Det här är en studie om nätkommunikation. Föremål för undersökningen är bloggen Kostdoktorn.se som har som uttalat mål att övertyga svenska folket att äta lågkolhydratkost. Uppsatsens syfte är att undersöka hur Kostdoktorn kommunicerar genom sin blogg och hur han argumenterar när han vill påverka sina läsare, samt att diskutera sannolika effekter av kommunikationen. Uppsatsens frågeställningar handlar om återkommande teman i Kostdoktorns kommunikation, vilken retorik och argumentationsteknik som används, samt hur läsarna reagerar på budskapen. Som teori används etablerade modeller om kommunikation och effekter. Både kvantitativ och kvalitativ analys används som metod.  Materialet som undersöks är blogginlägg från 2013 på Kostdoktorn.se. 157 inlägg har tematiserats och analyserats. Tre teman syftar direkt till att påverka och handlar om att 1) framhäva LCHF genom att hänvisa till forskningsstudier 2) framhäva LCHF genom andra exempel, som personer som gått ner i vikt 2) gå till angrepp på etablerade kostråd samt kolhydrater. Sex blogginlägg har genomgått en argumentationsanalys med stöd av retorik. Inläggens kommentarer har analyserats som ”positiva”, ”negativa” eller ”neutrala”.  Undersökningen visar att det finns en kommunikationsstrategi som grundar sig retoriskt på logos eller pathos, det vill säga förnufts- eller känsloargument. Argumentationstekniken är varierande, ibland backas påståenden upp på ett trovärdigt sätt och ibland backas de inte upp alls. Kostdoktorn använder sig av en kumulativ strategi, vilket innebär att han bygger långsiktig kommunikation med många små budskap, vilket kan tänkas ge stor effekt.  Analysen av kommentarerna visar att stödet för Kostdoktorns budskap är mycket stort och hängivet. Men det är också tydligt att det inte rör sig om en fri diskussion – snarare är det ett effektivt verktyg för att mobilisera likasinnade. Kommentarsfälten ger en falsk bild av åsiktsklimatet i samhället och sannolikt även för läsarna som helhet.

No description available.

Diss. Linköping : Univ., 2004. / Härtill appendix.

Diss. Växjö : Växjö uniersitet, 2007.

Studien syftar till att undersöka pressmeddelandens tematiska och strategiskt formulerade karaktärsdrag som en del av extern kommunikation. Mer specifikt undersöks hur interna värderingar och organisationsideal reflekteras i pressmeddelanden som del av den strategiska externkommunikationen hos det statliga bolaget Swedavia. Tesen om att interna värderingar reflekteras externt leder till diskussioner om hur detta görs men också pressmeddelandenas natur och användning i andra medier. Den komplexa genren vilken pressmeddelanden tillhör öppnar för en mer kontextuell diskussion och överblick gällande just de fenomen som undersöks. Totalt har 221 pressmeddelanden publicerats under perioden 2010-2015 och undersöks genom innehållsanalyser för att kartlägga trender och tematiska drag och i syfte att karakterisera olika former av värdegrunders närvaro i pressmeddelandena. För att förstå genren pressmeddelanden och de strategiskt kommunikativa taktikerna kring dem intervjuas två nyckelpersoner på Swedavia, PR-chef och presschef. Resultaten visar att pressmeddelanden endast står för en del av hela den större informationsverksamheten med få tydliga kopplingar till värdegrunder. Värdegrunderna anses reflekteras mer implicit än tydligt igenkännande och tycks förekomma i hela verksamhetens vision snarare än i enskilda pressmeddelanden. Resultaten bidrar till en diskussion kring pressmeddelandenas kontext och hur tydlig värdegrund kan visa på både positiva och negativa aspekter. Pressmeddelande tycks följa tematiska trender som visar en tydlig ämneskoncentrering med återkommande ordval över åren. Sedan 2010 har antalet pressmeddelanden halverats och antalet pressmeddelanden tycks följa en generellt nedåtgående trend. Pressmeddelandena skapar en dokumentation av utvalda händelser, strategiskt formulerade och taktiskt placerade.

Denna studie behandlar Employer Branding, det vill säga den organisationens arbetsgivarvarumärke och vilka åtgärder och aktiviteter som arbetet med att bygga ett detta innebär. Employer Branding avser den bild som nuvarande och potentiella medarbetare har av organisationen. Huvudsyftet är att hitta likheter som finns mellan organisationer trots skillnader i bransch och storlek. Studien belyser valda teoretiska perspektiv inom fältet och hur dessa kan kopplas till empiriska data. Studien har genomförts med kvalitativ sociologisk metod och empiriska data har samlats in i sex semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna representerar olika organisationer med variation i storlek och branschtillhörighet. Slutsatsen av denna studie är att det finns flertalet likheter mellan organisationernas arbete, som även till stor del överensstämmer med den tidigare forskningen som gjorts inom fältet. Den huvudsakliga anledningen till att en organisation väljer att arbeta med Employer Branding är för att säkerställa kompetensförsörjningen. De största utmaningarna med arbetet är att försöka hitta en röd tråd i arbetet för att skapa ett attraktivt och konkret erbjudande, vilket försvåras i komplexa organisationer. Denna studie bidrar till en fördjupad förståelse för hur Employer Branding fungerar genom att applicera distinktionen mellan socialt kapital och humankapital på organisationers arbete. Dessutom ämnar studien att ge en inblick i hur användningen av sociala medier hänger ihop med Employer Branding för att bidra till ökad förståelse för vilka utmaningar organisationer och framförallt HR står inför. Förslag på vidare forskning ges med ingång i teorier om matchning och ett makroperspektiv på arbetsmarknaden.

This is a qualitative study about the strategic planning in small businesses. The study will answer the question: How formalized is the strategic planning progress in small businesses? Strategic planning is used to plan the company's direction and which goals they want to achieve. A lot of theories talk about the strategy planning in large businesses and not about what applies for small businesses. The purpose of this study is to observe the strategy planning process in small businesses and analyze if they do it the way theories say. To do this we collected information from known theories in the strategic field and compared this with the results from interviews with five different companies. This led us to the conclusion that small businesses do use strategic planning but not by following a linear and proactive planning process.

Communication is essential for the survival of an organization. The management formulates strategies to ensure thatthe organization will get to where they want it to go. The strategy is then communicated to the co-workers through the line manager. But who is to say that the co-worker experience the message the same way as the line manager or the management for that matter? The purpose of this study is toinvestigate how the middle managers at Southern Älvsborg Hospital experience strategic internal communication andfurther how they communicate with their co-workers.Through a case study approach, the case being the communication of the hospitals research strategy, I conducted 13 interviews.I analyzed the material from the interviews using a hermeneutical approach and I used an interpretative approach to get a deeper understanding. The results show that the middle managers experience that the communication occurs through the transmission model. They also show an increased information overload, mainly due to e-mail. The middle managers strive for a sense making approach to communicationand they believe that this is best achievedthrough meetings. Only half of them have communicated or will communicate the research strategy with their co-workers,using different strategies; 1) handing over the responsibility to a researcher, 2) handing over the responsibility to aresearch manager, 3) interpreting the information and dialoguing about it and 4) interpreting and dialoguing about theinformation and then working with it in various teams and thus reflecting on what it means for their own unit. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

Strategic communication is an important function for the Swedish Armed Forces to gain strategic effect and to achieve their goals. Well functional and proactive information is also addressed by the military as a means for protection against psychological warfare. This is pointed out as a serious threat against the Swedish defence will in times of peace and crises. In a democracy like Sweden it is however depending on medial power factors whether the communication will be effective or not. It is therefore useful to investigate how the Armed Forces strategic messages are presented when published in media. This essay will use media theories to investigate the outcome of the reporting of a specific case. The case is the decision that allows the Swedish Armed Forces to resume national service regarding refresher training of military units. This is an important tool for the Swedish Armed Forces, to be able to train in complete units, and also a chance to send strategic messages to its own population as well as neighbouring countries that the Swedish Armed Forces are increasing their ambitions. The investigation shows that the strategic messages were spread nationally both in press and on television. However, it could not be seen to have the impact enough to get people’s attention, in comparison to other news regarding the national defence. The reporting, in some cases, showed traces of what theories describe as undesirable “framing”, however the investigation cannot indicate any aggressive information campaign against the Armed Forces.

In the last 20 years the craft brewing industry has expanded significantly in Scandinavia. The trend of microbreweries originates from the US and the U.K where much of the recent research has taken place, leaving a field unexplored from a perspective centralized to the microbrewery industry in Sweden. Previous research within similar fields have explored the use of neolocalism as a means of public relations strategy but little attention has been paid to further dimensions of strategic communication such as marketing communication and branding. With a theoretical framework varying from previous research within culture, geography and marketing this study seeks to bring light to the Swedish market of microbreweries from a media and communication perspective. The study examines which strategies Swedish microbreweries use to build a relationship with their customers and which strategies are implemented to appeal to new audiences. Furthermore, the study seeks to investigate which challenges microbreweries face with their external communication and what strategies are used to conquer them. The work indicates that while neolocalism plays a significant role in the branding and external communication for many breweries as demonstrated in previous studies in other areas of the world, the results bring light to the fact that while neolocalism might work as a strategy to bond with the locals it might also prevent the microbreweries to reach audiences beyond the given area. By using a qualitative semi-structured interview approach the respondents, each representing individual breweries located around Stockholm, Gothenburg and Småland, were able to provide empirical evidence suggesting that social media plays a great role in the success of reaching new audiences therefore functioning as one of the primary methods for successful strategic communication.