent Management (TM) is a well-known concept, there are certain limitations in the area. Primarily it is about talent being an ambiguous concept and that there is currently no clear definition. Furthermore, previous research shows that there are no actual routines on how TM-activities should be designed. The specific contribution from the current study is therefore about identifying the challenges that exists for TM from an employer perspective. The findings we have noticed in the study are mainly derived from the structure of an organisation where there is a certain dynamic between the central management and local units. This makes it difficult to work strategically with TM as the division of responsibility is locally based. Another finding was that the definition of talent should be mutual in order for organisations to be able to handle talents effectively and to design activities that facilitates the work towards the organisation's goals. Thus, this study should be able to support future research in the field of TM by identifying the challenges organisations might face and therefore creating opportunities for better managing or strategically developing the work with TM.

Militärstrategisk kommunikation är ett framväxande område som har fått en allt större betydelse för Försvarsmakten. I Militärstrategisk doktrin från 2016 beskrivs militärstrategisk kommunikation som något viktigt och som ska användas för att lösa uppgifter i Försvarsmakten. Militärstrategisk kommunikation har likheter med strategisk kommunikation. Vad är då militärstrategisk kommunikation? Begreppet används på olika militära nivåer, men verkar ha olika innebörd inom Försvarsmakten. I dagsläget saknas utbildning och en handbok inom militärstrategisk kommunikation. Med vår bakgrund och upplevelser från verkligheten, framträder en bild av att man pratar om militärstrategisk kommunikation, men som få verkar riktigt veta vad det är och hur det ska användas. Syftet med denna uppsats är att undersöka och skapa mer förståelse av betydelsen och främja utvecklingen gällande militärstrategisk kommunikation i Försvarsmakten. Metoden för att komma fram till vårt resultat är en kvalitativ textanalys av tre, för oss, relevanta dokument inom militärstrategisk kommunikation. Vår forskningsstrategi är inspirerad av grundad teori. Vi har med vår empiri kommit fram till en ny definition som vi anser förtydligar begreppet. Vår analys kommer fram till att låta militärstrategisk kommunikation vara ett tankesätt och en planeringsprocess för att genomföra och samordna kommunikationstjänst och informationsoperationer. I resultatet av uppsatsen kom vi vidare fram till fem olika perspektiv som kan användas för att utveckla militärstrategisk kommunikation. Det finns i dagsläget begränsat med dokumentation och forskning kring militärstrategisk kommunikation. Med dagens högteknologiska samhälle har fler möjligheter för framgångsrik kommunikation växt fram. Försvarsmakten bör, enligt oss, inte följa utvecklingen av militärstrategisk kommunikation, de bör leda den. Vi rekommenderar därför att Försvarsmakten bör tillsätta en forskningsgrupp kring militärstrategisk kommunikation för att utveckla området och på så sätt kunna svara upp på morgondagen utmaningar inom informationsmiljön. Tolkning är en parameter när det kommer till kommunikation. Vad en text och bild förmedlar till mottagaren avgörs av tolkning. Det vi väljer att tolka från bilden på första sidan av denna uppsats, är kanske inte alls detsamma tolkning som någon annan gör. Därav är det av vikt hur man förmedlar budskap, så att möjligheten till samma tolkning förstärks. För att uppnå detta kan inte Försvarsmaktens förmedla olika budskap. Kommunikationen bör vara väl genomtänkt, anpassad och planerad för målgruppen, ord och handling ska, enligt oss, hänga ihop på alla nivåer. Verktyget för detta är militärstrategisk kommunikation.

Denna studie undersöker hur organisationer hanterar engagemang och lojalitet hos sina intressenter med hjälp av strategisk kommunikation. Hur organisationer skapar engagemang och lojalitet men även hur de försöker bibehålla det hos sina intressenter. De 16 fotbollsklubbar som medverkar i Allsvenskan under säsongen 2019 är studieobjektet i denna undersökning, men undersökningen riktar sig mot alla organisationer som vill arbeta med engagemang och lojalitet hos sina intressenter. Valet av studieobjekt hamnade på de 16 Allsvenska fotbollsklubbar då publiksiffrorna har varit en nedåtgående trend under de senaste fyra åren. Studien är genomförd med hjälp av en kvalitativ metod i form av samtalsintervjuer. Urvalet till samtalsintervjuerna var de samtliga 16 Allsvenska fotbollsklubbarna, dock hade sex fotbollsklubbar inte möjlighet att medverka. Tio fotbollsklubbar intervjuades med frågor som handlade om engagemang och lojalitet, under intervjuerna användes samma intervjumanual. Det resultat som tagits fram visar på att de Allsvenska fotbollsklubbarna arbetar med att positionerar sig i den stad de finns. Det som kommuniceras från fotbollsklubbarna riktar sig mot alla deras målgrupper, deras kommunikation förändras eller anpassas inte efter målgrupp. Fotbollsklubbarna försöker skapa en naturlig mötesplats och familjär känsla under deras evenemang. Öppenhet och delaktighet mot deras intressenter är något fotbollsklubbarna arbetar med.

Problemformulering och syfte: Dagens fragmenterade medielandskap har skapat nya förutsättningar för den strategiska politiska kommunikationen där väljarrörligheten ökat och kampen om väljarna är större än någonsin. Sociala medier har öppnat upp för politiker att skapa och bibehålla långvariga och ömsesidiga relationer med väljarna och numera är socialakanaler en självklarhet för den svenska politiken. Utvecklingen har gjort att individuella politiker lyfts fram mer samtidigt som partiets politik tar mindre plats. Det nya medielandskapet har även lett till att det personliga och professionella har suddats ut. Syftet med denna studie är att ur ett sändarperspektiv undersöka hur svenska partiledare presenterade sig själva samt hur de kommunicerade med mottagarna på Instagram efterr egeringsbildandet 2019. Metod och material: För att besvara syftet och frågeställningarna har en kvantitativ innehållsanalys genomförts av partiledares personliga Instagramkonton under tidsperioden 21 januari till 21 februari. Huvudresultat: Studiens resultat visar på en tydlig personifiering av den strategiska politiska kommunikationen där partiledaren agerar frontfigur för partiets politik. På Instagram ansvarar partiledarna i större utsträckning än tidigare för att förmedla partiets budskap samtidigt som de måste vara aktiva i dialogen med följarna och upplevas nära och personliga. Gränserna mellan det personliga och professionella har därför suddats ut och Instagram fungerar som ett nytt offentligt rum där manliga och kvinnliga politiker på lika villkor kan etablera egna mediestrategier för att attrahera väljare. Kanalen skapar nya förutsättningar att kringgå den rådande genuslogiken och möjliggör för partiledarna att själva ta kontrollen och styra den förmedlade bilden av sig själva.

Den här uppsatsen studerar hur den kommunala översiktsplaneringen hanterar regionala utvecklingsfrågor av strategisk karaktär. Det finns en efterfrågan från både den kommunala och regionala nivån att de kommunala översiktsplanerna lyfter blicken och planerar utifrån ett strategiskt regionalt perspektiv. Däremot ska de kommunala översiktsplanerna främst hantera fysiska planfrågor och har inte samma karaktär som typiskt strategiska dokument. Denna studie ämnar därför till att undersöka hur den kommunala översiktsplaneringen har hanterat den ökade efterfrågan på en kommunal översiktsplanering med ett regionalt perspektiv. Människors vardagliga mönster har vidgats och inställningen till geografiska gränser har förändrats. Idag är det inte ovanligt att bo i en kommun, arbeta i en annan och handla i den tredje. Den förändrade vardagsgeografin väcker utmaningar för den kommunala planeringen när en persons vardagsliv är delat över olika kommuner och samtliga beslut inom kommunen inte bara påverkar den enskilda kommunens invånare. Tidigare forskning visar att en kommunal planering som utgår från ett större geografiskt sammanhang är relevant för en hållbar planering. Översiktsplanen är ett bra verktyg för kommunen att hantera långsiktiga hållbarhetsfrågor. Givet vad forskningen säger är uppsatsens syfte att undersöka kommunens roll i en ny verklighet som efterfrågar långsiktig hållbar planering med större fokus på regionala utvecklingsfrågor. Uppsatsen är utformad som en fallstudie där två fall studeras djupgående. De två fallen är Västra Götalandsregionen och Östergötland. Metod för datainsamling har varit dokumentstudier. Insamlat material har sedan analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Vid insamling av data blev det tydligt att de utmaningar som följer med regionförstoring har en varierande plats i kommunal planering. För att koppla det empiriska materialet till studiens teoretiska utgångspunkter, flernivåstyrning och strategisk planering har ett analytiskt ramverk tillämpats.