Denne magisteroppgaven omhandler forholdet mellom politisk ledelse og styrkebidrag i internasjonale koalisjonsoperasjoner. Oppgaven undersøker opplevd problematikk som følge av de forventninger politisk ledelse stiller til styrkebidraget, og viktigheten av gjensidig forståelse og folkets støtte til den militære styrken. Magisteroppgaven er bygget opp av to kvalitative undersøkelser. Fire plausible forventninger politisk ledelse kan ha stilt til norske styrkebidrag avdekkes i forundersøkelsen. I hovedundersøkelsen valideres disse gjennom intervjuer, hvor opplevelsene til tidligere sjefer for slike bidrag legges til grunn. Analysen av intervjuene viser at det finnes betydelig problematikk i det å håndtere motstridende forventninger fra ulike hold som styrkesjef, og påpeker også årsakssammenhenger for når dette oppstår. Den viser at folkets støtte og anerkjennelse er noe sjefene opplever som viktig, og peker blant annet på at Forsvarets ledelse kan ha en mer fremtredende rolle her.

No description available.

No description available.

Syftet med undersökningen är att skapa en förståelse kring vilka hinder och möjligheter som kan vara nödvändiga att ta hänsyn till vid designen av en strategisk kompetensförsörjning inom en stor offentlig organisation. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod. Undersökningen utfördes på Region Halland som befinner sig i designfasen av att samordna en gemensam strategisk kompetensförsörjning. Vi har identifierat att det är viktigt för strategidesignen att ta hänsyn till organisationens kontext, till exempel att toppstyrning inom Region Halland kan bli problematisk. Istället för att designen formas och styrs centralt kan det bli viktigt att snarare inkludera relevanta parter i designens utformning. De förutsättningar kring nuvarande kompetensförsörjningsarbete som har identifierats som hindrande är främst baserade på otydlighet, avsaknaden av en gemensam organisationskultur  och ett gemensamt språk, ojämna maktförhållanden samt formella verktyg och processer som inte är ändamålsenliga. Möjligheterna bestod främst av den kompetenta personalen, samarbetsmöjligheter, organisationens relativa makt i förhållande till dess omgivning samt viljan och engagemanget till att arbeta med strategisk kompetensförsörjning gemensamt.

The goal with this study is twofold. On one hand it is an examination of strategic communication development and distribution in the Swedish elite soccer league; how the internal communication has developed and increased the organizational identity within organizations. On the other hand it is a study of professionalizing of communicators and the awareness of the impact of good communication in Swedish football clubs. This study aims to contribute to an unexplored area within Swedish football research and to investigate and analyze how football clubs conveys a desired identity, community and commitment through internal communication.   The implementation of the study has been done in two different ways. Firstly, we examined relevant research on organizational communication, strategic communication, internal communication and organizational identity. Second, we have conducted interviews with people who are familiar with the Swedish elite clubs.   After examine and analyzing what football clubs thinks about strategic communication and how they think they are working today with organizational identity, relationship management and internal communication we saw some patterns between the work they put in to it and the resources they have access to. We interviewed eight persons from the elite league Allsvenskan and clubs with different resources and number of supporters and as a result we could clearly see flaws in the work with internal communication in and organizational identity.

Licenciatavhandling Linköping : Linköpings universitet, 2006.

The field of knowledge in project management has developed strongly in recent years, but it is rarely explained that a project succeeds without encountering one or more problems along the way. There can also be delays or overruns of the budget, but also about the projects being carried out according to expectations that have been set for the project. This is something that is described as costly for companies and will be negatively affected by the project. One of the reasons why a project faces these problems is that the project manager has not managed to identify the internal and external risks that could conceivably affect the outcome of the project negatively and has also not managed to implement successful strategies that proactively and reactively manage these. Project managers need help finding ways to identify potential future problems and to deal with them both proactively and reactively. Since previous studies have mainly focused on the reactive part and both parts are needed to be able to manage the changing and uncertain environment the project is in and thus minimize the risk of the project failing, this study examines whether there is a relationship between the degree of use of proactive and. reactive strategies and project performance. The study is therefore based on a quantitative method where the data collection took place through a quantitative survey where the respondents were people who worked within projects with knowledge of the development of proactive and reactive strategies as well as knowledge of the project's achievements. The result showed that the regression model was not significant. The conclusion is that there is no support for proactive and reactive strategic flexibility together in predicting project performance.Furthermore, the results of planning, structure, risk analysis, and environmental analyses, setting up a longer timetable, and preparing for multiple solutions were considered to be mainly used as proactive strategies. Furthermore, for an agile and flexible way of working, status reports and reconciliations as well as openness and transparency were used as reactive strategies. / Kunskapsområdet inom projektledning har utvecklats kraftigt senaste åren men det förklaras sällan som att ett projekt lyckas utan att stöta på ett eller flera problem på vägen. Det kan handla om förseningar eller överskridande av budget men också om att projekten inte uppnår de förväntningar som satts på projektet. Det här är något som beskrivs kostsamt för företag och som beskrivs påverka utfallet av projektet negativt. En av orsakerna till att ett projekt bemöter dessa problem är att projektledare inte har lyckats identifiera de interna och externa risker som kan tänkas påverka utfallet av projektet negativt och har heller inte lyckats implementera framgångsrika strategier som proaktivt och reaktivt hanterar dessa. Projektledare behöver därför hjälp med att hitta sätt att identifiera potentiella framtida problem och att hantera dessa både proaktivt och reaktivt. Eftersom tidigare studier främst har fokuserat på den reaktiva delen och båda delarna behövs för att kunna hantera den föränderliga och osäkra miljön projektet befinner sig i och därmed minimera risken att projektet misslyckas, undersöker denna studie om det finns ett samband mellan grad av användning av proaktiva respektive reaktiva strategier och projektprestation. Studien baserades därför på en kvantitativ metod där insamlingen av data skedde genom en kvantitativ enkätundersökning där respondenterna var personer som arbetade inom projekt med kunskap om utveckling av proaktiva och reaktiva strategier samt kännedom om projektens prestationer. Resultatet visade att regressionsmodellen inte var signifikant. Slutsatsen är att det inte ges något stöd för att proaktiv och reaktiv strategisk flexibilitet tillsammans predicerar projektprestation. Vidare visade resultatet att planering, struktur, riskanalyser och omvärldsanalyser, sätta upp en längre tidsplan och förbereda för flera lösningssätt ansågs främst användas som proaktiva strategier. Vidare användes främst ett agilt och flexibelt arbetssätt, lägesrapporter och avstämningar samt öppenhet och transparens som reaktiva strategier.

Abstract   Title: Communicators communication- A study on how Prime and Hero Kommunikation communicate on Facebook  (Kommunikatörernas kommunikation- En studie om hur Prime och Hero Kommunikation kommunicerar på Facebook)   Author: Lovisa Andersson Zimdahl and Olivia Karsten   Tutor: Anne-Marie Morhed   Period: Autumn 2015   University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University                                                 Aim: The aim of the thesis is to conduct a study on how the communication agencies Prime and Hero Kommunikation communicate on their Facebook profiles. Furthermore, how are these agencies presenting themselves and what are their purposes of being on the network?   Method/Material: The study is based on qualitative research where the methods of choice are netnografical observations and semi-structured interviews. The material collected and analyzed is Prime and Hero Kommunikation’s communication feed on their Facebook pages, and inteviews with people working at the bureaus.     Main results/Conclusions: The main result of this study is that the communication agencies are communicating differently from each other. Prime’s communication is characterized by a more serious tone where news reports are frequently being published. Furthermore, Prime is consciously associating themselves with important people and organisations. The study indicates that Prime is building their brand on Facebook through communication strategies. Hero Kommunikation, on the other hand, is communicating a more easy-going image of themselves by publishing events where they often mention their customers. Hero Kommunikation opines that only events are suitable for Facebook communication. This indicates that they have a respect for the network. Hero Kommunikation´s purpose is, unlike Prime’s, not to build their brand on the network. The main reason why the communication agencies’ communication differ from each other is due to the fact that they have different business ideas and different perspectives on social media.   Keywords: communication bureaus, social media, Facebook, strategic communication, self-presentation

I denna uppsats är utgångspunkten att strategiska kompetensförsörjningsprocesser blir allt viktigare som områden för organisationsutveckling. Trots detta saknas forskning avseende fenomenets frekvens och omfattning ur ett pedagogiskt perspektiv. Syftet med arbetet är således att undersöka definitioner av begreppet kompetens ur ett reellt perspektiv samt användandet av kompetensförsörjningsprocesser inom organisationer. Detta har gjorts i form utav kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med 6 representanter från företag inom energibranschen vars organisationer består utav allt från kärnkraftsverksamhet till servicefunktioner. Resultatet från dessa intervjuer har sedan kategoriserats och analyserats med hjälp av teoretiska referensramar från det pedagogiska området. Slutsatsen är att kompetens definieras med tyngdpunkten på attitydmässiga attribut samt att strategisk kompetensförsörjning används inom organisationerna, men i varierande omfattning och med varierande syfte.

En central del av den svenska självbilden och därmed även av landets strategiska kultur härstammar från rikets ställning som militärt alliansfritt. Tydliga uttryck för denna ställning borde således kunna återfinnas i officiella svenska utrikes- och säkerhetspolitiska dokument. Under en period på 2000-talet faller emellertid uttryck som förkunnar denna ställning bort från nämnda dokument, närmare bestämt från Utrikesdeklarationerna och Försvarsbesluten. Den militära alliansfrihetens ”bortfall” innebär således att ett svensk säkerhetspolitiskt strategiskifte under denna tid blir skönjbart. Det strategiska skiftet hamnar vidare, ofrånkomligen, i strid med landets strategiska kultur och utgör ett fenomen som existerande modeller inom nämnda teoribildning har svårt att ”acceptera”. I denna undersökning har syftet varit att genom en relativt ny modell inom teoribildningen strategisk kultur, hämtad från Alan Bloomfield, studera om, och i sådana fall varför, ett svenskt strategiskifte ägt rum och hur detta kan ske utan att det står i strid med rikets strategiska kultur. Undersökningen utgör även, ofrånkomligen, en teoriprövning av den nämnda teorimodellen. Studien utgör en enstaka fallstudie vilken sträcker sig över tid där författaren genom en kvantitativ innehållsanalys, i samverkan med en enklare textanalys, mäter korrelationen mellan variabler och därigenom undersöks vilken inverkan dessa har på att det urskiljbara svenska strategiskiftet äger rum. I studiens påvisas att tre faktorer, vilka hämtats ifrån det teoretiska ramverket, i samverkan med en politisk vilja medför att ett skifte avseende vilken ”subkultur” som dominerar Sveriges strategiska uppträdande är det som medför att den militära alliansfriheten, tillfälligt, avskaffas. Det subkulturella skiftet är vidare det som möjliggör att den i studien identifierade förändringen i rikets strategiska uppträdande inte bryter mot rikets strategiska kultur varvid även den prövade teoretiska modellen kan hävdas ha fyllt sitt syfte.