En central del av den svenska självbilden och därmed även av landets strategiska kultur härstammar från rikets ställning som militärt alliansfritt. Tydliga uttryck för denna ställning borde således kunna återfinnas i officiella svenska utrikes- och säkerhetspolitiska dokument. Under en period på 2000-talet faller emellertid uttryck som förkunnar denna ställning bort från nämnda dokument, närmare bestämt från Utrikesdeklarationerna och Försvarsbesluten. Den militära alliansfrihetens ”bortfall” innebär således att ett svensk säkerhetspolitiskt strategiskifte under denna tid blir skönjbart. Det strategiska skiftet hamnar vidare, ofrånkomligen, i strid med landets strategiska kultur och utgör ett fenomen som existerande modeller inom nämnda teoribildning har svårt att ”acceptera”. I denna undersökning har syftet varit att genom en relativt ny modell inom teoribildningen strategisk kultur, hämtad från Alan Bloomfield, studera om, och i sådana fall varför, ett svenskt strategiskifte ägt rum och hur detta kan ske utan att det står i strid med rikets strategiska kultur. Undersökningen utgör även, ofrånkomligen, en teoriprövning av den nämnda teorimodellen. Studien utgör en enstaka fallstudie vilken sträcker sig över tid där författaren genom en kvantitativ innehållsanalys, i samverkan med en enklare textanalys, mäter korrelationen mellan variabler och därigenom undersöks vilken inverkan dessa har på att det urskiljbara svenska strategiskiftet äger rum. I studiens påvisas att tre faktorer, vilka hämtats ifrån det teoretiska ramverket, i samverkan med en politisk vilja medför att ett skifte avseende vilken ”subkultur” som dominerar Sveriges strategiska uppträdande är det som medför att den militära alliansfriheten, tillfälligt, avskaffas. Det subkulturella skiftet är vidare det som möjliggör att den i studien identifierade förändringen i rikets strategiska uppträdande inte bryter mot rikets strategiska kultur varvid även den prövade teoretiska modellen kan hävdas ha fyllt sitt syfte.

Problemformulering och syfte Strategisk kommunikation och platsmarknadsföring har blivit allt viktigare för städer och platser att etablera ett gott rykte och vara konkurrenskraftiga i den globala marknaden som finns idag. Det finns platsmarknadsförare som tror att deras varumärke är kontrollerbart, däremot kan det finnas breda variationer av åsikter och uppfattningar om en stad. I och med detta påstående och konflikten i det växer en problematik och frågan fram hur städer egentligen arbetar med sitt varumärke. Syftet med uppsatsen är att undersöka den strategiska kommunikationen hos en stad samt undersöka stadens image, för att se hur kommunens målsättningar och befolkningens uppfattningar förhåller sig till varandra. Metod och material Studien grundas på en intervju från kommunikationsdirektören på Sundsvalls kommun, en kvalitativ textanalys av Sundsvalls kommuns strategidokument samt diskussioner med fyra fokusgrupper bestående av medborgare i Sundsvall.
Huvudresultat Det finns flera likheter mellan Sundsvalls kommuns kommunikationsstrategier och vad teorierna beskriver om strategisk kommunikation, samt en stads varumärkesbyggande. Människor har olika uppfattningar och upplevelser och ser världen på olika sätt, på grund av detta har en plats eller en stad inte en imagebild, utan är mångsidig.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Business Region Skåne och Business Region Göteborg strategiskt kommunicerar och gestaltar innovation via video och vad som förmedlas om innovation och vilken bild det förmedlar om regionerna.  Metod och material: I studien har kvalitativ metod använts och fyra videor publicerade på Business Region Skånes och Business Region Göteborgs digitala videokanaler har analyserats genom multimodal sociosemiotisk analys samt tre intervjuer har genomförts med kommunikationsansvariga om videorna.  Huvudresultat: Det kan konstateras att Business Region Skåne och Business Region Göteborg kommunicerar och gestaltar innovation genom att använda berättelser i videorna om komplexa innovationsområden utifrån framtidsvisioner. Innovation gestaltas på ett okomplicerat och uttrycksfullt sätt varvat med faktastrategi samtidigt görs regionerna attraktiva. Videorna förmedlar fördelar om olika innovationsområden som har betydelse för människors vardagsliv samtidigt som videorna genom att skapa engagemang i kommunikationen lyfter upp aktuella problemområden i förhållande till innovation i samhället. Resultatet visar genom den multimodala sociosemiotiska analysen att gestaltningen av innovation i videorna i sig är komplex.

Denna uppsats behandlar områdens rykten och vilka faktorer som ligger bakom dem, hur en stadsdel kan vara utformad för att räknas som en god stadsdel och dessutom hur en stadsdel bör behandlas av kommuner för att den ska vara välfungerande socialt. Syftet är att undersöka om områdens framställning påverkas av rykten och medias framställning samt att undersöka några invånares uppfattning om centrala Väster och se om det finns ett samband mellan rykten och uppfattning av stadsdelarna. Studien är gjord med hjälp av intervjuer som utfördes i två olika intervjuer med två respondenter per tillfälle där den ena gruppen hade ett inifrånperspektiv och var boende på centrala Väster medan den andra gruppen hade ett utifrånperspektiv och dessa personer hade aldrig någonsin bott på centrala Väster tidigare. Studien har behandlat offentliga, strategiska dokument, statistik från Örebro kommuns hemsida, brottsstatistik från brottsförebyggande rådet, nyhetsartiklar och författarna har gjort egna undersökningar i sociala medier. Uppsatsen handlar om centrala Väster i Örebro, ett område definierat och avgränsat av författarna. Området jämförs med området Öster som är en liknande stadsdel i befolkningsantal, den fysiska utformningen och har en liknande historia i sin utveckling. Skillnaden mellan dessa områden är att det ena området har flera rykten som målar upp stadsdelen som ett problemområde och det andra området målas upp som en av de bästa stadsdelarna i Örebro. Därför ville vi också undersöka om kommunens strategiska dokument skapar en hierarki mellan områden, vad konsekvenserna blir av detta och hur de skulle kunna lösas. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan hur Öster och centrala Väster framställs hos några av kommunens invånare där Öster visar sig uppfattas som en "gräddhylla" och centrala Väster som något mindre positivt. Resultatet visar också att områdena framställs olika i strategiska dokument på grund av flera anledningar. Detta kan innebära att kommunen måste gå in och satsa mer på centrala Väster för att den socioekonomiska statusen ska höjas och stadsdelens rykte förändras till något positivt - som Östers rykte.

<p>De senaste årtiondena har innefattat en mängd olika händelser vilka påverkat företagsklimatet på nationell samt global nivå, vilket har resulterat i en allt mer komplex miljö för företagen. Detta har lett till ett ökat behov av användandet av strategi, och mer specifikt strategisk planering, för att kunna hantera detta faktum. Samtidigt har näringslivet i Europa gått från att mestadels bestå av stora koncerner till att bestå av en stor del småföretag. Strategisk planering som forskningsområde riktar sig dock mestadels gentemot större företag och studier specifikt gjorda om småföretagens strategiarbete lyser med sin frånvaro. Bland de teorier vilka finns tillgängliga är det anmärkningsvärt att en majoritet av dem är genererade under 80- samt 90-talet vilket således innebär att deras nutida förankring bör ifrågasättas. Detta leder fram till denna studies syften vilka ämnar att dels skapa en ökad teoretisk förståelse för hur småföretag arbetar med strategisk planering samt att genom denna förståelse generera praktiska implikationer för de studerade företagen. Utgångspunkten för studien har varit att generera en djupare förståelse för hur arbetet med strategisk planering i småföretag går tillväga. Utifrån detta valdes en hermeneutisk kunskapssyn. Detta tillsammans med en kvalitativ forskningsstrategi leder till att studien kan förklara och bilda kunskap kring de givna studieobjekten. Insamlingen av empiriska data utfördes genom fyra stycken semistrukturerade intervjuer. Respondenterna i dessa intervjuer utgjordes av ägarna i företagen; Seaflex AB, WOG Metall AB, Läkarhuset Hermelinen AB samt Timelab Consulting. Den teoretiska referensramen inleds med teorier kring den strategiska processen i småföretag för att därefter ledas in på den strategiska planeringen. Teorierna visar på att planeringen i småföretagen påverkas dels av interna samt externa faktorer, vilket de efterföljande teorierna är uppdelade efter. Varje efterföljande del tar upp de viktiga faktorerna och beskriver hur företagen arbetar med strategisk planering utifrån de specifika aspekterna. Detta leder fram till en modell över hur småföretagen arbetar med strategisk planering och denna modell har utgjort stommen för insamlandet av empiriska data samt agerat strukturmall i efterföljande kapitel. De insamlade empiriska data ställs därefter i relation till de presenterade teorierna vilket leder fram till studiens analys, vilken visar på både likheter och olikheter mellan de två. Detta faktum står till grund för studiens teoretiska slutsatser samt praktiska implikationer för de studerade företagen. Studien visar på att branschen inom vilken företagen verkar i har stor betydelse för den strategiska planeringen, vilket tidigare studier ej betonar. Slutsatser dras även kring det faktum att småföretagen ej arbetar med strategisk planering på ett formellt tillvägagångssätt. I enlighet med tidigare forskning visar även denna studie på att ägarens egenskaper samt företagets resurser har stor inverkan på den strategiska planeringen. Den genererade förståelsen leder därefter fram till en vidareutveckling av den modell vilken presenterades i teorikapitlet. Denna modell följs av ett antal individuellt framställda praktiska implikationer för de studerade företagen. </p>

No description available.

<p>I denna uppsats prövas orsakssambandet mellan USA:s militärstrategiska kultur och dess armédoktrin <em>FM 1 </em><em>(Field Manual 1)</em>. Syftet är att påvisa i vilken grad som den militärstrategiska kulturen påverkat utformningen av doktrinen och om detta element kan sägas utgöra en självklar grund till doktrinens kontext. I uppsatsen förklaras den strategiska kulturens innebörd, bland annat utifrån Colin S. Grays tes. Denna tes utgör sedermera uppsatsens teoriansats. Utifrån teorin skapas indikatorer för att genom en kvalitativ textanalys avgöra graden av överensstämmelse mellan den strategiska kulturen och doktrinen. Studiens resultat visar att USA:s armédoktrin endast har viss grad av överensstämmelse med dess militärstrategiska kultur. Detta beror bland annat på att armén anpassats efter rådande hotbild i mycket hög takt, efter terrorattentaten mot World Trade Center den elfte september 2001.</p> / <p>This thesis examines the causal relationship between the U.S. military's strategic culture and its Army doctrine <em>FM 1 (Field Manual 1)</em>. The aim is to demonstrate the degree to which the military strategic culture influenced the development of the doctrine and whether this element can be said to constitute a natural basis for a doctrine context. The paper explains the significance of strategic culture, in particular from Colin S. Gray's theory. This theory is later used as the essay theory approach. Based on the theory, indicators will be created and used for a qualitative text analysis, in order to determine the degree of correlation between strategic culture and the doctrine. Study findings show that U.S. Army doctrine only has a certain degree of compliance with its military strategic culture and that this in particular depends on the army’s very high rate of adaptation to current threats, after the terrorist attacks on the World Trade Center on September 11th 2001.</p>

De senaste årtiondena har innefattat en mängd olika händelser vilka påverkat företagsklimatet på nationell samt global nivå, vilket har resulterat i en allt mer komplex miljö för företagen. Detta har lett till ett ökat behov av användandet av strategi, och mer specifikt strategisk planering, för att kunna hantera detta faktum. Samtidigt har näringslivet i Europa gått från att mestadels bestå av stora koncerner till att bestå av en stor del småföretag. Strategisk planering som forskningsområde riktar sig dock mestadels gentemot större företag och studier specifikt gjorda om småföretagens strategiarbete lyser med sin frånvaro. Bland de teorier vilka finns tillgängliga är det anmärkningsvärt att en majoritet av dem är genererade under 80- samt 90-talet vilket således innebär att deras nutida förankring bör ifrågasättas. Detta leder fram till denna studies syften vilka ämnar att dels skapa en ökad teoretisk förståelse för hur småföretag arbetar med strategisk planering samt att genom denna förståelse generera praktiska implikationer för de studerade företagen. Utgångspunkten för studien har varit att generera en djupare förståelse för hur arbetet med strategisk planering i småföretag går tillväga. Utifrån detta valdes en hermeneutisk kunskapssyn. Detta tillsammans med en kvalitativ forskningsstrategi leder till att studien kan förklara och bilda kunskap kring de givna studieobjekten. Insamlingen av empiriska data utfördes genom fyra stycken semistrukturerade intervjuer. Respondenterna i dessa intervjuer utgjordes av ägarna i företagen; Seaflex AB, WOG Metall AB, Läkarhuset Hermelinen AB samt Timelab Consulting. Den teoretiska referensramen inleds med teorier kring den strategiska processen i småföretag för att därefter ledas in på den strategiska planeringen. Teorierna visar på att planeringen i småföretagen påverkas dels av interna samt externa faktorer, vilket de efterföljande teorierna är uppdelade efter. Varje efterföljande del tar upp de viktiga faktorerna och beskriver hur företagen arbetar med strategisk planering utifrån de specifika aspekterna. Detta leder fram till en modell över hur småföretagen arbetar med strategisk planering och denna modell har utgjort stommen för insamlandet av empiriska data samt agerat strukturmall i efterföljande kapitel. De insamlade empiriska data ställs därefter i relation till de presenterade teorierna vilket leder fram till studiens analys, vilken visar på både likheter och olikheter mellan de två. Detta faktum står till grund för studiens teoretiska slutsatser samt praktiska implikationer för de studerade företagen. Studien visar på att branschen inom vilken företagen verkar i har stor betydelse för den strategiska planeringen, vilket tidigare studier ej betonar. Slutsatser dras även kring det faktum att småföretagen ej arbetar med strategisk planering på ett formellt tillvägagångssätt. I enlighet med tidigare forskning visar även denna studie på att ägarens egenskaper samt företagets resurser har stor inverkan på den strategiska planeringen. Den genererade förståelsen leder därefter fram till en vidareutveckling av den modell vilken presenterades i teorikapitlet. Denna modell följs av ett antal individuellt framställda praktiska implikationer för de studerade företagen.

I denna uppsats prövas orsakssambandet mellan USA:s militärstrategiska kultur och dess armédoktrin FM 1 (Field Manual 1). Syftet är att påvisa i vilken grad som den militärstrategiska kulturen påverkat utformningen av doktrinen och om detta element kan sägas utgöra en självklar grund till doktrinens kontext. I uppsatsen förklaras den strategiska kulturens innebörd, bland annat utifrån Colin S. Grays tes. Denna tes utgör sedermera uppsatsens teoriansats. Utifrån teorin skapas indikatorer för att genom en kvalitativ textanalys avgöra graden av överensstämmelse mellan den strategiska kulturen och doktrinen. Studiens resultat visar att USA:s armédoktrin endast har viss grad av överensstämmelse med dess militärstrategiska kultur. Detta beror bland annat på att armén anpassats efter rådande hotbild i mycket hög takt, efter terrorattentaten mot World Trade Center den elfte september 2001. / This thesis examines the causal relationship between the U.S. military's strategic culture and its Army doctrine FM 1 (Field Manual 1). The aim is to demonstrate the degree to which the military strategic culture influenced the development of the doctrine and whether this element can be said to constitute a natural basis for a doctrine context. The paper explains the significance of strategic culture, in particular from Colin S. Gray's theory. This theory is later used as the essay theory approach. Based on the theory, indicators will be created and used for a qualitative text analysis, in order to determine the degree of correlation between strategic culture and the doctrine. Study findings show that U.S. Army doctrine only has a certain degree of compliance with its military strategic culture and that this in particular depends on the army’s very high rate of adaptation to current threats, after the terrorist attacks on the World Trade Center on September 11th 2001.

No description available.