Kulturen har i dagens samhälle växt sig allt starkare och ett exempel på det är införandet av evenemanget Europas kulturhuvudstad i mitten på 1980-talet. Under de cirka tjugo år som gått sedan detta infördes har arrangemanget växt sig större och större från år till år. År 2014 är det Sveriges och Lettlands tur att ta hand om detta evenemang och i Sverige finns redan nu fyra kandiderande städer: Umeå, Lund, Gävle och Kalmarregionen. Problemformuleringen i uppsatsen är vad de kandiderande städerna gör för att bli nominerade som Sveriges kulturhuvudstad utifrån en strategisk marknadsplan och varumärkesbyggande åtgärder. Syftet som ställdes upp var: att skapa en förståelse för att sedan jämföra de svenska städer som hittills har uppgett att de kommer att kandidera och att ta reda på hur de ansvariga i respektive stad tänker och agerar i inledningsfasen av denna satsning. Syftet utgick från projektledarnas synvinkel och därmed togs ett projektledarperspektiv. Det jag har undersökt är hur dessa personer tänker och agerar i inledningsfasen utifrån en hermeneutisk kunskapssyn. Angreppssättet utgick från den gyllene medelvägen och det samlades in kvalitativa data från tre intervjuer med projektledarna från Umeå, Kalmarregionen och Gävle. Eftersom Lund inte ville ställa upp på en intervju har agerandet från deras satsning hämtats från sekundärkällor. Den teoretiska referensramen har utgått från marknadsföring och varumärkesbyggande av platser tillsammans med en strategisk marknadsplan. Utöver detta har den också kompletterats med utvärderingar från tidigare kulturhuvudstäder. Framförallt varumärkesbyggande av platser är ett ämne som är relativt nytt vilket gjorde att jag såg möjligheter att tillföra nya aspekter till området. När sedan intervjuguiden utformades baserades den på ovanstående referensram. De resultat som framkom var att det finns tydliga ambitioner och en början till utveckling hos samtliga städer när det gäller att använda sig av en strategisk marknadsplan och ett varumärkesbyggande. Detta är dock än så länge underutvecklat och det städerna arbetat med hittills är att arrangera och gå på möten, informationsträffar för att på så sätt skapa en större uppmärksamhet kring arrangemanget. Slutsatserna från uppsatsen var att de kandiderande städernas satsningar liknande varandra i det att man i inledningsfasen fokuserar mycket på att informera och arrangera möten av olika slag. Det finns tankar kring ett varumärkesbyggande och inom detta område har Umeå och Lund kommit längst, dock finns det fortfarande mycket kvar att utveckla. De kandiderande städerna agerar utifrån en strategisk marknadsplan tillsammans med varumärkesbyggandet där mest arbete har lagts ned inom delarna stöd och sökning efter en riktning. Utifrån den sammanfattande teoretiska modellen har det också tagits fram en slutgiltig modell som visar på de tre områden som användes i störst utsträckning av de kandi-derande städerna, stöd (samarbeten med organisationer), sökning efter en riktning (utvecklandet av unika kulturella egenskaper) och planen (ansökan). Det framkom att alla dessa om-råden arbetas med samtidigt och att det inte finns någon specifik startpunkt där satsningen bör utgå ifrån. Utifrån vad respondenterna har sagt är det dock troligt att dessa områden kommer att utvecklas mer under de kommande åren innan avgörandet i början av 2010.

Den första juli i år ska Sveriges apoteksmarknad omregleras, efter ett 40-årigt monopol. I och med förändringen, från att verka på en monopolmarknad till en konkurrensutsatt, ska Apoteket gå från ett tydligt samhällsuppdrag till en marknad med flera konkurrenter, vilket medför en stor omställningsprocess för Apoteket AB.  Då Apoteket står inför stora utmaningar måste de anpassa både sin verksamhet och marknadsandel till den nya apoteksmarknaden. Apotekets målsättning är att fortsätta vara marknadsledare, vilket kräver att de måste förändra sig för att i framtiden kunna axla rollen som marknadsledare. Det blir viktigt för Apoteket att strategiskt arbeta med sitt varumärke för att sedan kunna använda det som en värdeskapande konkurrensfördel och lyckas kommunicera denna fördel för att skapa en stark relation till konsumenterna på en omreglerad marknad. Syftet med denna uppsats är att undersöka om ett företag som verkar på en monopolmarknad förändrar sin marknadsföring vid vetskapen om en framtida marknad med konkurrens och i sådana fall hur marknadsföringen förändras. En fallstudie om Apoteket AB undersöker syftet. Studien visar att det uppstår förändringar i en organisations marknadsföring vid en omreglering av en monopolmarknad. En viktig slutsats är att det är viktigt att arbeta bort känslan av det trögföränderliga, statliga monopolet och positionera om företaget för att inte sammankopplas med monopolet. Det är viktigt att se över varumärket och skapa en varumärkesidentitet som kan särskilja organisationen från de kommande konkurrenterna.

Performance Management är en process som syftar till att säkerställa att alla inom en organisation arbetar i samma riktning. Detta uppnås genom att öka tydligheten kring organisationens strategiska mål samt koppla dessa till medarbetarens individuella mål. Vidare är det viktigt att kommunicera vad som förväntas av medarbetarna i termer av arbetsprestationer samt hur detta skall uppnås för att lyckas med uppdraget att minska gapet mellan medarbetares arbetsprestationer och ledningens ambitioner (Armstrong & Baron, 2005).Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka vilka erfarenheter ledare inom det multinationella telekom- och IT-företaget Logica har av att arbeta med Performance Management samt vilka delar av implementeringen som har varit lätta respektive svåra att genomföra. Vidare vill jag undersöka hur organisationen ytterligare kan förstärka arbetet med Performance Management-processen baserat på ovanstående.Den empiriska undersökningen har genomförts med kvalitativ metod i form av tre stycken fokusgruppintervjuer med ansatsen Experiential Focus Group. Som komplement till fokusgruppintervjuerna har analys av interna dokument som beskriver Performance Management-processen inom Logica, genomförts.Resultatet av undersökningen visar att ledarnas upplevelser av Performance Management-processen varierar beroende på vilken typ av arbetsgrupp man är ledare för. Trots viss problematik vid översättning av processens aktiviteter kopplade till målsättning, utvärdering, uppföljning och feedback till ett svensk arbetssätt, upplever ledarna att processen är ett stöd i ledarskapet. Detta med anledning av att den gör bedömningen av arbetsprestationer mer rättvis samt skapar möjligheter till ökad kommunikation med medarbetare kring personliga och organisatoriska mål.

Bakgrund och problemformulering: Revisions-­ och konsultbyrån Grant Thornton genomförde i september 2008 en undersökning med 400 VD:ar i svenska företag. Resultatet visade att svenska företag är tämligen duktiga på att kunna förutspå omvärldsförändringar men att det alltför sällan leder till någon form av strategisk planering och handling. Företagets Chief Financial Officer (CFO), som ansvarig för ekonomifunktionen och som den med bäst insyn i företagets finansiella ställning, har en nyckelroll i företagets förmåga att hantera omvärldsförändringar. Det är därför vitalt att CFO arbetar strategiskt och kan vidta snabba åtgärder vid behov och därmed inte bedriver en reaktiv styrning där åtgärder vidtas först när problem redan har hunnit uppstå. Syfte: Syftet med undersökningen är att utreda huruvida CFO i svenska företag arbetar strategiskt i sin roll samt vilka faktorer som påverkar CFO:s möjligheter till att bedriva strategiskt arbete. Metod: Författarna har valt en kvalitativ ansats för undersökningen. För att få en tydligare helhetsbild har en informantintervju genomförts med en forskare inom verksamhetsstyrning. Därutöver har respondentintervjuer genomförts med CFO:s på Kemwell, Previa, SF Bio och TNT Sverige i syfte att få en djupare förståelse för problemområdet. Undersökningens resultat och slutsatser: Undersökningen som genomförts poängterar betydelsen av att som CFO besitta en god kommunikativ förmåga och att detta är en viktig faktor för att CFO ska kunna vidareutvecklas till att fungera som en affärspartner i företaget. Vidare konstateras att samtliga intervjuade CFO:s har ambitionen att arbeta mer strategiskt men att möjligheterna till strategiskt arbete skiljer sig åt beroende på omständigheter som organisationens storlek, organisationsstrukturen, samt individens egna ambitioner att utvecklas i CFO-­rollen. Om ekonomichefen historiskt sett varit redovisningsspecialist, anser författarna att CFO-­rollen idag fordrar en generalist med bred kompetens inom flertalet olika områden, som aktivt kan hjälpa VD att driva och utveckla företaget.

Denna kandidatuppsats utreder vilka möjligheter kommuner har att använda design som en strategisk resurs. Slutsatser kan dras utifrån en studie av vilka förutsättningar Södertälje kommun samt Eskilstuna kommun har för att använda design som en strategisk resurs. Teorin utgörs av företagsekonomisk och design management relaterad litteratur samt vetenskapliga artiklar. De huvudsakliga teoretiska källorna är skrivna av Lisbet Svengren och Margaret Bruce. Den allmänna teorin sammanställs i en teoretisk syntes och en teoretisk referensram. I dessa fastställs den beroende variabeln Design som strategisk resurs som i sin tur påverkas av de oberoende variablerna organisation, planering och engagemang. Uppsatsen är strukturerad utifrån dessa tre oberoende variabler. En kvalitativ undersökningsmetod användes med fem intervjuer i respektive kommun. Urvalet av respondenter grundades på positionen i organisationen, ansvarsområde samt tillgänglighet. Den analys som jämför teori med empiri utgör underlag för slutsatser. Den tydligaste slutsatsen är att kommuner har möjlighet att använda verktyget design management för att design ska kunna utnyttjas som strategisk resurs. Ytterligare en slutsats är att kommuner ofta saknar en tydlig image vilket idag begränsar användandet av design som strategisk resurs. Det faktum att kommunen styrs av politiker med olika värderingar bidrar till den otydliga bilden kommunen kommunicerar till anställda såväl som till boende i kommunen.

No description available.

Bachelor thesis in Business administration, School of Business and Economics at Linnaeus University, Controller, 2FE05E, spring semester 2013 Title: Non-profit sport associations management control- A multi case study of management tools Authors: Christoffer Ahlgren, Emelie Andersson and Emelie Nilsson Tutor: Anders Jerreling Examiner: Elin Funck Background: Non-profit sport associations activate a large number of people in Sweden and have a great impact on the social community. Because of the increasing complexity to operate sport associations some are experiencing serious financial problems. The daily financial work has a major impact on how the future unfolds for the sport associations. An adverse economy not only creates complications in the economic field, it also affects the sport itself. Purpose: Our purpose with this paper is to describe and explain how the economy is controlled in non-profit sport associations and the tool that is used to support this process. Methodology: This report is based on a multi case study of four non-profit sport associations in Kronoberg region, Sweden. By a qualitative study and semi-structure interviews we have collected the empirical materials. We have interviewed the president and the treasurer of each sport association. Results and conclusions: All of our chosen sport associations have defined goals, mostly sport related, for their organization but most of them are missing a strategy to achieve these goals. Budget is the most important management control tool and all of the sport associations are practicing some kind of follow up for their budgets. The associations are using non-financial measurement like game results but have a lack of financial measurements. Keywords: Non-profit sport association, management control systems, strategic planning, budget, performance measurement

Denna uppsats utgår från ett potentiellt problem att försvaret bytt inriktning från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar men ändå i stort behållit bredden av förbandstyper, den s.k. förmågebredden. Men hur är då en nästan oförändrad förmågebredd ett faktum trots paradigmskiftet från invasionsförsvar till insatsförsvar? Invasionsförsvaret begripliggjorde olika behov som kunde återspeglas i den dåvarande förmågebredden. Ett historiskt arv kan därmed utgöra en förklaring till hur förmågebredden bevarats in i insatsförsvaret. Därtill behöver troligen även faktorer kring försvaret som organisation och dess personal, vilka utarbetar underlag för de politiska besluten om försvarets utformning, vägas in i ett historiskt perspektiv för att det skall erbjuda någon precision. Inom en organisation förekommer olika kulturer och de människor som ingår i en organisation kan således påverkas av dess normer och identitet. Historiska faktorer i kombination med bl.a. normer och identitet utgör en grund för forskning kring s.k. strategiska kulturer. Dessa teorier förefaller därmed som relevanta att applicera på problemet kring förmågebreddens bevarande. Denna uppsats undersöker hur teorin om strategisk kultur kan hjälpa till att förklara att insatsförsvarets förmågebredd är så lik det kalla krigets. Uppsatsen utgår ifrån tidigare forskning om svensk strategisk kultur och med den som historisk referens analyseras diskursen om förmågebreddens bevarande genom dess avtryck i fackpressen mellan 2007 och 2009. Uppsatsen ägnar särskild uppmärksamhet åt den centrala aspekten av hur avvägningen mellan kvantitet och kvalitet uttrycks. Resultatet visar på att Försvarsmakten å ena sidan satsar sin identitet i att personalen skall vara stolta över den högteknologiska materielen. Samtidigt visar diskursen att personalen också anser materielen som en central fråga av kvantitativa skäl och mot bakgrund av såväl nationell som internationell verksamhet. Termerna av kvantitet och kvalitet är dock inte förenliga inom insatsförsvaret då medlen inte räcker till för att idag prioritera båda. Den internationella arenans krav på interoperabilitet medför således att de kvalitativa aspekterna idag tilldelats en närmast hegemonisk ställning. Bekräftandet av den högteknologiska kulturen utgör således en förklaring till hur förmågebredden kunnat bevaras. Hade försvaret istället valt en kvantitativ men tekniskt enklare inriktning så hade inte ett upprätthållande av förmågebredden medgivits. De allra flesta av dagens förband kan med anledning av de krav som följer av hot- och insatsmiljö samt uppgiftsspetrum anno 2012 endast existera inom ramen för den högteknologiska diskursen. En ytterligare förklaring till hur strategisk kultur påverkar förmågebreddens upprätthållande ligger inom ramen för hur försvarets centrala materielsystem förknippas med en kulturell identifikation och militära självbilder. Analysen visar på den tydliga självbilden av stolthet som förknippas med bl.a. försvarets ubåtar, stridsflygplan och korvetter samt vårt agerande på den internationella arenan. Sammantaget har vi alltså inte bevarat vår förmågebredd av skäl att den utgör den optimala operativa och ekonomiska förbandssammansättningen för att lösa de uppgifter försvaret har här och nu. Istället har vi också värnat förmågebredden som ett resultat av att den förvisso i kvalitativa termer löser våra behov här och nu men samtidigt utgör en grund för framtida möjlighet till kvantitativ återtagning. Kostnaden för våra förband blir därmed dyrare än de nationer som gjort andra val. Flexibiliteten kommer med ett högt pris.

Syfte Syftet är att skapa förståelse för affärssystemets roll för att skapa en centraliserad beslutsprocess och utforma strategisk ekonomistyrning. Bakgrund Organisationer är konkurrensutsatta och behöver därmed anpassa mål, strategi och organisationsstruktur till en omvärld i förändring. Om organisationen tror på sin strategi måste de utveckla en ekonomistyrning som påverkar de anställda att tänka och agera i den riktning som strategin utstakar. En förutsättning för att kunna utforma strategisk ekonomistyrning är att strukturera informationssflödet vilket kan göras möjligt av ett affärssystem. Ett affärssystems viktigaste egenskaper på organisationen i övrigt är dess förmåga att knyta samman och integrera organisationens enheter i samma informationssystem. Vidare skapar val av organisationsstruktur olika förutsättningar att utnyttja ekonomistyrningen och kräver olika slags informationsflödeshantering, som i sin tur måste stödjas av affärssystemet. Metod Undersökningen har utförts genom en fallstudie på ett välkänt svenskt företag inom detaljhandeln. Studien gjordes med en deduktiv ansats och kvalitativ metod. Befintlig teori har jämförts med insamlat empiriskt material från intervjuer med nyckelpersoner inom det undersökta företaget. Slutsats Affärssystemet spelar en avgörande roll i processen för att skapa en centraliserad beslutprocess. Informationsutbytet som affärssystemet frambringar mellan organisationens olika enheter möjliggör flera centrala processer. Utan informationsutbyte skulle de centrala beslutsprocesserna styra i blindo. Affärssystemets roll i utformningen och utvecklingen av strategisk ekonomistyrning är att skapa transparens och strukturera informationsflödet.

No description available.