A doença cerebrovascular é a maior causa de morte e uma grande causa de incapacidades no Brasil. A taxa de mortalidade no Brasil é uma das mais altas do mundo, principalmente entre os indivíduos com menor condição socioeconômica. A coleta de dados confiáveis e com qualidade sobre as características do acidente vascular cerebral (AVC) é essencial para sua prevenção. Entretanto, existem poucos estudos brasileiros sobre a prevalência da doença. A Organização Mundial de Saúde propõe uma estratégia de vigilância para o acidente vascular cerebral (The WHO STEPwise Approach to Stroke Surveillance) em 3 etapas. A etapa 1 analisa os eventos hospitalizados, a etapa 2, os eventos fatais na comunidade e a etapa 3, os casos de AVC na comunidade que não foram admitidos em hospitais. Por meio de padronização de instrumentos para coleta de dados nas três etapas, esta estratégia permite a comparação de dados sobre a epidemiologia do AVC ao longo do tempo e entre países. Este estudo transversal tem como objetivo avaliar a prevalência de acidente vascular cerebral na área de abrangência do Programa Saúde da Família no Jardim São Jorge, zona oeste do município de São Paulo, por meio da implantação do terceiro passo do WHO STEPS Stroke. Validou-se questionário sobre sintomas de AVC (fraqueza de membros em um dos lados do corpo, paralisia facial, problemas na articulação da fala, alterações de sensibilidade em um dos lados do corpo e alterações visuais) e história prévia da doença. O padrão-ouro utilizado para validação do instrumento foi avaliação por neurologista e revisão de prontuário. Após validação, foram considerados casos de AVC indivíduos com duas ou mais respostas positivas ao questionário com procura a serviços de saúde ou mais de 3, mesmo sem procura a serviços de saúde. Utilizando-se os critérios de positividade acima expostos, a sensibilidade do questionário comparada ao padrão-ouro foi de 72,2%, a especificidade 94,4%, a razão de verossimilhança positiva 12,9 e a razão de verossimilhança negativa 0,29. O questionário validado foi aplicado pelos agentes comunitários de saúde em suas visitas mensais às residências, a todos os moradores maiores de 35 anos da área de abrangência da unidade. Dos 4.496 moradores, aceitaram participar da pesquisa 3.661 pessoas (81,4%). Destes, 577 (15,8%) apresentaram rastreamento positivo e foram submetidos à entrevista mais detalhada para confirmação de AVC. Foram considerados como casos de acidente vascular cerebral 243 indivíduos (6,6%). A prevalência de AVC ajustada por idade nos indivíduos maiores de 35 anos foi de 6,5% (IC95% 3,5 - 5,7) entre as mulheres e 4,6% (IC95% 3,9 - 5,7) entre os homens. Hipertensão, doença cardíaca e dislipidemia foram as condições auto-referidas associadas ao AVC. 11,9% dos casos de AVC apresentavam incapacidade grave segundo a escala de Rankin modificada. A taxa de prevalência foi elevada em comparação com outras pesquisas, principalmente entre as mulheres. / Stroke is the leading cause of death and a major cause of disability in Brazil. Mortality rates are higher compared to other countries mainly among individuals with lower socio-economic status. The search of reliable and good quality data on characteristics of stroke -is essential for stroke prevention. However, there are few Brazilian studies about the prevalence of stroke. The World Health Organization proposes a surveillance strategy to stroke (The WHO STEPwise approach to stroke surveillance). Using standardized questionnaires, it is possible to collect data and compare them over time and among countries. Step 1 aims to collect information on stroke patients admitted to hospitals, Step 2 identifies fatal stroke events in the community and Step 3 estimates community based non fatal stroke events. This crosssectional study aims to evaluate the prevalence of stroke in a poor neighborhood \"Jardim São Jorge\" assisted by the Family Health Program. A validated questionnaire about stroke symptoms (limb weakness, facial weakness, speech articulation problems, sensibility disturbances and impaired vision) and past diagnosis of stroke were applied to all residents older than 35 years in the area. The gold-standard method was a neurological evaluation and a review of patient medical records. After validation, questionnaire were considered positive when a participant answered positive to two or more questions about stroke symptoms and/or the presence of stroke being confirmed by a physician, or at least three positive questions not confirmed by a physician. The questionnaire presented a sensitivity of 72.2%, a specificity of 94.4%, a positive likelihood ratio of 12.9 and a negative likelihood ratio of 0.29. Of 4,496 individuals with 35 years or more, 3,661 people were screened (81.4%) by the community health workers in their monthly visits to the residences and 577 (15.8%) presented a positive screening and underwent more detailed interview for confirmation of stroke. 243 individuals (6.6%) were considered as cases of stroke. The prevalence of stroke adjusted by age in individuals over 35 years was 6.5% (CI95% 3.5 - 5.7) among women and 4.6% (CI95% 3.9 - 5.7) among men. Hypertension, heart disease and dyslipidemia were self- reported conditions associated with stroke. 11.9% of stroke cases had serious disability according to the modified Rankin scale. The prevalence rate was higher compared to other surveys especially among women

<p>Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2003</p> / digitalisering@umu

A doença cerebrovascular é a maior causa de morte e uma grande causa de incapacidades no Brasil. A taxa de mortalidade no Brasil é uma das mais altas do mundo, principalmente entre os indivíduos com menor condição socioeconômica. A coleta de dados confiáveis e com qualidade sobre as características do acidente vascular cerebral (AVC) é essencial para sua prevenção. Entretanto, existem poucos estudos brasileiros sobre a prevalência da doença. A Organização Mundial de Saúde propõe uma estratégia de vigilância para o acidente vascular cerebral (The WHO STEPwise Approach to Stroke Surveillance) em 3 etapas. A etapa 1 analisa os eventos hospitalizados, a etapa 2, os eventos fatais na comunidade e a etapa 3, os casos de AVC na comunidade que não foram admitidos em hospitais. Por meio de padronização de instrumentos para coleta de dados nas três etapas, esta estratégia permite a comparação de dados sobre a epidemiologia do AVC ao longo do tempo e entre países. Este estudo transversal tem como objetivo avaliar a prevalência de acidente vascular cerebral na área de abrangência do Programa Saúde da Família no Jardim São Jorge, zona oeste do município de São Paulo, por meio da implantação do terceiro passo do WHO STEPS Stroke. Validou-se questionário sobre sintomas de AVC (fraqueza de membros em um dos lados do corpo, paralisia facial, problemas na articulação da fala, alterações de sensibilidade em um dos lados do corpo e alterações visuais) e história prévia da doença. O padrão-ouro utilizado para validação do instrumento foi avaliação por neurologista e revisão de prontuário. Após validação, foram considerados casos de AVC indivíduos com duas ou mais respostas positivas ao questionário com procura a serviços de saúde ou mais de 3, mesmo sem procura a serviços de saúde. Utilizando-se os critérios de positividade acima expostos, a sensibilidade do questionário comparada ao padrão-ouro foi de 72,2%, a especificidade 94,4%, a razão de verossimilhança positiva 12,9 e a razão de verossimilhança negativa 0,29. O questionário validado foi aplicado pelos agentes comunitários de saúde em suas visitas mensais às residências, a todos os moradores maiores de 35 anos da área de abrangência da unidade. Dos 4.496 moradores, aceitaram participar da pesquisa 3.661 pessoas (81,4%). Destes, 577 (15,8%) apresentaram rastreamento positivo e foram submetidos à entrevista mais detalhada para confirmação de AVC. Foram considerados como casos de acidente vascular cerebral 243 indivíduos (6,6%). A prevalência de AVC ajustada por idade nos indivíduos maiores de 35 anos foi de 6,5% (IC95% 3,5 - 5,7) entre as mulheres e 4,6% (IC95% 3,9 - 5,7) entre os homens. Hipertensão, doença cardíaca e dislipidemia foram as condições auto-referidas associadas ao AVC. 11,9% dos casos de AVC apresentavam incapacidade grave segundo a escala de Rankin modificada. A taxa de prevalência foi elevada em comparação com outras pesquisas, principalmente entre as mulheres. / Stroke is the leading cause of death and a major cause of disability in Brazil. Mortality rates are higher compared to other countries mainly among individuals with lower socio-economic status. The search of reliable and good quality data on characteristics of stroke -is essential for stroke prevention. However, there are few Brazilian studies about the prevalence of stroke. The World Health Organization proposes a surveillance strategy to stroke (The WHO STEPwise approach to stroke surveillance). Using standardized questionnaires, it is possible to collect data and compare them over time and among countries. Step 1 aims to collect information on stroke patients admitted to hospitals, Step 2 identifies fatal stroke events in the community and Step 3 estimates community based non fatal stroke events. This crosssectional study aims to evaluate the prevalence of stroke in a poor neighborhood \"Jardim São Jorge\" assisted by the Family Health Program. A validated questionnaire about stroke symptoms (limb weakness, facial weakness, speech articulation problems, sensibility disturbances and impaired vision) and past diagnosis of stroke were applied to all residents older than 35 years in the area. The gold-standard method was a neurological evaluation and a review of patient medical records. After validation, questionnaire were considered positive when a participant answered positive to two or more questions about stroke symptoms and/or the presence of stroke being confirmed by a physician, or at least three positive questions not confirmed by a physician. The questionnaire presented a sensitivity of 72.2%, a specificity of 94.4%, a positive likelihood ratio of 12.9 and a negative likelihood ratio of 0.29. Of 4,496 individuals with 35 years or more, 3,661 people were screened (81.4%) by the community health workers in their monthly visits to the residences and 577 (15.8%) presented a positive screening and underwent more detailed interview for confirmation of stroke. 243 individuals (6.6%) were considered as cases of stroke. The prevalence of stroke adjusted by age in individuals over 35 years was 6.5% (CI95% 3.5 - 5.7) among women and 4.6% (CI95% 3.9 - 5.7) among men. Hypertension, heart disease and dyslipidemia were self- reported conditions associated with stroke. 11.9% of stroke cases had serious disability according to the modified Rankin scale. The prevalence rate was higher compared to other surveys especially among women

In the design of most of the modern systems, lightning threat needs to be considered at the design phase itself. This demands a suitable model and owing to associated complexity, only simplified modeling have been attempted. As a consequence, it does not provide adequate insight into the phenomena. Considering these, a more realistic time-¬ domain electromagnetic model for the return stroke current evolution has been developed by incorporating the following underlying physical processes: (i) excitation formed by the electric field due to charge distribution along the channel, cloud and that induced on ground, (ii) the transient enhancement of series conductance at the bridging regime, which initiates the return stroke,( iii) the non¬linear variation of channel conductance along with (iv) the associated dynamic Electromagnetic Fields(EMFs) that supports the current evolution. The intended modeling begins from the instant of bridging and the pre-¬return stroke charge distribution along the channel is calculated using Charge Simulation Method(CSM). For the calculation of dynamic EMFs, the thin wire Time Domain Electric Field Integral Equation(TD¬EFIE) is employed The transient enhancement of conductance at the bridging/streamer region is emulated using Toepler’s spark law while that along the matured section of the channel is described by first order arc model. The macroscopic physical model developed depicts most of the salient features of current evolution and resulting remote electromagnetic fields in a self¬ consistent manner. The work is not limited by the simplifications adopted for the channel geometry. The strength of the model was exploited for investigating a couple of practically important questions, one of which had divided opinion in the literature. Firstly, analysis showed that the "secondary" current waves generated by successive reflection within struck TGO and that fed by branches do not get reflected at the main wave front. It is shown that the dynamic spatial resistance profile of the channel at the main wave front is primarily responsible for this behavior. Secondly, it is shown that the abrupt change in radii at TGO ¬channel junction is mainly responsible for reflection at the junction. In summary, a novel time-¬domain macroscopic physical model for the first return stroke of a downward cloud¬-to-¬ ground lightning has been successfully developed, which is capable of providing much deeper insight in to the complex phenomena.

Bakgrund Varje år insjuknar 25 000-30 000 personer i Sverige med stroke. Stroke är ett samlingsbegrepp för hjärninfarkt och hjärnblödning som leder till syrebrist eller direkt skada i hjärnan. Hjärnskadorna kan leda till bestående eller övergående funktionsnedsättningar i varierande grad. Patienterna tas om hand av multidisciplinära team där sjuksköterskan ingår i alla leden i vårdkedjan. Sjuksköterskan utför omvårdnad för att stödja patienterna i deras återhämtning, vilket kan bidra till att förbättra prognosen för dessa patienter. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter som insjuknat i stroke. Metod Studiedesignen var en icke-systematisk litteraturöversikt. Studien baserades på 15 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Artikelsökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Vidare gjordes en kvalitetsgranskning av de 15 vetenskapliga artiklarnas kvalitet och trovärdighet. Slutligen användes en integrerad översiktsmetod som dataanalysmetod för att färdigställa resultatet. Resultat Litteraturöversikten sammanfattade sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter som insjuknat i stroke. Betydelsefulla aspekter och förhållningssätt som identifierades var att känna ett yrkesansvar, arbeta i multidisciplinära team, arbeta utifrån personcentrerad vård och sjuksköterskans relation med patientens närstående. Förbättringsområden inom strokevård var enligt sjuksköterskorna mer strokeutbildning, bättre samarbete i det multidisciplinära stroketeamet och med patientens närstående. Återkommande problem var tidsbrist och underbemanning. Slutsats Genom att studera och sammanfatta sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter som insjuknat i stroke kan betydelsefulla aspekter, förhållningssätt och förbättringsområden inom strokevården förstås. / Background Every year 25,000-30,000 people in Sweden take ill with stroke. Stroke is a collective term for cerebral infarction and cerebral hemorrhage that leads to a lack of oxygen or direct damage in the brain. Brain damage can lead to permanent or transient disabilities of varying degrees. Patients are cared for by multidisciplinary teams where the nurse is part of all stages of the care. The nurse performs nursing care to support patients in their recovery and can help improve prognosis for these patients. Aim The purpose of the literature review was to describe the nurse's experiences in caring for patients taken ill with stroke. Method The design of the study was a non-systematic literature review. The study was based on 15 articles of both qualitative and quantitative design. The article searches were made in the databases PubMed and CINAHL. Furthermore, a quality review was made of the quality and credibility of the 15 articles. Finally, an integrated overview was used as a data analysis method to complete the result. Results The literature review summarized the nurse's experiences of caring for stroke patients. Identified significant aspects and attitudes were as follows, to feel a professional responsibility, to work in multidisciplinary teams, to practice person-centered care, and the nurses' relationship with the patient's relatives. According to the nurses, areas for improvement in stroke care were more stroke training, and better collaboration in multidisciplinary stroke teams and with the patient's relatives. Recurring problems were lack of time and understaffing. Conclusions By studying and summarizing the nurse's experiences in caring for patients taken ill with stroke significant aspects, attitudes and areas for improvement in stroke care can be understood.

Bakgrund Stroke är den tredje största folksjukdomen i Europa och medför att det finns en stor grupp anhörigvårdare till en strokedrabbad närstående. Tidigare forskning visar att stödet till anhörigvårdare är bristfällig. Genom att uppmärksamma anhörigvårdares upplevelser kan en ökad förståelse nås av det behov av stöd som finns samt utveckla sjuksköterskans familjefokuserade omvårdnad. SyfteSyftet var att belysa upplevelser av att vara anhörigvårdare i hemmet till en närstående som drabbats av stroke. Metod Sökning i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed medförde efter gallring och kvalitetsgranskning att 10 vetenskapliga artiklar återstod för vidare analys. En integrativ översikt har använts för att analysera resultatet från vald forskning. Resultat Fyra teman skapades; Förändrad livssituation, Emotionell instabilitet, Att återfå fungerande vardag och En oviss Framtid. Tankar om det som har gått förlorat varvades med tankar om hur framtiden skulle te sig. Livssituationen hade förändrats och ett kontrollbehov upplevdes. Socialt stöd, familj samt egentid var faktorer som gav kraft att förmå vardagen. Slutsats Familjen hade god inblick i hur vardagen en gång varit och sågs som en stor tillgång för anhörigvårdaren. Genom familjens stöd och trygghet kunde vardagen i en ny påtvingad roll hanteras. Att arbeta familjefokuserat har visat sig vara av värde både för anhörigvårdare, patient, familj och sjuksköterska.

Bakgrund: Stroke, även kallat slaganfall, är ett samlingsnamn för infarkt i hjärnan och hjärnblödning. Det är en av våra vanligaste folksjukdomar och när någon drabbas av stroke påverkas hela familjen. De kastas helt oförberett in i en helt ny situation och deras liv vänds upp och ner. Syfte: Syftet med studien är att ur ett närståendeperspektiv belysa hur deras livssituation påverkas efter att en nära drabbats av stroke och överlevt. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ inriktning med deskriptiv ansats och materialet är analyserat utifrån en innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: De närståendes livssituation påverkas när en nära drabbas av stroke. Det nya livet upplevs som skrämmande och de känner sig otrygga i förändringen och fick ett ökat psykiskt lidande. Självständigheten och spontaniteten minskades, rollerna i relationerna förändrades och det sociala livet blev negativt lidande. Information och stöd från vården saknades. Med tiden lärde sig de närstående olika strategier för att anpassa och uthärda situationen. Slutsats: Närståendes välbefinnande blev lidande och mer kontakt och hjälp från vården önskades. Viktigt att tänka på är att de närståendes livssituation även påverkas och inte bara den drabbade. Anpassning till det förändrade livet ökade efter hand. Med mer information och stöd från vård och vänner kan de närstående få ett ökat välbefinnande och underlätta hantering av den förändrade livssituationen.

Syfte: Det övergripande syftet med denna avhandling var att öka förståelsen förnärstående i deras föränderliga livssituation under de sex första månaderna efter en persons strokeinsjuknande, med särskild fokus på lärande. Vidare var syftetatt utvärdera de skriftliga informationsmaterial som erbjuds närstående vid svenska strokeenheter.Metod: I delstudie I, intervjuades 16 närstående om vad det innebar att bli närstående till en person drabbad av stroke. I delstudie II, återintervjuades 9 närståendeom vad det innebar att vara närstående till en person drabbad av stroke.Intervjuerna skedde sex månader efter den drabbades strokeinsjuknande. Datafrån de båda studierna analyserades med hjälp av Lindseth och Norbergs fenomenologiska hermeneutiska analysmetod som är inspirerad av Ricoeur. I delstudieIII, intervjuades 16 respektive 9 närstående om vad de ville veta och förståunder de sex första månaderna efter den drabbades strokeinsjuknande. Krippendorffsmetod för kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Idelstudie IV, granskades 42 skriftliga informationsmaterial från 21 svenskastrokeenheter. Data analyserades med hjälp av beskrivande statistik och Krippendorffsmetod för kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Att bli närstående till en person drabbad av stroke innebar att upplevakaos men också att nå en vändpunkt. Den var startskottet för en febril aktivitetsom visade att närstående hade en beredskap att söka ordning i kaoset (I). Attvara närstående till en person drabbad av stroke innebar en kamp för frihet.Närstående ville inte anpassa sig till den drabbades ohälsa eller dess konsekvenser.De ville välja sitt eget levnadssätt och skriva sin egen historia och därför integrerade de ohälsan och dess konsekvenser i sina liv (II). Den information somnärstående ville ha handlade om den strokedrabbade, de professionella och omsig själva. Dessutom visade resultatet att deras sökande efter information var relaterattill personlig involvering, situationella faktorer, olika kunskapsbehov ochsätt att skaffa sig information (III). De skriftliga informationsmaterialen hölladekvat kvalitet gällande inre och yttre struktur. Dessutom höll de samma nivånär det gällde läsbarhet. Däremot varierade informationsinnehållet mellan deolika strokeenheterna (IV).Konklusion: Att bli närstående till en person som drabbats av stroke innebär atthamna i kaos men också att ganska snart nå en vändpunkt (I). Vid denna är personenberedd att ordna livet utifrån de nya förutsättningarna och därför behöversjuksköterskor lära sig att identifiera vändpunkter och inkludera stöd till närstå8ende i de nya och ovana livssituationerna. Att vara närstående under de sex förstamånaderna efter den drabbades insjuknande innebär att kämpa för frihet,dock utan att överge den drabbade (II). I denna process är det viktigt att dennärstående får stöd i att hitta balansen mellan frihet och ansvar, mellan eget livoch omsorg om den drabbade och i relation till andra anhöriga. Närstående ärkapabla att hantera sin föränderliga livssituation då de är aktiva, engagerade ochframåtriktade personer (I, II, III). Därför behöver alternativa pedagogiska metoderoch förhållningssätt utvecklas och testas. Sjuksköterskor behöver tränas iatt använda sådana alternativa metoder. Innehållet i de skriftliga informationsmaterialsom erbjuds närstående vid svenska strokeenheter varierar stort mellanolika enheter (IV). Därför vore det värdefullt att etablera ett elektroniskt informationscentrum på nationell nivå. Den svenska Hälso- och sjukvårdslagen värnarenbart om den drabbade och berör inte alls de närståendes behov eller situation.Med ett ökande antal äldre, och därmed ökat tryck på familjen, är det kanskehög tid att se över lagen för att undvika att närstående blir ”den andra patienteni familjen”. / För avläggande av filosofie doktorsexamen i omvårdnad, som med tillstånd av Fakultetsnämnden vid Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper vid Karlstads universtitet framläggs till offentlig granskning fredagen den 5 juni 2009 kl.10:00 M202, Högskolan i Borås

Bakgrund: Stroke är den tredje största dödsorsaken i Sverige och det är omkring 30 000 svenskar som drabbas varje år. Patienter som drabbats av stroke är den sjukdomsgrupp som tar upp flest vårdplatser på sjukhus, då många av patienterna är i stort behov av omvårdnad och rehabilitering under en längre tid. Stroke kan ha stora konsekvenser på patientens livssituation men även påverka anhöriga. Den personcentrerade omvårdnaden kan hjälpa till med förbättring av hälsan, förbättra återhämtning av rörelsefunktioner och skapa kortare sjukhusvistelser. Personcentrad omvårdnad är en av sjuksköterskans kärnkompetenser och innebär i stora drag att sjuksköterskan inte ska se patienten som sin sjukdom utan se alla patienter som individer med unika behov. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att ge personcentrerad omvårdnad till patienter som drabbats av stroke. Metod: Studien är empirisk och har en kvalitativ design med intervjuer. Ett strategiskt urval med fem sjuksköterskor som arbetar med patienter som drabbats av stroke deltog i studien. De transkriberade intervjuerna analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskans upplevelse av att ge personcentrerad omvårdnad till patienter som drabbats av stroke omfattar flera centrala områden. Analysen ledde fram till tre kategorier och sex underkategorier. Kategorierna visade att det är viktigt att involvera patienterna, vara medveten om sjuksköterskans perspektiv och se till de organisatoriska förutsättningarna för personcentrerad omvårdnad. Slutsats: Sjuksköterskorna hade generellt en positiv inställning till personcentrerad omvårdnad och ansåg att det kunde förbättra kvaliteten av vården. De ansåg att vårdtiderna kunde förkortas och att arbetstiden kan användas effektivare med personcentrerad omvårdnad. Sjuksköterskorna upplevde att patientens delaktighet är en viktig del av vården och att patienter ska ha möjlighet att vara mer delaktiga i sin vård. Däremot var sjuksköterskorna skeptiska till om det var möjligt att införa personcentrerad omvårdnad så som vården ser ut idag.

Due to their ability to simultaneously reduce fuel consumption and NOx emissions, Controlled Auto Ignition (CAI) and HCCI combustion processes have been extensively researched over the last decade and adopted on prototype gasoline engines. These combustion processes were initially achieved on conventional two-stroke ported gasoline engines, but there have been significantly fewer studies carried out on the CAI combustion in two-stroke engines. This is primarily due to the inherent problems associated with conventional two-stroke engine intake and exhaust ports. Meanwhile, engine downsizing has been actively researched and developed as an effective means to improve the vehicle’s fuel economy. This is achieved by operating the engine at higher load regions of lower fuel consumption and by reducing the number of cylinders. However, aggressive downsizing of the current 4-stroke gasoline engine is limited by the knocking combustion and high peak cylinder pressure. As an alternative approach to engine downsizing, boosted two-stroke operation is being researched. In this thesis, it has been shown that the CAI combustion in the two-stroke cycle could be readily achieved at part-load conditions with significant reductions in CO and uHC emissions when compared to typical SI combustion in a single cylinder gasoline direct injection camless engine. In addition, extensive engine experiments have been performed to determine the optimum boosting for minimum fuel consumption during the two-stroke operation. In order to minimise the air short-circuiting rate, the intake and exhaust valve timings were varied and optimised. It is shown that the lean operation under boosted condition can extend the range of CAI combustion and increase combustion and thermal efficiencies as well as producing much lower CO and HC emissions. By means of the cycle-resolved in-cylinder measurements and heat release analysis, the improvement in combustion and thermal efficiencies were attributed to the improved in-cylinder mixture, optimised autoignition, and combustion phases. Finally, in view of the increased use of ethanol in gasoline engines, E15 and E85 were used and their effect on engine performance, fuel economy and exhaust emissions were investigated.