Syfte Syftet med vår uppsats är att skapa förståelse för hur ett företag kan arbeta med ett strategisk Human Resource Management (SHRM), samt hur SHRM kan fungera som ett ledningsverktyg för att frambringa överensstämmelse inom skilda kulturella grunder. Metod Vår uppsats är baserad på en kvalitativ metod där vi valt att angripa vårt problemområde via en abduktiv ansats för att kunna växla mellan empiri och teori. För att studera vårt problemområde har vi genomfört en fallstudie av ett medelstort företag inom försäkringsbranschen. Empiri Vi har valt att utgå från ett ledarperspektiv och kompletterat studien med medarbetarnas röst. Våra empiriska data har vi erhållit genom kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter. Teori Vi har valt att beröra området för organisationskultur såväl som Strategisk Human Resource Management (SHRM). I vår studie har vi belyst hur organisationers ledare kan tillämpa SHRM för att skapa en harmoniserad organisationskultur. Vi har lagt vikt vid teorier som Bang (1999), Korczynski (2002), Millmore et al. (2007), Rollinson (2005) och Smircich (1983). I uppsatsens slut har vi lyft fram en modell för kulturstyrning enligt Lewis (1996). Analys När organisationers ledare uppmärksammar personalens historik och dess effekter som bottnar i olika organisationskulturella erfarenheter, kan ett strategiskt verktyg som SHRM tillämpas för att skapa en hållbar samstämmighet. Förutsättningarna för en lyckad kulturell harmonisering finner vi i ett gott medarbetarskap byggt på ett ömsesidigt förtroende, en väl fungerande kommunikation samt medvetenhet. För att genomdriva en sådan förändring krävs det att organisationens medlemmar medverkar aktivt med sitt fulla stöd. Slutsats Utifrån våra uppfattningar kan en ledare utgöra den konstnär som via sitt verktyg sammansätter de symboliska mosaikplattorna för att skapa ett harmoniserat konstverk, en iögonfallande bild för dess betraktare. Där verktyget utgörs av ett Strategiskt Human Resource Management arbete och mosaikplattorna av organisationens medlemmars skilda kulturella grunder.

The world becomes more globalized for each year that passes by due to economical, political and technological processes. The globalization process leads to increased contacts with people from different cultures and therefore intercultural communication occurs. Intercultural and strategic communication is significant to accomplish successful establishments and effective communication for companies. The export from Sweden abroad increases every single year and today there are about 1500 Swedish companies around the world and 350 established in Russia. The purpose of this study has therefore been to analyze the factors that affect the establishments of Swedish companies in Russia. Material to our study has been collected through qualitative interviews and a seminar focusing on these questions. Our interviewees all have experiences on working with Russia, as most of the interviewees work for Swedish companies in Russia or are consults that help companies to succeed with their establishment. The material has been evaluated and analyzed in relation to our main theories in intercultural- and strategic communication using theorists and theories such as Hofstede and his five cultural dimensions, Goffman’s staging and Habermas communicative action theory. Our theories have been put in relation to our collected information and complemented by earlier research and the result indicates that you need intercultural competence to manage an establishment of a Swedish company and the strategic communication in Russia because of the intercultural differences that the respondents experience.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka på vilket sätt som en liten Non Governmental Organization (NGO) kan bidra till ett företags CSR-arbete. Tidigare teorier föreslår att en NGO kan bidra till företags CSR-arbete på två sätt, dels genom att dela med sig av sina interna resurser och dels genom att fungera som strategisk länk. Vi undersöker om detta stämmer även för en liten NGO samt om den uppfyller de kriterier som Stafford et al. (2000) föreslår att en NGO bör uppfylla för att fungera som en effektiv strategisk länk. Detta har tidigare studerats för stora NGOs, och det finns därför ett kunskapsgap gällande små NGOs roll för företags CSR-arbete. För att besvara syftet utfördes en fallstudie på en social allians mellan NGOn Svalorna Latinamerika och ett reseföretag. Resultaten visar att en liten NGO kan bidra till företagets CSR-arbete på två sätt. Dels genom den kunskap som NGOn har internt inom organisationen och dels genom att fungera som en strategisk länk mellan företaget och andra intressenter. Däremot uppfyller inte Svalorna Latinamerika alla sex kriterier som NGOn bör uppfylla för att vara en effektiv strategisk länk.

Studien har sin grund i de nya utmaningar som politiska partier idag står inför. De politiska värderingarna i samhället har under de senaste 20 åren förändrats, vilket tvingar de politiska partierna att i större grad lyssna på sin omvärld för att kunna föra en relevant politik. Intresset för studien väcktes då vi ville ta reda på hur, och om, politiska partier arbetar med att etablera relationer med sina väljare, för att hantera dessa utmaningar. Studien har sin grund i en relationsskapande syn på public relations där teorier inom området har används för att svara på studiens syfte. Syftet är att undersöka hur Nya Moderaterna anser sig arbeta med Public Relations, med fokus på att etablera relationer, och hur detta återspeglas i deras kommunikation på Twitter. Studiens frågeställningar har besvarats med hjälp av en kvalitativ metod. Inledningsvis genomförde vi samtalsintervjuer med anställda på Nya Moderaternas kommunikationsavdelning för att därefter genomföra ytterligare samtalsintervjuer med utvalda, centrala, representanter ute i organisationen. Slutligen har en kvalitativ innehållsanalys genomförts av samtliga intervjupersoners, samt organisationens, twitterinlägg.    Resultatet visar att Nya Moderaterna är väl medvetna om att deras omvärld har ett stort inflytande över huruvida partiet skall nå framgång eller ej. Det har också framkommit att samtliga intervjupersoner inom Nya Moderaterna är bra på att lyssna på sin omgivning och att de via Twitter bedriver en del dialog. Resultatet visar att det finns en klyfta i sättet att se på kommunikation mellan de på kommunikationsavdelningen och representanterna. Representanterna är mer personliga i sin kommunikation och i större omfattning för dialog än respondenterna på kommunikationsavdelningen. Partiets syfte är dock inte att bygga ömsesidiga relationer, utan att utforma passande budskap. Studien kan konstatera att Nya Moderaterna inte har några strategier för hur de skall bygga relationer med sin omvärld, men att det ändå sker ett omedvetet arbete kring att etablera relationer med omvärlden, dock inte av ömsesidig karaktär.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Utrikesdepartementet förhåller sig till UDbloggen i samband med kriskommunikation.   Teori: Teorier som används i studien utgår från tre övergripande teoretiska områden: strategisk kommunikation, kriskommunikation samt sociala medier, med tyngdpunkt på företagsbloggen.   Metod och material: Sex stycken kvalitativa samtalsintervjuer har genomförts med medarbetare från tre enheter på Utrikesdepartementet i Stockholm, samt vid den svenska ambassaden i Kairo. Detta för att dessa ingår i ett samarbete då det kommer till krishantering och kriskommunikation. En övergripande kvalitativ innehållsanalys har också genomförts av 20 utvalda blogginlägg från UDbloggen.   Huvudresultat: Studiens resultat visar att UD anser att en kris präglas av informationsbrist hos allmänheten och att kommunikation spelar en stor roll i dess krisarbete. Därför var man positiv till UDbloggen och dess förmåga att snabbt nå ut med information för att fylla det informationsbehov som uppstår vid en kris. Däremot har UD inte kommit lika långt i planeringen av kriskommunikationen då det inte finns någon kommunikationsplan med mål, definierade målgrupper eller någon budskapsstrategi. Ett strategiskt tankesätt kunde däremot urskiljas då studiens respondenter har en gemensam bild om dessa olika delar, vilket också bekräftades genom innehållsanalysen. Men detta innebär inte att denna bild ser ut på samma sätt inom hela departementet. Innehållet på UDbloggen är anpassat efter målgruppen och både öppenhet, snabbhet och tydlighet var distinkta drag i bloggen. UD såg också interaktion som viktig vid krissituationer, ändå finns en skild mening mellan PIK (press, information- och kommunikationsenheten) och studiens övriga respondenter kring bloggens för- och nackdelar. Dels kring att bloggens interaktiva karaktärsdrag kräver mycket resurser, vilket PIK anser bör vara prioriterat, medan det finns en osäkerhet bland övriga kring var resurserna ska läggas vid en kris.

The aim of this study is to find and highlight the differences and similarities in the strategic communication in two real estate businesses with different proprietaries. In order to achieve the purpose, theories and previous research on public relations, strategic communication, mediatization, framing and new public management has been used. The study was conducted through interviews with two different organizations, Lerstenen who is based in Umeå, and Övikshem who is based in Örnsköldsvik. The analysis and results showed that the key difference between the firms was the spontaneity that influenced the private one, in contrast to the public firm that relied on solid structures to manage their communication. The results also showed that differences in basis conditions both allowed and hindered the possibilities with the communicative efforts that the two firms could do.

Försvarets Materielverk (FMV) är en civil myndighet som sköter all anskaffning av materiel och tjänster åt Försvarsmakten (FM). Vid anskaffning måste de rätta sig efter de upphandlingslagar som gäller i Sverige, bland annat Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) samt Lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS). För att anskaffningsprocessen ska bli lyckad krävs att FM tydligt definierar det behov de har gällande anskaffning av varor och tjänster. Än viktigare är att FMV bryter ner behoven i väldefinierade och tydliga krav. Detta för att undvika missförstånd och tolkningar som kan leda till att den vara eller tjänst som levereras inte motsvarar behovet. Felaktigheter i krav kan leda till felaktigheter i kontrakt, vilket i sin tur leder till att kontrakten ibland behöver ändras för att den vara eller tjänst det avser ska gå att använda på ett effektivt sätt. Denna ändring i kontrakt kallas av FMV för kravglidning. Syftet med denna rapport är att identifiera förekomsten av kravglidning vid anskaffningar genomförda av FMV sedan november 2011.

Interest in social media and its wide use in Sweden awaken the need toexamine how social media are used by public organisations. This thesisdescribes the use and perceptions of social media as a researchcommunication channel in the public sector focussed on health care,health, and social care.Nine communications officers with professional experience usingsocial media for research communication within these fields wereinterviewed; the interviews were qualitatively analysed.Three research questions guided the study: How are social mediaused in research communication? Why does communications officersselect social media as communications channels for researchcommunication? What opportunities and challenges are linked to theuse of social media for research communication?The theoretical framework is primarily based theories from theTechnology Acceptance Model (TAM) and the Diffusion of Innovation(DOI) about factors influencing use of new technologies as well as ontheories about social media's potential as a tool for more symmetricalcommunication.Results provide insight into how social media are used for researchcommunication by communications officers of public organisations inhealth care, health, and social care related to how social media and itsresponses are valued in comparison to other channels.Opportunities in using social media for research communicationseem to exceed challenges; organisations' seeming lack of interactionbetween research and communications officers related to social mediais one challenge. A wider range of professions needs the opportunity towork actively with research content for it to truly become social, givingrise to more symmetrical research communication.

The purpose of this paper is to investigate and analyze the role ofcommunication in change processes based on change expertsexperiences. The purpose will be accomplished by answering thefollowing research questions: How can organizations create a highchange readiness? How are leader- and coworkership used as strategicresources in change processes? How does the organizational cultureaffect the planning and implementation of change initiatives?The theoretical framework presented in this paper concludes thatcommunication is important for a successful change initiative and thatchange is consistent in organizations. Therefore it becomes increasinglyimportant for organizations to raise their change readiness in order toconduct successful change initiatives.A qualitative study was conducted with respondents from five Swedishorganizations. The results from the interviews were analyzed andcompared to the theoretical framework. The result of the study showedthat all organizations had a similar approach to change communication.They also predict the same future obstacles and challenges for changecommunication. The study also showed that the organizations use oldercommunication models that don’t take the receivers interpretations intoconsideration.The findings conclude that the organizations can gain a higher changereadiness by focusing on the activities that takes place in between thechanges. The organizations must also develop the necessarycommunication channels that allow the coworker to communicate andthereby strengthening the degree of participation in the change processon their behalf.

Bakgrund: Det föränderliga medielandskapet och dagens digitaliserade teknik har satt dagens organisationer i en sits där de i större utsträckning än tidigare behöver ta hänsyn till deras målgruppers val av kommunikationskanaler. Under de senaste åren, när de sociala medierna spelat en allt större roll, har detta mer och mer inneburit att föra en dialog med nämnda målgrupper. De traditionella mediernas envägskommunikation har fått lämna plats för de sociala mediernas tvåvägskommunikation. Organisationens ledning är ansvarig för att säkerställa att man gör vad man kan för att undvika kriser eller minimera dem om de uppstår. För att kunna hantera detta måste man planera och lära sig undvika situationer som kan leda till en kris. Till detta hör en fungerande och uppdaterad omvärldsbevakning. I en tid präglad av sociala medier, där alla människor kan producera och publicera nyheter, måste man som organisation arbeta proaktivt och hålla koll på vad det skrivs om i media och idag har man fler kommunikationskanaler att hålla reda på än någonsin. Syfte: Jag vill med avstamp i tidigare forskning och litteratur undersöka hur verksamma inom kommunikationsområdet uppfattar sociala medier och hur denna nya kommunikationskanal kan och bör användas i organisationers strategiska kriskommunikation. Hur bemöter man eller bemöter man inte möjligheten till direktkommunikation med sina intressenter/kunder? Metod: Studien bygger på en explorativ ansats där den, genom semistrukturerade intervjuer, insamlade empirin har kategoriserats i teman som sedan legat till grund för analysen och resonemanget i uppsatsen. Med hjälp av en tematiskt disponerad intervjuguide har 5 respondenter intervjuats. Slutsats: En organisation måste vara förberedd och uppdaterad och ha möjlighet att kommunicera med alla berörda parter. Implementering av sociala medier i organisationens kommunikation bör vara en självklarhet. Men det är en implementering som bör föregås utav en omfattande analys. Uppsatsen avslutas med en lista med förslag på åtgärder för att kartlägga om och i så fall hur man som organisation bör bemöta de sociala medierna.