The study addresses the field of design as a profession and examines the views on strategic management in a design project among nine selected graphic designers. The graphic designers who participate in the study are permanently employed at design companies in Stockholm. The study has a qualitative approach and the method is based on face-to-face interviews. We have chosen to examine this subject due to the opinion among professionals that strategic management in the design industry has increased during the last decades. There is a belief that strategic management in some cases are used too extensively as a way for design companies to make more money. Further, the study also investigates the ambiguity of the profession due to its unclear definition and the fact that the tasks of a graphic designer can differ widely. The study indicates that there is a consistent opinion among the respondents that strategic management in a design project plays an important role, both for the internal process and the fact that a client is involved. The study also shows that the opinions about how they work strategically deviates from each other. The opinons of the selected graphic designers indicate that their working processes are individual and that they may differ depending on the nature of the project and the design company. However, the respondents consider that they in most cases first develop a strategy which further leads to an idea rather than the opposite. The respondents further consider that they in most cases first develop a strategy which then leads to an idea rather than the opposite. The most common opinion among the respondents is that the expectations of the graphic designers ability to work strategically are higher in projects with less people involved. In these projects the graphic designer needs to take the role as both a designer and strategist. The study also indicates that the respondents consider that the width of the working tasks makes the profession hard to define. / Denna studie behandlar yrkesrollen grafisk formgivare och undersöker nio utvalda grafiska formgivares åsikter om strategiarbete i designprojekt. De personer som ingår i studien är fast anställda på designbyråer i Stockholm. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på samtalsintervjuer. Vi har valt att undersöka detta ämne då det finns en uppfattning i branschen om att strategiarbete inom grafisk formgivning har ökat under de senaste årtiondena. Det finns en tro bland yrkesutövare om att strategiarbetet i vissa fall upptar en för stor del av designprocessen och att det främst används som ett argument för att kunna ta bättre betalt av kunden. Vidare undersöks oklarheter kring att yrkesrollen grafisk formgivare upplevs som diffus då personer som går under samma titel ändå kan utföra olika arbetsuppgifter. Studien visar på att det finns en genomgående åsikt bland de tillfrågade respondenterna om att strategiarbete i ett designprojekt ger stöd för projektets genomförande, dels för det interna arbetet och dels för att en kund är involverad i processen. Studien visar på att det finns en genomgående åsikt om att alla formgivares strategiska arbetsprocess är individuell och ter sig olika beroende på projektet och designbyråns utformning. Respondenterna gemensamma åsikt är att de oftast först tar fram en strategi som sedan mynnar ut i en idé och att de sällan arbetar utifrån en idé som inte föregås av en instuderingsfas. Den mest förekommande åsikten hos respondenterna är att ju färre personer som arbetar i ett designprojekt desto större krav ställs det på att den grafiska formgivaren kan arbeta strategiskt. Studien visar dessutom att respondenterna har en liknande åsikt om att yrkets bredd gör innebörden av yrkesrollen grafisk formgivare svår att definiera.

No description available.

Studien ämnar till att granska och diskutera strategi i ett innovationssammanhang för att undersöka hur eller om företag kan arbeta strategiskt med innovation. Innovation är en ickelinjär process och strategiarbete handlar om att göra bedömningar om framtiden. I vilken grad går det att arbeta strategiskt med innovation? Studien använder en explorativ metod med kvalitativ ansats och en abduktivt slutledning. Vår empiriska grund baseras på intervjuer med respondenter inom affärsutveckling och nätverkande. Många organisationer arbetar i nätverksmiljöer. Dessa nätverk kan vara en bra källa för information och kunskapsflöden. Vilket i sin tur maximerar chansen att lyckas med innovationsinitiativen. Studiens slutsats är att det är möjligt att skapa en riktning men innovationsprocessen är dynamisk. En modell har utvecklats för att skapa ett ramverk.

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera Systembolagets externa kommunikation och argument för monopolet. Frågeställningarna som legat till grund för uppsatsen har varit flera, två övergripande som diskuteras i diskussionen och tre frågor som besvaras i analysdelen. De övergripande diskussionsfrågorna är: Vilken bakomliggande ideologi finns hos Systembolaget? Motsvaras organisationens uppdrag med vad organisationen kommunicerar? De frågor som besvaras i analysdelen är: Hur framställer Systembolaget sig själva? Hur ser Systembolagets externa kommunikation ut gällande deras monopol? Hur argumenterar Systembolaget för monopolet? Metoden som använts är en deskriptiv kvalitativ analys. För att besvara dessa frågor har materialet bestått av en reklamfilm från Systembolaget som sändes hösten 2010, samt sex artiklar från systembolaget.se. För att analysera materialet har jag använt mig av retoriken och strategisk kommunikation, dessa begrepp har tillämpats på materialet.           I de olika texterna framställer Systembolaget sig själva som ett ansvarsfullt, omtänksamt och hjälpsamt företag. De vill också att man ska tänka på de som serviceinriktade, kunniga, altruistiska och inspirerande. De ger bilden av ett beslutsamt företag som är hälsomedvetna och förstående för svåra situationer. Ibland försöker de också visa att de är ungdomliga och vet hur ungdomar tänker. Tydligaste kärnvärdena och ethoset är ansvar och omtänksamhet. Kommunikationen i texterna är uppbyggda på ungefär samma sätt och argumentationen är ofta implicit där man som läsare får dra slutsatsen att det Systembolaget gör är bra och alltså är monopolet också bra. Man fokuserar mycket på att alkohol är en skadlig vara för att legitimera Systembolaget och dess försäljningsregler. Man använder sig ofta av konsekvensbeskrivningar och scenarion för att få fram sitt budskap. Logosargument finns också som ofta stöttas upp med hjälp av experter, till exempel läkare. Deras externa kommunikation handlar om att man vill stärka det egna varumärket. Samtidigt så kommunicerar de faktiskt deras uppdrag, uppdraget är att minska alkoholens skadeverkningar och det är det som framkommer att de vill göra i deras kommunikation. I diskussionen tas funderingar kring monopolet upp, gårdsförsäljning av alkohol har börjat diskuterats på allvar. Skulle gårdsförsäljning bli tillåtet innebär detta en sorts uppluckring av det monopol som Systembolaget har idag, vilket i framtiden skulle kunna leda till att monopolet förändras och kanske till och med försvinner.

Titel: Politiska förhoppningar? En studie om hur politiker på lokal nivå använder sociala medier   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur politiker på lokal nivå använder kanaler som sociala medier.   Teori: Studien utgår från forskningsområdet strategisk politisk kommunikation. Därutöver används Cutlip och kollegors planeringsmodell, teorier om opinioner och opinionsbildning, McCombs dagordningsteori, Lazarsfeld och kollegors tvåstegshypotes samt Habermas offentliga sfär.   Metod: Undersökningen bygger på en kvalitativ metod, där empiri har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer, av en semistrukturerad form, med förtroendevalda från Sundsvalls och Timrås kommunfullmäktige. Intervjutillfällena skedde under en tidsperiod fr.o.m. 30/11 t.o.m. 8/12 2010.   Resultat: Utöver att blogga politiskt är det vanligt att använda ytterligare sociala medier, och då ofta Facebook i kombination med bloggen. Sociala medier används oavsett om det är valtider eller inte, men inte alla har fortsatt att blogga politiskt sedan valrörelsens slut. Respondenterna vill skriva om det de är intresserade av, men samtidigt är det svårt att lyfta fram egna frågor då man får bättre återkoppling genom att utgå från medieaktuella händelser. Det finns också en medvetenhet kring att de frågor eller händelser de skriver om, och sättet de skriver på, inverkar på hur stor återkoppling de får. Varav sättet att skriva påverkas också av de risker respondenterna ser med att använda sociala medier som offentliga personer. Endast en respondent använder budskapsstrategier för att nå ut till olika målgrupper, men jag har funnit att det inte behöver betyda att man inte arbetar strategiskt för att nå ut till olika målgrupper i de sociala medierna, då flera respondenter har nått ut till journalister genom sociala medier. Det anses vara viktigt att undersöka väljares åsikter genom sociala medier, men inte alla har kommit till ett steg där de samlar in feedback från de sociala medierna. Det finns inga tydliga målsättningar kring vad respondenterna vill uppnå med sin sociala medienärvaro. Men likväl har jag funnit att flera respondenter utvärderar sin närvaro. Sociala medier anses ha en viktig betydelse ur ett lokal politiskt perspektiv, och framhålls som ett viktigt komplement till de traditionella kanalerna. Men förutom möjligheter uppges det också finnas tveksamheter med att använda sociala medier. Och flera respondenter är av uppfattningen att de sociala medierna inte bör överskattas, utan att det personliga mötet är det viktigaste.

No description available.

No description available.

Sedan Sverige gick med i EU har landets konkurrenspolitik blivit allt mer betydande.Konkurrens ökar tillväxten och kostnadseffektiviteten vilket främjar konsumenterna.Flertalet marknader i Sverige har monopolavreglerats, så som inrikesflyg-, el-,järnvägs-, post- och telekommunikationsmarknaden. År 2006 bestämde den svenskaregeringen att även avreglera apoteksmonopolet och sedan första juli år 2009 råder detkonkurrens på apoteksmarknaden. På en marknad i konkurrens måste organisationerarbeta annorlunda med sin strategiska kommunikation och syftet med denna studie äratt undersöka hur Apotekets kommunikativa strategier har påverkats dåorganisationen har gått från en monopolsituation till konkurrens.

Uppsatsens syfte är att kartlägga ÅRE Destination AB och arbetet i utvecklandet av barmarkssäsongen i ÅRE samt den samverkans- och förankringsprocess bland destinationsbolagets medlemmar som har kännetecknat detta arbete. För att få svar på uppsatsens syfte och frågeställningar valdes teoretiska utgångspunkter inom organisationsstruktur och nätverksteori, som tillsammans med den empiriska insamlingen har analyserats. Nio lokala aktörer och representanter inom ÅREs näringsliv valdes ut för intervju, där de har svarat på frågor som berör destinationsbolagets arbete, hur samverkan och den interna kommunikationen fungerar samt frågor om barmarksprodukten och dess utvecklingspotential i ÅRE. Resultatet visar att respondenterna anser att destinationsbolagets ledning har en viktig roll som samverkansplattform men att det finns brister i samverkansstrukturen och den interna kommunikationen. Respondenterna har en stark framtidssyn på att ÅRE ska bli en hållbar året runt-destination men framhåller även att det finns arbete att utföra innan man når dit. Författarna har undersökt ÅREs interna styrkor och svagheter med att utveckla en hållbar barmarkssäsong. Utifrån intervjuerna framkommer det strategiska frågor som kan relateras till insatser inom tre aspekter för att uppnå Vision 2020:s mål om en konkurrenskraftig barmarksprodukt. Finansiering, samverkan och legitimitet är strategiska aspekter som destinationsbolagets ledning bör uppmärksamma i sitt arbete för att utveckla ÅREs barmarksprodukt.

Diskussionen om att kommuner ser på sina medborgare mer som kunder än som invånare har blivit allt mer vanlig. Den här uppsatsen behandlar hur en kommun använder sig av språket, genom texter på hemsidan och det är en komperativ studie på Jönköping, Kalmar och Växjö kommun. Det kan uppstå en viss problematik om en kommun använder sig av ett mer kommersiellt språkval, det här problemet diskuteras i slutdiskussionen. En dokumentanalys har genomförts för att få en djupare förståelse av kommunernas val av tilltal och målgrupper. Den semiotiska analysen används för att beskriva kommunernas tilltalssätt på sina hemsidor i texter, där vi analyser vissa valda texter på hemsidorna.