<p>Denna studie har haft som syfte att belysa ledarskapet i grundskolan avseende den studie- och yrkesorienterande verksamheten samt förhållandet mellan ledarskap, personalens engagemang och verksamhetens resultat. Avsikten har bland annat varit att synliggöra om skolorna har ett reellt ledarskap avseende verksamheten eller inte. Bedömningsgrunderna för ett reellt ledarskap har inspirerats av den transformativa ledarskapsteorin. Studien baseras på enkätsvar från 107 yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i Stockholms, Skånes och Västerbottens län. Resultatet visar att den stora majoriteten skolor saknar ett reellt ledarskap avseende verksamhetsområdet samtidigt som flera studie- och yrkesvägledare säger sig vilja inta en ledande funktion för detta. Därtill visar resultatet att majoriteten av de tillfrågade studie- och yrkesvägledarna anser att både verksamhetens standard och resultat är tillfredsställande, störst tillfredsställelse har respondenterna i skolor med ett reellt ledarskap uttryckt. Två slutsatser som har dragits utifrån resultatet är att ett reellt ledarskap inte bidragit till att lärarna huvudsakligen bedriver studie- och yrkesorientering, samt att studie- och yrkesvägledare utgör en outnyttjad resurs med avseende på det ledningsansvar som saknas för den studie- och yrkesorienterande verksamheten.</p><p>The purpose of following studie has been to look at leadership in compulsory school in respect to career education activities, as well as relationships between leadership, work force engagement and results of these activities. The purpose have, in part, been to reveal if the schools represented practise a real leadership in respect to theese activities. The reasons of estimation for a real leadership has been inspired by the theory of transformational leadership. The studie is based upon the answers of a questionnaire regarding 107 working career counselors in the county of Stockholm, Skåne and Västerbotten. The result shows that the majority of the schools are in lack of a real leadership in respect to career education while, simutaneously, several career counsellors express they want to take direction of theese activities. Furthermore there is stated that the majority of the asked career counselors in some degree consider the activities standards and results to be at satisfactory, and the most satisfied respondents are found in schools with real leadership. Two of the conclusions drawn from the result are that a real leadership has not contributed to teachers mainly managing career education, and, that career counselors constitutes an unexploited resource in regard to the lack of leadership concerning activities of career education in compulsory school.</p>

Denna studie har haft som syfte att belysa ledarskapet i grundskolan avseende den studie- och yrkesorienterande verksamheten samt förhållandet mellan ledarskap, personalens engagemang och verksamhetens resultat. Avsikten har bland annat varit att synliggöra om skolorna har ett reellt ledarskap avseende verksamheten eller inte. Bedömningsgrunderna för ett reellt ledarskap har inspirerats av den transformativa ledarskapsteorin. Studien baseras på enkätsvar från 107 yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i Stockholms, Skånes och Västerbottens län. Resultatet visar att den stora majoriteten skolor saknar ett reellt ledarskap avseende verksamhetsområdet samtidigt som flera studie- och yrkesvägledare säger sig vilja inta en ledande funktion för detta. Därtill visar resultatet att majoriteten av de tillfrågade studie- och yrkesvägledarna anser att både verksamhetens standard och resultat är tillfredsställande, störst tillfredsställelse har respondenterna i skolor med ett reellt ledarskap uttryckt. Två slutsatser som har dragits utifrån resultatet är att ett reellt ledarskap inte bidragit till att lärarna huvudsakligen bedriver studie- och yrkesorientering, samt att studie- och yrkesvägledare utgör en outnyttjad resurs med avseende på det ledningsansvar som saknas för den studie- och yrkesorienterande verksamheten. The purpose of following studie has been to look at leadership in compulsory school in respect to career education activities, as well as relationships between leadership, work force engagement and results of these activities. The purpose have, in part, been to reveal if the schools represented practise a real leadership in respect to theese activities. The reasons of estimation for a real leadership has been inspired by the theory of transformational leadership. The studie is based upon the answers of a questionnaire regarding 107 working career counselors in the county of Stockholm, Skåne and Västerbotten. The result shows that the majority of the schools are in lack of a real leadership in respect to career education while, simutaneously, several career counsellors express they want to take direction of theese activities. Furthermore there is stated that the majority of the asked career counselors in some degree consider the activities standards and results to be at satisfactory, and the most satisfied respondents are found in schools with real leadership. Two of the conclusions drawn from the result are that a real leadership has not contributed to teachers mainly managing career education, and, that career counselors constitutes an unexploited resource in regard to the lack of leadership concerning activities of career education in compulsory school.

I Sverige finns det idag ett stort antal yrken och en del av dessa är i en professionaliseringsprocess. Studie- och yrkesvägledaryrket är ett exempel på ett yrke i denna process. Syftet är att beskriva utvalda aktörers syn på studie- och yrkesvägledaryrkets avgränsningar, kompetens samt eventuella auktorisation i ett professionaliseringsperspektiv. En kvalitativ metod har använts och fem elitintervjuer har genomförts med representanter från Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges vägledarförening, Högskoleverket samt Skolverket. Samtliga respondenter ansåg att det finns specifika kompetenser som endast studie- och yrkesvägledare besitter men åsikten om vilka kompetenser detta är, gick isär. Majoriteten av respondenterna ansåg att studie- och yrkesvägledaryrket borde auktoriseras/legitimeras, dock inte alla. Avgränsningen mot andra yrken när det gäller arbetsuppgifter fanns det skilda meningar om. Den slutsats man kan dra av studien är att fackförbunden och Sveriges vägledarförening arbetar för professionalisering av studie- och yrkesvägledaryrket men utan en gemensam strategi. Yrket har inom olika områden kommit olika långt i sin professionaliseringsprocess.

Opening food packages without additional aids is a common problem, which especially affects elder people. A study carried out at the Professorship of Human Factors and Ergonomics shows results of opening successes at a variety of packages. Opening a jar of gherkins proved to be a challenging task for the majority of the test persons. Further examples of badly designed packages as well as good solutions are introduced.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie på hur två grundskolor arbetar med studie- och yrkesvägledning. Jag intervjuade två rektorer och tre samhällskunskapslärare för att få deras syn på detta område. Mina två forskningsfrågor var Hur organiseras arbetet med studie- och yrkesvägledning i de undersökta skolorna, vad gör skolorna mer konkret, och vilka förutsättningar finns? och Hur tänker man att elever, i de undersökta grundskolornas praktiska arbete, ska lära sig göra ”väl underbyggda val”? I arbetet förklaras det att utifrån skolans elevantal får studie- och yrkesvägledaren en viss typ av tjänst, och att i många kommuner behöver en studie- och yrkesvägledare arbeta på flera olika skolor för att få ihop en heltid. Jag förklarar även hur elever har olika förutsättningar till att kunna genomföra ”väl underbyggda val” och detta försöker skolan och studie- och yrkesvägledare att ta i beaktning, vilket står mer om i teoretiska utgångspunkter. Det resultat som jag fick fram var i stora drag att det är studie- och yrkesvägledaren som står för ansvaret för studie- och yrkesvägledning i dagens grundskola och rektorer har för lite kunskap för att själva kunna underlätta att studie- och yrkesvägledning ska bli hela skolans ansvar. Det är nämligen så att ansvaret för att förbereda eleverna inför gymnasievalet hamnar hos studie och yrkesvägledaren själv och ses inte som en del av den dagliga undervisningen. Lärarna har svårt att se hur de kan få in studie- och yrkesorientering i klassrummet men nämner i detta arbete ett par förslag på hur det skulle kunna bli bättre på det. Resultatet visar även på att det saknas studie- och yrkesvägledning för elever i yngre åldrar. Mycket av den forskning som finns har lyft fram att dagens grundskola är bristfällig i området studie- och yrkesvägledning. Litteraturen och mina intervjusvar visar på att grundskolor i Sverige precis har påbörjat arbetet för att motverka och förebygga detta.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur det förhåller sig  med motivationen inom några ämnen hos elever som går på elprogrammet på en skola i Stockholmsregionen. Undersökningen baseras på en enkätstudie av 67 elever i årskurs ett till tre och en intervjustudie av fyra elever. Den kvalitativa studien genomfördes med strukturerade intervjuer medan den kvantitativa studien genomfördes med hjälp av Internetenkäter. Undersökningens resultat visar att eleverna tycker det är avgörande för motivationen att lärarna är duktiga och engagerade, samt att det är en praktisk utbildning. Vidare framkommer att krav och förväntningar från föräldrar, lärare och praktikplats har stor betydelse för elevernas prestationer. Många av eleverna tycker att arbete och tjäna pengar stärker deras motivation att arbeta med studierna. Studien visar även att många el-elever väljer att läsa högskoleförberedande kurser.

Allteftersom tekniken för digitala spel har utvecklats och spelen blivit mer avancerade har mängden av information som spelaren kan få om sin avatar (digital representation av spelaren) ökat. Beroende på spelets upplägg och design är denna information mer eller mindre lättillgänglig. Den information som alltid tycks ha en mer eller mindre given plats i spelets HUD (statiska delar av det grafiska gränssnittet) är avatarens hälsotillstånd. Inom den litteratur som finns skriven om speldesign finns flera riktlinjer om hur denna information ska visualiseras men speldesigners utforskar hela tiden nya sätt att applicera detta på. För- och nackdelar med hur informationen implementeras diskuteras av spelare och speljournalister på flera forum. Ofta med fokus på spelupplevelse och utmaning.Forskning som tidigare berört avatarens hälsa har undersökt hur olika mekaniker bakom den grafiska visualiseringen påverkar spelupplevelsen. Det finns dock ett forskningsgap när det kommer till hur den grafiska visualiseringen av avatarens hälsa påverkar spelarens prestation.I detta arbete undersöks hur en spelares prestation påverkas av att få information om sin avatars hälsa genom det grafiska gränssnittet. Studien grundar sig i en pågående diskussion om hur mekaniken bakom avatarens hälsa och dess visualisering påverkar spelets utmaning.För arbetet har en litteraturstudie genomförts om ämnet speldesign med fokus på hur det grafiska gränssnittet för ett spel bör utformas. Efter detta utvecklades för studien en prototyp där litteraturstudien låg till grund för hur en grafisk representation av avatarens hälsa implementerades. I prototypen lades funktionalitet till för att helt utesluta den grafiska representationen av avatarens hälsa varannan gång spelet startar. Funktionalitet applicerades också i prototypen för att lagra data som samlats in under spelets gång, i en databas som satts upp för studien.Genom prototypens två lägen genomfördes en kvalitativ förstudie i form av 12 övervakade spelsessioner vilka följdes upp av semistrukturerade intervjuer. En komparativ studie utfördes genom att hälften av deltagarna fick spela med en synlig hälsomätare och hälften utan. Testpersonernas resonemang kring frågor som berör frågeställningen analyserades för att ge djupare förståelse för den kvantitativa data som sedan samlades in genom att prototypen gjordes tillgänglig via webben.Efter varje avslutat spel av prototypen registrerades resultat i poäng och om spelet hade en synlig hälsomätare eller inte tillsammans med annan information som avsåg att besvara frågeställningen för studien. Efter förstudien publicerades prototypen på webben, vilket resulterade i att data från 259 spelrundor lagrades i databasen. Efter urval enligt studiens avgränsningar har data från 62 spelrundor använts i det kvantitativa forskningsunderlaget för studien.Sammanfattningsvis skiljer sig resultaten mellan de kvalitativa och kvantitativa studierna. Under den kvalitativa studien noterades en skillnad i resonemanget mellan de som fått spela med en synlig hälsomätare och de som fått spela utan. Detta användes för att analysera och jämföra den insamlade datan från den webbaserade prototypen. Den insamlade kvantitativa datan kunde i en jämförelse mellan de som spelat med en synlig hälsomätare och de som spelat utan inte visa på en skillnad i prestation med någon statistisk säkerhet. / As digital gaming technology has evolved and the games has become more advanced, the amount of information that the player can get about their avatar (the player's digital representation) has increased. Depending on the layout and design of the game, this information is more or less readily available. The information that always seems to have a more or less evident place in HUD (static parts of the graphical interface) is the avatar's state of health. There are several guidelines on how to visualize this information, but game designers are constantly exploring new ways to apply it. Pros and cons of how the information is implemented is discussed by players and game journalists in several forums. Frequently focusing on what it does for the game's challenge and the gaming experience.Previous research that attended the avatar's health has investigated how different mechanics behind the graphic visualization affect the gaming experience. However, there is a research gap when it comes to how the graphic visualization of the avatar's health affects the player's performance.This study examines how a player's performance is influenced by obtaining information about the avatar's health through the graphical interface. The study is based on an ongoing discussion of how the mechanics of the avatar's health and its visualization affects the game's challenge.A literature study was conducted on the subject game design focusing on how the graphic interface of a game should be designed. After that, a game prototype was developed for the study in which the literature study formed the basis for how a graphic representation of the avatar's health was implemented. In the prototype, functionality was added to completely exclude the graphic representation of the avatar's health every other time the game started. Functionality was also applied in the prototype to collect data during the game. The data was saved in a database set up for the study.With use of the two game modes of the prototype, a qualitative preliminary study was conducted in the form of supervised game sessions with follow-up semi-structured interviews. A comparative study was conducted by letting half of the participants play with a visible health bar and the other half without. The participant's reasoning on issues related to the research question was analyzed to give a deeper understanding of the quantitative data that was collected by making the prototype available through the web.After each completed game of the prototype, it was registered alongside the score if the game had been played with a visible health bar or not. Other information intended to answer the research question for the study was also registered. After the preliminary study was conducted the prototype was published on the web, this resulted in data from 259 game rounds was collected and stored in the database. After selection according to study delimitations, data from 62 game rounds have been used for the for the study's quantitative research backing.To conclude, the results differ between the qualitative and the quantitative studies. During the qualitative study, a distinction was made in the reasoning between those who played with a visible health bar and those who had been playing without. This was used to analyze and compare the collected data from the web-based prototype. The collected quantitative data, however, does not show any statistically safe difference in performance between those who played with a visible health bar and those who played without one.

Rapporteringen av terroristattentat har fördubblats globalt sedan år 2011. För att motverka terrorismen i världen sägs det krävas en fördjupad kunskap om terroristnätverkens struktur och organisation, vilket kan uppnås genom en social nätverksanalys. Idag återfinns det ett internationellt behov av att jämföra olika typer av terroristnätverk genom social nätverksanalys. En sådan jämförelse kan skapa verktyg för myndigheters brottspreventiva arbete mot terrorismen samt bidra med ny och efterfrågad kunskap om att jämföra olika terroristorganisationer.Studiens syfte har varit att visualisera och undersöka nätverksförändringar över tid rörande nätverksstruktur för både islamistiska och vänsterextremistiska terroristnätverk vid genomförda terroristattentat. I denna sociala nätverksanalys har sex stycken terroristattentat utförda av den vänsterextremistiska terroristgruppen November 17 och den islamistiska terroristgruppen al-Qaida undersökts. Resultaten visade att både visualisering och nätverksstruktur för de enskilda terroristgrupperna har förändrats över tid. Studien har funnit ett flertal likheter mellan November 17 och al-Qaida rörande nätverksstruktur och sammansättning. Skillnaderna mellan terroristgrupperna är att al-Qaida består av fler antal noder och har en lägre densitet än November 17. Visualiseringen av nätverken visade även att November 17 efterliknar en clique. / The reporting of terrorist attacks has doubled globally since 2011. To counter and understand terrorism in the world, there is a need for an in-depth knowledge of the structure of terrorist networks and organizations, which can be achieved through social network analysis. Today there is an international necessity to compare different types of terrorist networks through social network analysis. Such a comparison can create tools for the authorities' crime prevention against terrorism and contribute with new and requested knowledge about comparing different terrorist organizations.The aim of the study has been to visualize and investigate network changes over time regarding network structure for both Islamic and left-wing terrorist networks during terrorist attacks. In this social network analysis, six terrorist attacks by a left-wing extremist terrorist group, November 17 and an Islamic terrorist group, al-Qaeda have been studied. The results showed that both visualization and network structure for the individual terrorist groups have changed over time. The study has found numerous similarities between November 17 and al-Qaeda regarding network structure and composition. The differences between the terrorist groups is that al-Qaeda consists of more numbers of nodes and has a lower density than November 17. The visualization of the networks also showed that November 17 mimics a clique.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur vägledning i vid bemärkelse bedrivs på låg- och mellanstadiet samt vilken betydelse arbetet kan ha för elevernas utveckling av valkompetens utifrån lärares uppfattning. Problemformuleringen utgår från att alla elevers behov av vägledning ska tillgodoses i samtliga skolformer, däremot visar det sig att elever inte får kontinuerlig vägledning under sin utbildning. De frågeställningar som formuleras är: Hur beskriver informanterna på låg- och mellanstadiet att de arbetar med vägledning i vid bemärkelse?; Vilken betydelse anser informanterna att vägledning i vid bemärkelse på låg- och mellanstadiet har för elevernas valkompetens? I uppsatsen används kvalitativ metod där sex låg- och mellanstadielärare intervjuas. Empirin analyseras med begreppet den omsatta läroplanen, valda begrepp ur Career Construction Theory samt valda begrepp ur Theory of Circumscription and Compromise. Resultatet visar att låg- och mellanstadielärare arbetar med vägledning i vid bemärkelse på olika vis och att arbetet är betydelsefullt för elevers utveckling av valkompetens, självkännedom och kompetenser. Resultatet visar även att betydelsen av lärares arbete påverkas av elevers omgivande miljö såsom sociala medier, vänner och hemmet. Slutligen framkommer det att låg- och mellanstadielärare ser att dialog med studie- och yrkesvägledare skulle kunna möjliggöra utvecklingen av hur de arbetar med vägledning i vid bemärkelse.