Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur IT-företaget JMB gått tillväga för att implementera sin strategi samt att undersöka vilka faktorer som har varit viktiga för JMB:s strategiimplementering. Avgränsningar: Vi har i studien avgränsat oss till ett fallföretag vilket innebär att strategiimplementering och faktorer i andra företag har inte beaktas. Vi har även avstått ifrån att fördjupa oss i utvärdering och uppföljning av strategin. Metod: En fallstudie har genomförts på ett IT-företag, där vi har genomfört intervjuer på tre olika nivåer i organisationen. Utifrån den konceptuella modellen har det empiriska och teoretiska materialet analyserats. Resultat, slutsatser: Svaret på frågeställningen är att JMB implementerar sin strategi genom att arbeta i en decentraliserad organisationsstruktur där företagets olika affärsområden får arbeta självständigt efter målstyrning samt ”empowerment”. Viktiga övergripande faktorer är organisationsstruktur och inflytande, ledarskap, organisationskultur, samt strategisk kontroll och förändring.

No description available.

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur IT-företaget JMB gått tillväga för att implementera sin strategi samt att undersöka vilka faktorer som har varit viktiga för JMB:s strategiimplementering.</p><p>Avgränsningar: Vi har i studien avgränsat oss till ett fallföretag vilket innebär att strategiimplementering och faktorer i andra företag har inte beaktas. Vi har även avstått ifrån att fördjupa oss i utvärdering och uppföljning av strategin.</p><p>Metod: En fallstudie har genomförts på ett IT-företag, där vi har genomfört intervjuer på tre olika nivåer i organisationen. Utifrån den konceptuella modellen har det empiriska och teoretiska materialet analyserats.</p><p>Resultat, slutsatser: Svaret på frågeställningen är att JMB implementerar sin strategi genom att arbeta i en decentraliserad organisationsstruktur där företagets olika affärsområden får arbeta självständigt efter målstyrning samt ”empowerment”. Viktiga övergripande faktorer är organisationsstruktur och inflytande, ledarskap, organisationskultur, samt strategisk kontroll och förändring.</p>

Titel: Den strategiska prestationsmätningens utmaningar: En studie i svenska apoteksbranschen   Författare: Anton Greko &amp; Rickard Manneklint   Handledare: Anders Wrenne   Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola   Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 15 högskolepoäng   Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera de utmaningar som finns på olika organisatoriska nivåer med att upprätthålla strategisk linjering med hjälp av prestationsmätning och därigenom bidra till förståelsen kring prestationsmätningens roll i strategisk linjering.   Metod: I denna studie har vi använt oss av semistrukturerade kvalitativa intervjuer för att samla in det empiriska materialet, gällande prestationsmätning, strategi och strategisk linjering.   Slutsatser: Denna studie har identifierat ett antal utmaningar på olika organisatoriska nivåer med att upprätthålla strategisk linjering med hjälp av prestationsmätning. På ledningsnivå finns främst utmaningar gällande att ständigt diskutera och ompröva prestationsmåttens relevans även då det kan finnas drivkrafter som motarbetar detta. På operativ nivå finns främst utmaningar i att förse operativa chefer med tid, resurser och verktyg för att följa upp mätningar, leda sina medarbetare och påverka prestationsmätningarnas resultat. / Title: The challenges of strategic performance measurement: A study in the Swedish pharmaceutical industry   Authors: Anton Greko &amp; Rickard Manneklint   Supervisor: Anders Wrenne   Department: School of Management, Blekinge Institute of Technology   Course: Bachelor’s thesis in Business Administration, 15 credits   Purpose: The purpose with this study is to identify the challenges that exist at different organizational levels to maintain strategic alignment with performance measurement and thereby contribute to the understanding about the role of performance measurement in strategic alignment.   Method: In this study, we have used semi-structured qualitative interviews to collect the empirical data, regarding performance measurement, strategy and strategic alignment.   Conclusions: This study has identified a number of different challenges at different organizational levels to maintain strategic alignment with performance measurement. At a corporate level, there are challenges mainly about constantly discuss and reevaluate the relevance of the performance measures, even though there might be forces that counteract this. At an operational level, there are challenges mainly about providing the operational managers with time, resources and tools to be able to follow up the measurements, lead their employees and affect the results of the measurements.

Aim: The overall aim of this survey was to show whether, and possibly how, Stockholm’s three biggest football clubs (in supporter counts) works strategically with their communication regarding to supporter violence. A further goal of this paper is to contribute with knowledge that could be used by football clubs in their efforts against supporter violence. From this purpose two questions were constructed: 1) Do football clubs work strategically with their communications with regard to supporter violence? In that case, how? 2) Can work with strategic communication in terms of supporter violence improve? In such cases, how? Material and Method: The method used in this studie is of a qualitative character. The qualitative method was preferred as it allows the researcher to determine in-depth knowledge, which was necessary for the purpose of the survey. The qualitative data were collected through e-mail interviews with employees of the three football clubs. Results of interviews were then analyzed on the basis of selected theories in the field of strategic communication. Main results: The main results of this study shows that the examined football clubs don’t work strategic with their communications regard to supporter vilolence, not consistently as required. However, there are parts of the strategic process that met strategic standards, such as boundary spanning, target group analysis and organization profiling.

Det har aldrig varit så lätt att uttrycka sin åsikt och samtidigt så svårt att faktiskt göra sin röst hörd som det är idag. För att nå ut med sin åsikt måste man uttrycka sig på rätt sätt och i rätt forum. Den här uppsatsen granskar hur man kan påverka en samhällsdebatt genom strategisk kommunikation och uppnå en förändring som kommer från publiken man riktar sig till. Uppsatsen sammanför retorik med strategisk kommunikation och undersöker specifikt hur organisationen Ruter Dam arbetar för att påverka jämställdhet inom svenskt näringsliv. Analysen åskådliggör hur Ruter Dam arbetar mot ett jämställt näringsliv med utgångspunkt i den retoriska situationen, publiker, core message och stakeholders. Slutsatser som dras är att genom tydligt avgränsade publiker, en argumentation som tar utgångspunkt i ethos och ett core message som genomsyrar kommunikationen kan Ruter Dams kommunikation uppfattas som effektiv och dess styrkor visar sig också vara dess svagheter. Det kan också fastslås att Ruter Dams strategiska kommunikation är ett bra exempel på hur man kan arbeta med strategisk kommunikation för att uppnå en förändring som kommer från publiken den riktar sig till.

No description available.

Under början av 2000-talet uppdagades att den offentliga sektorn hade stora förändringar att vänta i framtiden. Sveriges alltmer åldrande befolkning samt stora pensionsavgångar skvallrade om utmaningar. Dessa utmaningar ställde nya krav på hur den offentliga sektorn skulle organisera sin verksamhet för att öka både effektivitet och produktivitet i verksamheten. Sveriges ekonomiska kris har idag stabiliserats men utmaningarna för offentlig sektor kvarstår. Offentliga verksamheter arbetar idag etablerat med strategiarbete, visioner och mål. Trots detta vet forskare fortfarande lite om hur interaktionen mellan olika förvaltningar inom offentliga organisationer samverkar och interagerar på det strategiska planet. Denna studie genomfördes på uppdrag av Lycksele kommun. Syftet med den aktuella studien är att undersöka hur ledande tjänstemän inom en kommunal organisation arbetar med strategisk samverkan över förvaltningsgränserna för att bidra till kommunens måluppfyllelse och effektivitet. För att besvara studiens syfte har tre frågeställningar ställs. Hur är strategiska arbetsuppgifter prioriterade i kommunen? Vilka förutsättningar finns idag för att kommunen skall kunna bedriva samverkan med strategiskt arbete? Vilket värde anses ett övergripande strategiskt arbete bidra med till kommunen? Studien har ett kvalitativt angreppsätt där åtta informanter intervjuades i en semistrukturerad intervjuform. Studiens empiriska material visar på att strategisk samverkan bedrivs i mindre eller ingen utsträckning. De ledande strategiska aktörerna får prioritera att släcka bränder framför att tänka långsiktigt. Vidare kan konstateras att kommunikationen mellan de olika förvaltningarna är svag och detta påverkar hur förvaltningarna arbetar tillsammans med övergripande strategiska frågor.

I dagens konkurrens mellan företag och individer är det, inom ett företag, ytterst viktigt att placera rätt person på rätt plats samt att ta tillvara på de talanger som en organisation har att arbeta med. “Utan människorna fungerar ingenting, men med rätt personer för uppgiften finns ändlöst med möjligheter att förverkliga den.” (Lindelöw, 2008, s. 18). HR-avdelningen på ett företag bör sträva efter organisationens strategi i syfte att uppnå högre effektivitet och framtida mål (Boglind, Hällstén och Thilander, 2013). Även om det finns en vision om att HR-avdelningen bör inta en strategisk utveckling är det idag inte alltid lika självklart på alla arbetsplatser menar Robinson och Robinson (2006). Utan självklar framgång betonas att en HR-avdelnings största utmaning är att bli en strategisk affärspartner. “Frågan är inte om HR-avdelningen ska bli strategisk. Frågan är när och hur den ska bli det.” (Robinson och Robinson, 2006, s. 265). Uppsatsen syftar till att skapa förståelse för utvecklingsmöjligheter av HR som strategisk partner i företag. Skribenterna har utgått från ett deduktivt synsätt, vilket innebär att arbetet har en teoretisk grund för att sedan mynna ut i en slutsats. Under uppsatsen tog skribenterna kontakt med HR-avdelningar på Linnéuniversitetet, Växjö Kommun, Atea Logistics, Fortnox, Företag X samt Södra Skogsägarna för att hålla semi-strukturerade intervjuer tillsammans med deras HR-representanter. De frågor som skribenterna av uppsatsen ställde under sina inbokade intervjuer på företagen utgår ifrån teori som bygger på företagsstruktur, kärnverksamhet, ledningsgrupp, strategisk HR &amp; affärspartner samt värdeskapande HR. Under intervjuerna tillsammans med företagens HR-representanter undersöktes bland annat hur företagen arbetar idag samt hur de optimalt skulle vilja arbeta i framtiden för att uppnå ett mer strategiskt arbete. Inledningsvis under intervjuerna ombads även representanterna fylla i en HR-positioneringsmodell som syftar till att påvisa hur företagen arbetar idag samt huruvida deras arbete är inriktat mot ett mer traditionellt eller strategiskt HR-arbete. Vidare in i uppsatsen analyserades det insamlade empirimaterialet ställt mot teorin för att finna utveckling och förändringsförslag till hur företag kan arbeta mer med strategiskt partnerskap. För att HR-avdelningen ska få ett större inflytande på ett företag är det viktigt att alla på företaget förändrar sin syn på HR-avdelningen och blir mer mottagliga för att en förändring bör ske. HR-avdelningen bör höja rösten och göra sig hörda bland de övriga avdelningarna på företaget samt även finnas representerade i ledningsgruppen. Genom att i högre grad involvera HR-avdelningen i hela företagets strategiska arbete kan företagets kärnverksamhet få uppstöttning ifrån HR-avdelningen att uppnå sitt strategiska arbete och mål. I vissa fall kan även företag lägga över ansvaret för en del arbetsuppgifter, som inte tillför något värde till kärnverksamheten, men som ändå måste utföras. En del företag väljer att outsourca delar av sin bemanning, löneenhet, rekrytering etcetera, medan andra företag vill göra allt själva.

Det här är en studie om nätkommunikation. Föremål för undersökningen är bloggen Kostdoktorn.se som har som uttalat mål att övertyga svenska folket att äta lågkolhydratkost. Uppsatsens syfte är att undersöka hur Kostdoktorn kommunicerar genom sin blogg och hur han argumenterar när han vill påverka sina läsare, samt att diskutera sannolika effekter av kommunikationen. Uppsatsens frågeställningar handlar om återkommande teman i Kostdoktorns kommunikation, vilken retorik och argumentationsteknik som används, samt hur läsarna reagerar på budskapen. Som teori används etablerade modeller om kommunikation och effekter. Både kvantitativ och kvalitativ analys används som metod.  Materialet som undersöks är blogginlägg från 2013 på Kostdoktorn.se. 157 inlägg har tematiserats och analyserats. Tre teman syftar direkt till att påverka och handlar om att 1) framhäva LCHF genom att hänvisa till forskningsstudier 2) framhäva LCHF genom andra exempel, som personer som gått ner i vikt 2) gå till angrepp på etablerade kostråd samt kolhydrater. Sex blogginlägg har genomgått en argumentationsanalys med stöd av retorik. Inläggens kommentarer har analyserats som ”positiva”, ”negativa” eller ”neutrala”.  Undersökningen visar att det finns en kommunikationsstrategi som grundar sig retoriskt på logos eller pathos, det vill säga förnufts- eller känsloargument. Argumentationstekniken är varierande, ibland backas påståenden upp på ett trovärdigt sätt och ibland backas de inte upp alls. Kostdoktorn använder sig av en kumulativ strategi, vilket innebär att han bygger långsiktig kommunikation med många små budskap, vilket kan tänkas ge stor effekt.  Analysen av kommentarerna visar att stödet för Kostdoktorns budskap är mycket stort och hängivet. Men det är också tydligt att det inte rör sig om en fri diskussion – snarare är det ett effektivt verktyg för att mobilisera likasinnade. Kommentarsfälten ger en falsk bild av åsiktsklimatet i samhället och sannolikt även för läsarna som helhet.