Syftet med arbetet är att ta reda på om studie- och yrkesvägledare och lärare, i och med att den nya skollagen och läroplanen (Lgr 11) har införts, arbetar utifrån att studie- och yrkesorienteringen är hela skolans ansvar. Vi vill undersöka detta, eftersom det gemensamma ansvaret är något som i formuleringsarenan länge har framförts som viktigt, men som inte har haft det genomslag på realiseringsarenan som det var tänkt från början. De frågor vi vill besvara är hur kvaliteten i studie- och yrkesorienteringen på skolan ser ut utifrån studie- och yrkesvägledares och lärares perspektiv, hur studie- och yrkesvägledare och lärare på grundskolan anser att kommunikationen och samarbetet mellan dem fungerar vad gäller studie- och yrkesorienteringen samt hur studie- och yrkesvägledare och lärare anser att de nya styrdokumenten påverkar studie- och yrkesorienteringen på skolan. Detta undersöker vi utifrån en hermeneutisk inriktning med kvalitativ metod, vilket innebär strukturerade intervjuer med intervjuformulär. Resultaten knyter vi till de styrdokument och rekommendationer som gäller för studie- och yrkesorienteringen i grundskolan samt forskning och teori om framtidens vägledning, kommunikation och samarbete inom organisationen, konstruktivism och organisationsteori.Genom vår undersökning kan vi konstatera att studie- och yrkesvägledningen och -orienteringen inte är skolans gemensamma mål, att studie- och yrkesvägledarna inte kommer naturligt in i skolarbetet och att studie- och yrkesvägledarna tycker att det är för lite samarbete med lärarna. De nya styrdokumenten har hittills inte lett till någon förändring. För att samarbetet ska fungera krävs dels tydliga mål och riktlinjer och dels förändrade roller.

AbstractDenna uppsats har till syfte att undersöka vilka föreställningar studie- och yrkesvägledare har om folkhögskolan och se på hur dessa föreställningar påverkar vägledningen av enskilda individer. Metoden har varit en kvalitativ intervjustudie med åtta studie- och yrkesvägledare. Resultaten visar att det finns tydliga föreställningar om att folkhögskolan passar bättre för vissa individer än för andra. Samtidigt upplevs folkhögskolan vara en positiv skolform för de flesta. De som framförallt ses passa på en folkhögskola är de individer som av olika skäl har misslyckats med den traditionella skolan, kreativa individer och de som vill använda folkhögskolan som en väg in till högskolan. Undersökningens resultat har prövats utifrån teoretiska perspektiv om människors olika pedagogiska och neurofysiologiska skillnader. En slutsats har då varit att föreställningarna om folkhögskolan i väsentlig mån bygger på dessa skillnader. Individer vars tankestil är mer holistisk och har förmågor som inte främst bygger på de logisk-matematiska och lingvistiska anses passa bättre på folkhögskolan. De individer som har en mer systematisk tankestil med sina styrkor i just ovan förmågor ses passa bättre i den traditionella skolan där undervisningsmetoder och struktur är organiserade för att passa just dessa tankestilar.

Syftet med den här studien är dels att undersöka hur det nya sättet att arbeta med studie och yrkesvägledning i Falköping fungerar, sedan starten av Vägledningscentret i höstas, och dels att undersöka vad elever tycker och tänker om den vägledning de får idag.Förra hösten ersattes praon i Falköpings kommun av VISA, som står för Vägledning Inför Studier och Arbetsliv. VISA har tagits fram genom projektet Personligt Entreprenörskap – att forma sin egen framtid. Jag har undersökt vad eleverna tycker om den nya formen av prao och hur fungerar den i praktiken Jag har använt mig av en kvantitativ metod och låtit elever i årskurs nio, besvara en enkät med frågor om vägledning och VISA. Jag har även låtit studie och yrkesvägledarna i kommunen besvara en enkät för att få deras synvinkel på de nya sätt som de nu arbetar på. Då det inte finns så mycket litteratur kring det nya arbetssätten så har jag också gjort två intervjuer, en med en koordinator och en med en projektledare.I resultat av studie- och yrkesvägledarenkäterna så beskrivs bland annat studie- och yrkesvägledarnas arbetsuppgifter i Falköping och vad de tycker och tänker om de arbetsuppgifter och de arbetssätt som de arbetar på. Det framkommer också i resultatet vilka arbetsuppgifter som har försvunnit och vilka som har tillkommit inom yrket i Falköping.I resultat av elevenkäterna så framkom det bland annat att många av eleverna tyckte att den information som de fick av sin studie- och yrkesvägledare inför gymnasievalet var bra eller mycket bra.Fler än hälften av eleverna tyckte att det samtal som de hade med sin studie- och yrkesvägledare inför gymnasievalet hjälpte dem att komma fram till vilket gymnasieprogram som de skulle välja.Femtiofem av eleverna tyckte att det arbetsplatsförlagda studiebesöket var bra, Tjugo elever tyckte att det var mycket bra.Den andra hälften, sjuttien elever, tyckte att besöken var mindre bra eller inte alls bra.

Elever i årskurs nio står inför ett val då de ska söka till gymnasiet. De blir informerade, av studie- och yrkesvägledarna och även av rektorerna på gymnasieskolorna, om de program som det finns att välja på i deras närhet. Vi har bestämt oss för att titta närmare på den här informationen, hur den ser ut och om alla program får lika mycket uppmärksamhet. Vi har valt att inrikta oss på det individuella programmet. Detta har lett följande frågeställningar:•Vilken information får högstadieeleverna om individuella programmet?•Hur presenteras informationen för eleverna på högstadiet?•Vilka attityder har studie- och yrkesvägledare på högstadiet och rektorerna på gymnasieskolan till individuella programmet? För att nå fram till ett resultat har vi använt oss av viss litteraturgenomgång men främst av de intervjuer som vi har genomfört med sex stycken studie- och yrkesvägledare och två rektorer. I resultatet kan vi se att studie- och yrkesvägledarna använder sig av stereotyper när de kategoriserar eleverna som går på individuella programmet. De menar att det är en viss typ av människor som finns där. Både studie- och yrkesvägledarna och rektorerna är överens om att individuella programmet inte är ett program som eleverna aktivt söker, utan istället hamnar på. De är även eniga om att programmet har en negativ stämpel. Genom intervjuerna kan vi tycka oss se fördomar om individuella programmet både hos studie- och yrkesvägledarna samt rektorerna.

No description available.

No description available.

Omgivningen påverkar alla människor i varierande utsträckning, inte minst när ett studie- ochyrkesval fattas. Den här undersökningens syfte är att synliggöra hur sex yrkesverksammastudie- och yrkesvägledare resonerar och förhåller sig i vägledning där elevens studie- ochyrkesval fattas kollektivt. Kunskap från denna undersökning skulle kunna bidra med insikteroch perspektiv på hur vägledarprofessionen kan stödja elever som befinner sig i en positiondär studie- och yrkesval fattas mer kollektivt än individualistiskt. Vår empiri belyser attföräldrar påverkar elevers studie- och yrkesval i störst utsträckning. Andra påverkansfaktorersom synliggörs i vår empiri är kompisar, lärare och sociala medier. Det framgår också attstatus har ett inflytande i val av yrke eller utbildning samt att vårdnadshavarna och elevernaibland har en bristande kunskap om hur det svenska skolsystemet fungerar, vilket kanresultera i mindre underbyggda karriärval. I under- sökningen använder vi oss av en kvalitativmetod med semistrukturerade intervjuer. Syftet med intervjumetoden är att följa upp medföljdfrågor där informanterna kan utveckla sina resonemang och vara mer utförlig i svaren.De teoretiska begrepp som används för att analysera empirin är handlingshorisont, habitus,socialt- och utbildningskapital.

Avhopp i terapin är vanligt förekommande. Det som saknas i kunskapen kring avhopp och dess bakgrund är patientens inifrånperspektiv och framförallt hos den allt mer växande patientgruppen unga vuxna. Denna studie har genom kvallitativ metod undersökt de unga vuxnas upplevelser av sin tyerapi. Genom tematisk analys av materialet fann man i studien att subjektiv känsla av att må bättre är en anledning till avhopp samtidigt som det var typiskt att de hade kvarstående problem. Anmärkninsgvärt många uttryckte att anledningen till avhoppet var att de var missnöjda med terapeuten och den behandling som man fått. Man upplevde att terapeuten var för snäll och oempatisk samt att metoden inte hjälpte dem med sina problem. Genom empati för individens varande behöver vi möta unga vuxnas förväntningar så att visnterna med att gå kvar i terapi överväger kostnaderna.

The biogas production in Sweden year 2014 was 1,8 TWh where almost 1 TWh was upgraded to biomethane for use in vehicles. The production of biomethane is mainly located at the biogas plants that have a production over 200-400 Nm3/h. This is mainly due to the fact that the investment and operating costs becomes too high for the small producers with low biogas flows. The government of Sweden has a highly ambitious goal of having a vehicle fleet that runs on at least 80 % renewable fuels in the year 2030. To reach that goal even the small biogas producers needs to start upgrading their gas to be able to replace fossil fuels with renewable biomethane. The aim of this master thesis has been to supply enough information to Norrmejerier about whether or not to upgrade the biogas by summarizing relevant research papers and calculate energy flows and costs for each upgrading technology.The limitation of the thesis has been that the production of biogas with different incoming substrates have been neglected due to it being constant in each scenario that has been compared. After a thorough literature study about relevant upgrading technologies the water scrubber and membrane technology was chosen as the best fit for Norrmejerier’s biogas plant. This was mostly due to that the water scrubber is in no need for chemicals duting operation and that some waste water could be used from the dairy plant at Norrmejerier. In the case for the membrane technology it had a low investment cost coupled with a stable operation without the need for surveillance. A relatively new ash upgrading technique was also considered briefly where the need for ash was estimated to 10 000 – 17 000 metric tonnes a year with the assumed biogas production of Norrmejerier. The supply of ash in Umeå municipality were about 5000 metric tonnes which is far below the demand for the biogas upgrading plant. The production of biogas at Norrmejerier is enough to sustain all their own truck transports with biomethane plus that they can sell the excess to the public. The cost-estimates were calculated for the scenario if Norrmejerier builds their own refilling station and in the scenario if they would sell it to a fuel supplier instead. The cost of upgrading for both upgrading technologies ranged from 0,53 to 0,54 SEK/kWh independent of the two previously mentioned scenarios. Both technologies had a payback period of two years and a few months. The membrane technology however gave a higher economical value with a greater yearly capital income mainly because of its longer economical lifetime. The limited lifecyle assessment compared the different uses of the produced biogas to calculate the emissions of carbon dioxide equivalents for each scenario. The assessment revealed that the emissions can be reduced by about 1700 metric tonnes carbon dioxide equivalents per year if the biogas is upgraded to biomethane and Norrmejerier supplies its own trucks with this renewable fuel.

En komparativ analys av adaptationer av Bram Stokers Dracula (1897) från åren 2000-2014 med syfte att undersöka resultatet av nästan 100 år av adaptationer och ett mål för att verkställa om en filmkanon har skapats kring karaktären.