It is a growing belief that transitioning towards sustainable cities requires a wide citizen engagement, yet many local governments are not able to define how citizen engagement should be done. This research was conducted to assess municipalities’ effort in engaging citizens when working for sustainability. This study focuses on creating a strategic guide for municipalities to use when engaging citizens to work with the UN Sustainable Development Goals (SDGs). A systemic analysis approach was selected to examine the SDGs through the Framework for Strategic Sustainable Development, followed by a Value Stream Analysis for the SDGs. Then a mapping method used, where each SDG was linked to a level of citizen engagement on Arnstein’s ladder for citizen engagement (1969). A group interview for practitioners was held in Karlskrona Municipality in Sweden for an evaluation purpose. The results revealed a risk of misalignment for some SDGs, a relational matrix map was created where each SDG was related to a level of Arnstein’s ladder in a graphic visual, which can be used by the municipality as guide to choose the level of engagement for each SDG. A set of insights were revealed concerning the enablers and barriers for citizen engagement in municipal context.

No description available.

Denna uppsats behandlar ämnet klimatanpassning inom vattenförvaltningen i Sverige som härleds från Europeiska Unionens ramdirektiv för vatten. Sveriges vattenresursers utsätts för påfrestningar från klimatförändringar. Klimatanpassning behövs därför för att säkra vattenresurserna för nuvarande och kommande generationer och ett stort ansvar kring detta arbete vilar på lokal nivå i samhället. EU:s utvärdering av vattenförvaltningsarbetet konstaterar att det finns förbättringsmöjligheter gällande sociala och organisatoriska aspekterna kring klimatanpassning. Studiens fokus är på dessa aspekter med tillägg att de även är avgörande för att uppnå en transformativ klimatanpassning, den högsta av tre nivåer inom klimatanpassning där samhällsomvandling sker. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar klimatanpassningen på lokal nivå inom vattenförvaltningen i Sverige ur ett transformativt klimatanpassningsperspektiv. Detta undersöks genom att besvara frågeställningarna om vad som driver och begränsar klimatanpassning på lokal nivå inom vattenförvaltningen och hur dessa drivkrafter och begränsningar skulle kunna hanteras för att uppnå en transformativ klimatanpassning. Studien utförs genom en kvalitativ innehållsanalys av samrådsdokument från de fem vattendistrikten i Sverige. Analysen genomförs med en abduktiv inriktning där kontexten är ur ett klimatanpassnings- och riskperspektiv gentemot klimatförändringarnas påverkan på vattenresurserna. Resultatet visar att faktorer som engagemang, målkonflikter, organisation, ansvarsfördelning, samverkan, ekonomiska- och kompetensmässiga resursbrister, nonchalans, lagstiftning och samordning påverkar lokal klimatanpassning inom vattenförvaltningen. I diskussionen knyts resultatet till tidigare forskning och det teoretiska ramverket för att ge en djupare förståelse för faktorernas innebörd i relation till att uppnå en transformativ klimatanpassning och samt de är begränsande eller drivande. Teoretiska ramverket innehållande flernivåstyrning, miljörättvisa, strategiskt ledarskap och samskapande anknyter till hur drivkrafterna och begränsningarna kan hanteras. Slutsatserna för studien visar att implementering av strategiskt ledarskap och samskapande på lokal nivå inom vattenförvaltningen är ett arbetssätt för att uppnå transformativ klimatanpassning. / This paper addresses the topic of climate adaptation within water management in Sweden, based on the European Union's Water Framework Directive. Sweden's water resources being exposed to stress from climate change. Therefore, climate adaptation must be implemented to secure water resources for current and future generations and a great responsibility regarding this work rests at the local level in society. The EU evaluation of water management work notes that there is a need for improvement regarding social and organizational aspects of climate adaptation. The focus of the study is on the aforementioned aspects, additionally these aspects are also crucial for achieving a transformative climate adaptation, the highest of three levels in climate adaptation where social transformation takes place. Thus, the purpose of the study is to investigate what factors affect climate adaptation at the local level in water management in Sweden from a transformative climate adaptation perspective. The purpose is fulfilled by answering the questions about what drives and limits climate adaptation at the local level within water management and how these driving forces and constraints could be managed to achieve transformative climate adaptation. The study is conducted through a qualitative content analysis of consultation documents from the five water districts in Sweden. The analysis is conducted with an abductive approach where the context is from a climate adaptation and risk perspective vis-à-vis the effects of climate change on water resources. The results show that factors such as commitment, target conflicts, organization, division of responsibilities, collaboration, financial and skills shortages, non-balance, legislation and coordination affect local climate adaptation in water management. In the discussion, the result is linked to previous research and the theoretical framework to provide a deeper understanding of the significance of the factors in relation to achieving a transformative climate adaptation and if they act as driving forces or constraints. The theoretical framework consisting of multi-level governance, environmental justice, strategic leadership and co-creation links to how the driving forces and constraints can be managed. The conclusions of the study show that implementation of strategic leadership and collaboration at the local level in water management is a possible way of achieving transformative climate adaptation.

Första linjens chefers position mellan arbetstagare och högre chefer innebär att det ställs höga krav både uppifrån och nedifrån på dessa chefer då de befinner sig mitt i mellan det operativa och det strategiska arbetet. Emellertid kan dessa krav variera i förhållande till verksamhetens komplexitet och de resurser som tillhandahålls av organisationen. För att säkerställa en balans mellan krav och resurser för cheferna måste organisationen tillhandahålla det organisatoriska stöd som behövs för att de ska få förutsättningar till att utöva sitt ledarskap. Vidare ska chefernas utvecklingsprocess gynnas genom en hanterbar arbetsbelastning. I denna uppsats fokuseras på hur eventuella brister på organisatoriskt stöd hos första linjens chefer kan påverka denna utvecklingsprocess.   Studien syftar till att undersöka och skapa kunskap kring hur eventuella brister av upplevda behov av organisatoriskt stöd kan vara ett hinder för utveckling hos första linjens chefer inom en offentlig verksamhet. Detta undersöks genom en jämförelse av tre olika förvaltningar inom organisationen, där samtliga är hälso- omsorgs- och serviceverksamheter. I studien har kvalitativa intervjuer genomförts med tolv chefer på första linjens nivå.   Resultatet visade att utbildningar som organisationen tillhandahöll var användbara stöd i chefernas ledarskap. Dock prioriterades dessa tillfällen till lärande bort av en del chefer på grund av tidspress i arbetet, vilket skapar ett hinder för utveckling både hos individen och organisationen. Stödfunktionerna HR, IT och ekonomi framkom att upplevas bristfälliga av flera av de undersökta cheferna. En viss skillnad kunde ses avseende förvaltning, typ av verksamhet samt antal underställda medarbetare.    Slutsatsen är att organisationen gör insatser för lärande och utveckling vilka dock inte når samtliga chefer. De uttalade faktorerna var bland annat hög arbetsbelastning och brist på organisatoriskt stöd. / The position of the first line managers between employees and senior managers means that high demands are placed on these managers from the top and bottom, as they are in the middle of the operational and strategic work. However, these requirements may vary according to the complexity of the business and the resources provided by the organization. In order to ensure a balance between requirements and resources for the managers, the management must provide the support that is needed for them to have the conditions to exercise their leadership. Furthermore, the managers' development process must be promoted through a manageable workload. This paper focuses on how any deficiencies in support and resources at the first line managers can influence this development process.   The study aims to investigate and create knowledge about how any deficiencies of perceived need for support and resources can be an obstacle to the development of first-line managers within a public service. This is examined through a comparison of three different administrations within the organization, where all are health care and service activities. In the study, qualitative interviews were conducted with twelve managers at the first line level.   The result showed that training provided by the organization was useful support in the managers' leadership. However, these opportunities for learning were prioritized by some managers due to time pressure in the work, which creates an obstacle to development both at the individual and at the organization. The support functions HR, IT and finances emerged that many of the investigated managers found it to be deficient. A certain difference could be seen regarding management, type of business and number of subordinated employees.   The conclusion is that the organization makes efforts for learning and development which, however, do not reach all managers. The stated factors were, among other things, high workload and lack of organizational support and resources.