Med detta arbete har jag velat belysa hur studie- och yrkesvägledare på grundskolenivå upplever sitt deltagande i elevvårdsteam. I intervjuer gjorda av Skolverket har det visat sig att studie- och yrkesvägledare ofta har en rad olika åtaganden som inte rör vägledning. Ett av dessa åtaganden är att delta i skolans elevvårdsteam. Ett elevvårdsteam på grundskolenivå kan bestå av kurator, skolsköterska och studie- och yrkesvägledare samt någon från skolledning, men sammansättningen kan variera från skola till skola. För att kunna ha en samlad kunskap om eleverna i skolan och deras behov av särskilda insatser, har elevvårdsteamet regelbundna elevvårdsmöten. Med detta som bakgrund har jag velat ta reda på hur studie- och yrkesvägledarna ser på sin yrkesroll i elevvårdsteam, samt om studie- och yrkesvägledarna upplever att de har kompetens för att delta i elevvårdsteam? Undersökningen har gjorts via intervjuer med åtta stycken studie- och yrkesvägledare, samtliga verksamma på grundskolor i Malmö stad, och de ingår i någon form av elevvårdsteam. Det jag fann var att delta i elevvårdsteam var en naturlig och självklar uppgift för vägledarna, samtidigt som de upplevde att ett deltagande bidrog till bättre vägledning. Vid vägledningssamtal upplevde vägledarna att de hade mer att komma med, då de hade en bättre kännedom om eleverna. Vägledarna deltog i teamet främst som studie- och yrkesvägledare, där de utöver vägledarkompetensen också fungerade som ett bollplank för övriga deltagare, genom att t.ex. bidra med annorlunda bilder av elever. Eftersom de deltog främst som studie- och yrkesvägledare upplevde dessa vägledare att de inte saknade kompetens för att delta i elevvårdsteam. Tanken med elevvårdsteam är att komplettera varandra, därför är man heller inte tvungen att kunna allt, menade flera vägledare.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka huruvida det är rimligt att Studie- och yrkesvägledarutbildningen är inriktad mot skolväsendet (grundskola, gymnasium och Komvux). Vi har i detta arbete frågat oss vilka uppfattningar vår undersökningsgrupp har och vilka konsekvenser det har för dem att utbildningen är inriktad mot skolväsendet. Vi undrar även vilka faktorer som varit viktiga vid anställning och i det sammanhanget, vilken betydelse praktiken haft.Vi har genomfört en kvantitativ webbenkät via Facebook, riktad till vår undersökningsgrupp som bestod av 33 personer. De deltagande har genomgått studie- och yrkesvägledarutbildningen på Campus Malmö högskola 2006-2009. Vi har även utfört en kvalitativ intervjuundersökning med Anders Lovén som är programansvarig för studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö högskola.Resultatet av våra genomförda undersökningar visar på att det finns en önskan om större inflytande gällande praktiken hos undersökningsgruppen. Resultatet visar även att det är genom praktiken och bl.a. referenser som de allra flesta har fått sin anställning idag. Majoriteten anser att de skulle kunna arbeta inom andra områden än det offentliga skolväsendet. Anders Lovén uttrycker i samband med detta en förvåning över hur många det är i undersökningsgruppen som kan tänka sig att arbeta på Arbetsförmedlingen.Vi har till stor del utgått från ett professionsteoretiskt perspektiv i vår analys. Som ett hjälpmedel i vår analys har vi använt oss av en interaktiv triangel mellan staten, Malmö högskola och undersökningsgruppen. Detta för att visualisera dessa tre aktörers påverkan gentemot varandra.I vår slutdiskussion tar vi upp dilemmat mellan en mer akademiserad och starkare professionalisering av utbildningen eller en ny titel som inriktar sig mot nya marknader. Slutligen menar vi att det är nödvändigt att se över examensordningen och skollagen gällande studie- och yrkesvägledare.Nyckelord: profession, professionalisering, studie- och yrkesvägledning, studie- och yrkesvägledarutbildningen, kvalifikation, offentliga skolväsendet, examensordningen, Malmö högskola

Jobbcoach är idag ett väl använt begrepp i vårt samhälle. Att vara coach kan betyda mycket. Denna uppsats avgränsar sig till de jobbcoacher som slutit ett avtal med arbetsförmedlingen och förväntas bidra med nya kunskaper och angreppssätt till den arbetssökande för att öka deras chanser på arbetsmarknaden. Syftet är att få en inblick i arbetsförmedlarnas förväntningar kring de externa jobbcoachernas insatser, samt hur de upplevdes och även vilka skillnader respektive likheter man ser på vägledning och coaching. Genom min utbildning till studie- och yrkesvägledare har jag kommit i kontakt med begreppet coach och skapat ett intresse för vad som skiljer våra yrkesroller åt. Då både studie- och yrkesvägledare och jobbcoacher arbetar för att hjälpa människor med motivation till att hitta sin egen inre kraft, för att nå olika mål i livet, började jag fundera på varför det just är jobbcoacher som ska delge arbetsförmedlingen nya angreppssätt och lösningar.Med hjälp av en semistrukturerad intervjumall, som var uppdelad i tre teman, utfördes intervjuer med arbetsförmedlare på fem olika arbetsförmedlingar i Skåne. Då fick man även möjligheten att se hur pass olika arbetsuppgifterna prioriteras i de olika kommunerna. Intervjuerna analyserades och transkriberades för att synliggöra gemensamma nämnare och för att finna likheter och olikheter.Resultat presenteras utifrån de tre teman som rör arbetsförmedlare, jobbcoaching och vägledning. Resultatet visade att de förväntningar som fanns angående jobbcoachernas insatser varierade, men att i det stora hela fanns en önskan om ökade möjligheter till ett arbete och att på något sätt vara en sorts ambassadör för de arbetssökande gentemot arbetsgivare ute i samhället. Genom arbetets gång framkom, att på grund av olika definitioner av de två yrkesrollerna från arbetets informanter, uppfattades bland annat coachingen som en yrkesroll som vågade ta kontakt med människor och hade mer kunskaper om arbetslivet och att studie- och yrkesvägledningen var en yrkesroll som hade mest kunskap om skolsystemet. En bättre marknadsföring av studie- och yrkesvägledare och dess profession kan ge andra möjligheten att skapa sig en ny uppfattning om yrket.

No description available.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete är att undersöka ifall nyexaminerade studie- och yrkesvägledare har större möjlighet till anställning på en arbetsförmedling i jämförelse med skola, då vi tror att på en arbetsförmedling finns fler tjänster tillgängliga för dem som har en studie- och yrkesvägledare examen i grunden. I denna studie undersöker vi möjligheter till anställning i södra Sverige för nyexaminerade studie- och yrkesvägledare inom skola, eller arbetsförmedling. Vi har valt att begränsa oss till studie- och yrkesvägledare som examinerades tidigast år 2003. För att genomföra denna studie valde vi att använda oss utav kvalitativ metod, då vi ansåg detta vara den mest lämpliga metoden för vårt arbete. Totalt har vi utfört sju intervjuer, varav med fyra studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor, samt tre med anställning på arbetsförmedlingar. I detta examensarbete tar vi upp sju nyexaminerade studie- och yrkesvägledares uppfattning avseende anställningsmöjligheter i södra Sverige. När vi började med denna studie ville vi undersöka var nyexaminerade studie- och yrkesvägledare hade större möjlighet till anställning, på arbetsförmedling, eller på skola. Grunden för våra tankar baserades på våra praktikveckor på var område. Resultatet visade att de flesta med anställning på skolan hade en uppfattning om att nyexaminerade studie- och yrkesvägledare har en större möjlighet till anställning inom skolväsendet än inom arbetsförmedlingen, dock med inslag av osäkerhet till detta uttalande.De med anställning på arbetsförmedlingen har en gemensam uppfattning om att den nuvarande situationen på dagens arbetsmarknad visar att arbetsförmedlingen har större möjlighet till anställning, än inom skolväsendet. Sökord: Anställning, Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknad, Skola, Studie- och yrkesvägledare

Studien syftar till att besvara de två forskningsfrågorna: 1. ”Hur beskriver studie- och yrkesvägledare sina arbetsuppgifter vid fristående gymnasieskolor?” och 2. ”Hur uppfattar studie- och yrkesvägledare vid fristående gymnasieskolor samarbetet med annan skolpersonal liksom sitt eget beslutsutrymme?”För att besvara frågorna har sex respondenter, med en studie- och yrkesvägledarfunktion verksamma vid den fristående gymnasieskolan, intervjuats. Studien utgår från två teoretiska utgångspunkter. Den första är ”Vägledningens spänningsfält” som är en modell av Gunnel Lindh (1997). Den andra är Lennart Henryssons begrepp ”Syo-kultur” (1994).Resultaten av studien visar att studie- och yrkesvägledarens arbetsuppgifter vid den fristående gymnasieskolan framförallt består av två saker: information och vägledningssamtal. Tendensen är att det till största del handlar om informationsdetaljer (urval och behörighetsfrågor) snarare än att studie- och yrkesvägledningen utgår från ett bredare framtidsperspektiv (yrkesvägar och livsmål). Därutöver har arbetet olika förutsättningar. Respondenterna har olika tidsutrymme för sitt arbete vid skolan. De har också i stor utsträckning kombinerade tjänster och/eller arbetsuppgifter utanför ett mer renodlat studie- och yrkesvägledningsarbete. I deras arbetsuppgifter ingår inte sällan marknadsföring.När det kommer till uppfattningar om samarbete och beslutsutrymme visar studien att studie- och yrkesvägledarna i den fristående gymnasieskolan har stort beslutsutrymme, undantaget den begränsade tid de får sig tilldelad för arbetet. Studie- och yrkesvägledarna samarbetar i liten utsträckning med övrig skolpersonal. Studie- och yrkesvägledaren avgör själva i stor utsträckning vad arbetet skall innefatta. Det är således studie- och yrkesvägledaren själv som får utgöra kärnan i syo-kulturen.

Jag har med examensarbetet haft för avsikt att undersöka studie- och yrkesvägledaresupplevelser av genuskompensatoriskt arbete gentemot killar på grundskolan, vilkametoder de upplever användbara, om de upplever skillnader i arbetet gentemot killaroch tjejer, samt om det sker ett medvetet genuskompensatoriskt arbete från studie- ochyrkesvägledarnas sida eller om det inleds först efter att eleven i samtal berört ämnet.Jag har använt mig av kvalitativ semistrukturerad intervju, för att enskilt intervju fem stycken studie- och yrkesvägledare verksamma inom grundskolan. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt mig av genusteori och feministisk teori som jag båda anser förklarar begrepp och för ett användbart resonemang kring genusfrågor. Jag har i avsnittet om tidigare forskning visat på att det saknas genuskompensatoriska projekt riktade gentemot killar, då man från statligt håll framförallt riktat insatser till tjejer. Resultatet visar att de intervjuade studie- och yrkesvägledarna framförallt arbetar genuskompensatoriskt gentemot killar i samband med praon. Samt att detta arbete främst riktar sig till de killar som redan har brytande intressen. Resultatet pekar på att det finns stora möjligheter att vidga det genuskompensatoriska arbetet och att studie och yrkesvägledarna har en grundläggande medvetenhet kring genusfrågor att byggavidare på. Det visar sig även att det återstår att nå den grupp av killar som inte har brytande intressen. Då dessa inte tycks omfattas av det genuskompensatoriska arbetet i lika stor utsträckning.

Studie- och yrkesvägledning i skolan brukar benämnas både som vid och snäv. Den vida bemärkelsen, som är i fokus i den här studien, innebär all verksamhet som bidrar till att eleverna får kunskap och färdigheter för att kunna göra val, som till exempel att utveckla sin självkännedom, lära sig om mer om arbetslivet och utbildningar eller att göra studiebesök. Ända sedan 1940-talet har det funnits en ambition att studie- och yrkesvägledningen ska vara hela skolans ansvar, men i praktiken har det aldrig riktigt sett ut så. Syftet med studien är att med utgångspunkt i styrdokumenten undersöka hur några lärare och studie- och yrkesvägledare på högstadieskolor a) tolkar intentionerna med studie- och yrkes-vägledningsuppdraget i den vida bemärkelsen och b) hur de beskriver att vägledningsuppdraget iscensätts. Studien teoretiska utgångspunkt utgår från en socialkonstruktivistisk ansats, läroplansteori samt begreppet svårbemästrade problem. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med sex grundskollärare och tre studie- och yrkesvägledare. Studiens resultat visar att det är viktigt att studie- och yrkesvägledning ses som hela skolans ansvar, men även att det är ett svårbemästrat problem med de konsekvenser som detta ger upphov till. Slutsatser som kan dras är att styrdokumenten inte uppfattas vara tillräckligt tydligt utformade, att lärare och rektorer inte känner till tillräckligt mycket kring studie- och yrkesväglednings innehåll, att de saknar utbildning inom dessa områden samt att förutsättningar på de olika skolorna ser olika ut. Ytterligare en slutsats är att det inte finns någon generell lösning på hur man kan hantera studie- och yrkesvägledningen i den vida bemärkelsen, som ett svårbemästrat problem, eftersom olika elever behöver olika mycket stöd. En annan slutsats är att styrdokument iscensätts olika i olika klassrum, eftersom olika lärare tolkar dessa olika samt att eleverna i varje klass är olika.

Bakgrund: Akupunktur är en mångtusenårig kinesisk behandlingsform som går ut på att man sticker ett antal tunna nålar i särskilda punkter på kroppen. Den får i Sverige användas av legitimerad personal under förutsättning att den används i områden med god evidens. Syfte: Syftet med studien är att utforska och beskriva de erfarenheter fysioterapeuter i primärvård har av akupunktur. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där fyra fysioterapeuter inom primärvården intervjuades. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Användningsfrekvensen påverkas av patientunderlaget och rehabiliteringstrender, Akupunktur är ett användbart verktyg när inga andra behandlingsalternativ är tillämpbara, och Utökandet av kunskap begränsas av tid och kommunikation. Totalt blev det nio underkategorier fördelade på tre i vardera huvudkategori. Konklusion: Det förekommer variationer i användningen av akupunktur, delvis beroende på mänskliga faktorer så som patientunderlag och personliga erfarenheter, delvis beroende på vilket fokus den aktuella forskningen har. Akupunktur är ett värdefullt verktyg som uppskattas av de fysioterapeuter som använder det när andra behandlingsmetoder inte är tillgängliga eller i kombination med exempelvis träning och hemövningar för att optimera rehabiliteringseffekten av dessa. Ofullständig evidens, bristfällig kommunikation och tidsbrist försvårar och begränsar användningen.

<p>I Sverige finns det idag ett stort antal yrken och en del av dessa är i en professionaliseringsprocess. Studie- och yrkesvägledaryrket är ett exempel på ett yrke i denna process. Syftet är att beskriva utvalda aktörers syn på studie- och yrkesvägledaryrkets avgränsningar, kompetens samt eventuella auktorisation i ett professionaliseringsperspektiv. En kvalitativ metod har använts och fem elitintervjuer har genomförts med representanter från Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges vägledarförening, Högskoleverket samt Skolverket. Samtliga respondenter ansåg att det finns specifika kompetenser som endast studie- och yrkesvägledare besitter men åsikten om vilka kompetenser detta är, gick isär. Majoriteten av respondenterna ansåg att studie- och yrkesvägledaryrket borde auktoriseras/legitimeras, dock inte alla. Avgränsningen mot andra yrken när det gäller arbetsuppgifter fanns det skilda meningar om. Den slutsats man kan dra av studien är att fackförbunden och Sveriges vägledarförening arbetar för professionalisering av studie- och yrkesvägledaryrket men utan en gemensam strategi. Yrket har inom olika områden kommit olika långt i sin professionaliseringsprocess.</p>