Med detta arbete har jag velat belysa hur studie- och yrkesvägledare på grundskolenivå upplever sitt deltagande i elevvårdsteam. I intervjuer gjorda av Skolverket har det visat sig att studie- och yrkesvägledare ofta har en rad olika åtaganden som inte rör vägledning. Ett av dessa åtaganden är att delta i skolans elevvårdsteam. Ett elevvårdsteam på grundskolenivå kan bestå av kurator, skolsköterska och studie- och yrkesvägledare samt någon från skolledning, men sammansättningen kan variera från skola till skola. För att kunna ha en samlad kunskap om eleverna i skolan och deras behov av särskilda insatser, har elevvårdsteamet regelbundna elevvårdsmöten. Med detta som bakgrund har jag velat ta reda på hur studie- och yrkesvägledarna ser på sin yrkesroll i elevvårdsteam, samt om studie- och yrkesvägledarna upplever att de har kompetens för att delta i elevvårdsteam? Undersökningen har gjorts via intervjuer med åtta stycken studie- och yrkesvägledare, samtliga verksamma på grundskolor i Malmö stad, och de ingår i någon form av elevvårdsteam. Det jag fann var att delta i elevvårdsteam var en naturlig och självklar uppgift för vägledarna, samtidigt som de upplevde att ett deltagande bidrog till bättre vägledning. Vid vägledningssamtal upplevde vägledarna att de hade mer att komma med, då de hade en bättre kännedom om eleverna. Vägledarna deltog i teamet främst som studie- och yrkesvägledare, där de utöver vägledarkompetensen också fungerade som ett bollplank för övriga deltagare, genom att t.ex. bidra med annorlunda bilder av elever. Eftersom de deltog främst som studie- och yrkesvägledare upplevde dessa vägledare att de inte saknade kompetens för att delta i elevvårdsteam. Tanken med elevvårdsteam är att komplettera varandra, därför är man heller inte tvungen att kunna allt, menade flera vägledare.

Jobbcoach är idag ett väl använt begrepp i vårt samhälle. Att vara coach kan betyda mycket. Denna uppsats avgränsar sig till de jobbcoacher som slutit ett avtal med arbetsförmedlingen och förväntas bidra med nya kunskaper och angreppssätt till den arbetssökande för att öka deras chanser på arbetsmarknaden. Syftet är att få en inblick i arbetsförmedlarnas förväntningar kring de externa jobbcoachernas insatser, samt hur de upplevdes och även vilka skillnader respektive likheter man ser på vägledning och coaching. Genom min utbildning till studie- och yrkesvägledare har jag kommit i kontakt med begreppet coach och skapat ett intresse för vad som skiljer våra yrkesroller åt. Då både studie- och yrkesvägledare och jobbcoacher arbetar för att hjälpa människor med motivation till att hitta sin egen inre kraft, för att nå olika mål i livet, började jag fundera på varför det just är jobbcoacher som ska delge arbetsförmedlingen nya angreppssätt och lösningar.Med hjälp av en semistrukturerad intervjumall, som var uppdelad i tre teman, utfördes intervjuer med arbetsförmedlare på fem olika arbetsförmedlingar i Skåne. Då fick man även möjligheten att se hur pass olika arbetsuppgifterna prioriteras i de olika kommunerna. Intervjuerna analyserades och transkriberades för att synliggöra gemensamma nämnare och för att finna likheter och olikheter.Resultat presenteras utifrån de tre teman som rör arbetsförmedlare, jobbcoaching och vägledning. Resultatet visade att de förväntningar som fanns angående jobbcoachernas insatser varierade, men att i det stora hela fanns en önskan om ökade möjligheter till ett arbete och att på något sätt vara en sorts ambassadör för de arbetssökande gentemot arbetsgivare ute i samhället. Genom arbetets gång framkom, att på grund av olika definitioner av de två yrkesrollerna från arbetets informanter, uppfattades bland annat coachingen som en yrkesroll som vågade ta kontakt med människor och hade mer kunskaper om arbetslivet och att studie- och yrkesvägledningen var en yrkesroll som hade mest kunskap om skolsystemet. En bättre marknadsföring av studie- och yrkesvägledare och dess profession kan ge andra möjligheten att skapa sig en ny uppfattning om yrket.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete är att undersöka ifall nyexaminerade studie- och yrkesvägledare har större möjlighet till anställning på en arbetsförmedling i jämförelse med skola, då vi tror att på en arbetsförmedling finns fler tjänster tillgängliga för dem som har en studie- och yrkesvägledare examen i grunden. I denna studie undersöker vi möjligheter till anställning i södra Sverige för nyexaminerade studie- och yrkesvägledare inom skola, eller arbetsförmedling. Vi har valt att begränsa oss till studie- och yrkesvägledare som examinerades tidigast år 2003. För att genomföra denna studie valde vi att använda oss utav kvalitativ metod, då vi ansåg detta vara den mest lämpliga metoden för vårt arbete. Totalt har vi utfört sju intervjuer, varav med fyra studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor, samt tre med anställning på arbetsförmedlingar. I detta examensarbete tar vi upp sju nyexaminerade studie- och yrkesvägledares uppfattning avseende anställningsmöjligheter i södra Sverige. När vi började med denna studie ville vi undersöka var nyexaminerade studie- och yrkesvägledare hade större möjlighet till anställning, på arbetsförmedling, eller på skola. Grunden för våra tankar baserades på våra praktikveckor på var område. Resultatet visade att de flesta med anställning på skolan hade en uppfattning om att nyexaminerade studie- och yrkesvägledare har en större möjlighet till anställning inom skolväsendet än inom arbetsförmedlingen, dock med inslag av osäkerhet till detta uttalande.De med anställning på arbetsförmedlingen har en gemensam uppfattning om att den nuvarande situationen på dagens arbetsmarknad visar att arbetsförmedlingen har större möjlighet till anställning, än inom skolväsendet. Sökord: Anställning, Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknad, Skola, Studie- och yrkesvägledare

Detta examensarbete handlar om e-sportens väg in i den svenska skolan och hur den har implementerats som en del av idrott och hälsa specialisering. Arbetet handlar också om vad rektorer och programansvariga använder för argument när det kommer till målet med skolans profilering. Därtill hur skolorna systematiskt och strategiskt arbetar med utvecklingen av e-sporten samt deras syn på framtiden. E-sport är ett nytt fenomen i svenskt skolsammanhang. Syftet var ökad förståelse för och kunskap om skolornas mål att etablera utbildningen, men även kring utvecklingen av e-sporten. Detta sett från skolornas perspektiv, men även nationellt. Genom intervjuer med rektorer, programansvariga och coacher har vi skapat oss en bild av verksamheten, och fått svar på fastställt syfte och frågeställningar. Resultatet indikerar på att e-sportsutbildningen initialt etablerades som ett led i skolornas marknadsföring, men även som ett incitament för att få elever att närvara och få bättre skolresultat sett till betyg samt läroplanen för gymnasieskolan. Därtill tycks skolornas förhoppningar vara positiva gällande utvecklingen av e-sportsrelaterade utbildningar i framtiden, men där det är för tidigt att säga vad som kommer ske. Även rollen som studie- och yrkesvägledare kommer att påverkas om e-sportsutbildningarna fortsätter växa.

<p>Denna studie handlar om mångkulturell vägledning. Syftet med vårt forskningsarbete är att ta reda på om mångkulturell vägledning finns i verkligheten och i så fall hur tre studie- och yrkesvägledare definierar mångkulturell vägledning och hur det bedrivs på Komvux. Men vidare är det ändå viktigt att undersöka hur en verklig situation stämmer överens med den litteratur som finns på ämnesområdet. Vi har arbetat med den kvalitativa metoden. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre studie- och yrkesvägledare. Frågeformulären har byggts upp runt tre huvudfrågor och utifrån dessa har sedan följdfrågor ställts. Av resultatet framkom att studie- och yrkesvägledare har olika uppfattningar om mångkulturell vägledning och de bedriver den på olika sätt i sin verksamhet. Vår studie visar att studie- och yrkesvägledare använder de metoder och modeller, som beskrivs i litteraturen om mångkulturell vägledning, men i begränsad utsträckning. Vår förhoppning och tro är att vår undersökning kan ge extra information om mångkulturell vägledning.</p>

Denna studie handlar om mångkulturell vägledning. Syftet med vårt forskningsarbete är att ta reda på om mångkulturell vägledning finns i verkligheten och i så fall hur tre studie- och yrkesvägledare definierar mångkulturell vägledning och hur det bedrivs på Komvux. Men vidare är det ändå viktigt att undersöka hur en verklig situation stämmer överens med den litteratur som finns på ämnesområdet. Vi har arbetat med den kvalitativa metoden. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre studie- och yrkesvägledare. Frågeformulären har byggts upp runt tre huvudfrågor och utifrån dessa har sedan följdfrågor ställts. Av resultatet framkom att studie- och yrkesvägledare har olika uppfattningar om mångkulturell vägledning och de bedriver den på olika sätt i sin verksamhet. Vår studie visar att studie- och yrkesvägledare använder de metoder och modeller, som beskrivs i litteraturen om mångkulturell vägledning, men i begränsad utsträckning. Vår förhoppning och tro är att vår undersökning kan ge extra information om mångkulturell vägledning.

Abstrakt Syftet med studien var att skapa en förståelse för hur studie– och yrkesvägledarnas arbete och vägledningsmetoder ser ut för elever med läs- och skrivsvårigheter, samt för elever med koncentrationssvårigheter. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med fem utbildade studieoch yrkesvägledare i fem norrländska kommuner i Sverige. Jag använde mig av digitala intervjuer. Utgångspunkten i undersökningen var att ta reda på vilka vägledningsmetoder som används, hur samarbetet med vårdnadshavarna och övriga pedagoger på skolorna ser ut, samt undersöka vilka utbildningar och kompetenser studie- och yrkesvägledarna besitter. Vägledningsmetoderna som används visade sig inte vara några fastlagda metoder, olika välbeprövade och erkända metoder används utifrån den enskilde individens behov. Det visade sig att skollagen, Lgr 11 och styrdokumenten har betydelse i hur de arbetar. Samarbetet med vårdnadshavarna och de övriga pedagogerna visade sig vara mycket viktigt. När det gällde utbildning och påbyggnadsutbildningar visade det sig att utöver utbildningen till studie- och yrkesvägledare, hade individerna som deltog i undersökningen i övrigt mycket blandade kunskaper. Nyckelord Abstrakt   Syftet med studien var att skapa en förståelse för hur studie– och yrkesvägledarnas arbete och vägledningsmetoder ser ut för elever med läs- och skrivsvårigheter, samt för elever med koncentrationssvårigheter. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med fem utbildade studie- och yrkesvägledare i fem norrländska kommuner i Sverige. Jag använde mig av digitala intervjuer. Utgångspunkten i undersökningen var att ta reda på vilka vägledningsmetoder som används, hur samarbetet med vårdnadshavarna och övriga pedagoger på skolorna ser ut, samt undersöka vilka utbildningar och kompetenser studie- och yrkesvägledarna besitter.  Vägledningsmetoderna som används visade sig inte vara några fastlagda metoder, olika välbeprövade och erkända metoder används utifrån den enskilde individens behov. Det visade sig att skollagen, Lgr 11 och styrdokumenten har betydelse i hur de arbetar. Samarbetet med vårdnadshavarna och de övriga pedagogerna visade sig vara mycket viktigt. När det gällde utbildning och påbyggnadsutbildningar visade det sig att utöver utbildningen till studie- och yrkesvägledare, hade individerna som deltog i undersökningen i övrigt mycket blandade kunskaper.

Syftet med studien var att belysa hur studie- och yrkesvägledare beskriver tjänsteomfattningens inverkan på yrkesrollen. Den metod som användes var kvalitativ och sammanlagt genomfördes fem intervjuer. En studie- och yrkesvägledarutbildare med lång erfarenhet av både yrket och utbildningen intervjuades för att ge ett övergripande perspektiv på studie- och yrkesvägledares yrkesroll och dess problematik. För att få mer specifika kunskaper kring studie- och yrkesvägledares uppfattning om tjänsteomfattning intervjuades fyra studie- och yrkesvägledare från Samlad vägledning i Uppsala kommun. Resultatet visar att vägledarna i undersökningen anser att deras uppdrag som vägledare är att hjälpa eleverna att hitta sig själva och hjälpa dem att finna en utbildning som passar deras behov. Samtliga vägledare, oavsett om de hade en stor tjänst eller en liten tjänst, önskade att de hade möjlighet att utföra mer i sitt arbete. Avslutningsvis drogs slutsatsen att vägledarna har samma syn på vad yrkesrollen innebär och vad som är det huvudsakliga uppdraget. Vad de däremot har möjlighet att utföra i sitt arbete skiftar beroende på tjänstens omfattning. / This study’s aim was to investigate how career counsellors describe the work conditions affect of their professional role. The method used in the study was qualitative and in total five respondents were interviewed. To get an overview of career counsellors’ professional role and its complexity an educator with long experience of career counselling was interviewed.  In addition four career counsellors from an organisation in Uppsala called Samlad vägledning shared their thoughts of the professional role and experiences of their work conditions. The results show that the career counsellors’ found the aim of their work is to help pupils find themselves, their interests and their goals and to help them find an education which fulfil their dreams. All career counsellors in this study wished they had the opportunity to accomplish more in their work than they do under their current work conditions.   Finally the conclusions show that all the respondents share the same view of the aim of career counsellors’ work. However what the career counsellors in fact are able to do in their professional role depend on their work conditions.

Syftet med denna uppsats är att nå en ökad förståelse av studie- och yrkesvägledares reflektioner om sitt eget lärande i arbetslivet. Frågeställningarna som ligger till grund är vilka erfarenheter vägledare ger uttryck för när det gäller sitt lärande i arbetslivet, samt i vilka situationer de anser att de lär i arbetet. Inriktningen har valts mot bakgrund av vägledarnas viktiga roll att vägleda individer till utbildnings- och yrkesval. Lärande i arbetslivet är en viktig aspekt som leder till förbättrade kunskaper vilket i sin tur ökar kvalitén i vägledningen av elever och klienter. Uppsatsen är en kvalitativ studie och har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in genom fyra semistrukturerade intervjuer. Resultatet har tolkats med hjälp av teoretiska modeller om lärande och kompetensutveckling. Resultatet för studien visar att lärande sker på olika sätt såsom genom nätverk, arbetslivserfarenhet, kollegor, utbildningar, informationsmöten samt genom tolkning och tillämpning av lagar, regler och förordningar. Lärande sker främst i mötet med klienten och genom annan social interaktion med omgivningen. Vid vägledningsmötet blir skapas motivation att lära nytt. Kombinationen mellan formellt och informellt lärande utgör grunden för god yrkeskompetens. Skilda uppfattningar råder emellertid om betydelsen av det formella lärandet kopplat till karriär, vilket ses som såväl överordnat som underordnat i förhållande till det informella lärandet.

Studiens syfte är att lyfta fram och analysera hur rektorer kan uppfatta studie- och yrkesvägledares kompetens och profession i arbeten kring elevhälsoteamet i grundskolans senare år. Vårt mål med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledares roll kan få mer status och bli mer stabil om studie- och yrkesvägledare har samma villkor som de övriga professionerna i elevhälsoteamet. Frågorna vi utgått från är: Hur kan rektor uppfatta innehållet i studie- och yrkesvägledarens profession? och Hur kan rektor synliggöra studie- och yrkesvägledarens yrkeskompetens i elevhälsoteamet? Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie och använde oss av semistrukturerade intervjuer som metod för att samla in data. Våra respondenter som vi intervjuade valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Resultatet vi kom fram till är att rektorer tycker det är av stor vikt att ha en studie- och yrkesvägledare på skolan. Respondenterna ansåg att studie- och yrkesvägledares viktigaste uppdrag är att ge elever och föräldrar gymnasieinformation samt att ordna prao. Ett elevhälsoteam bör arbeta mot samma mål och respondenterna ansåg att studie- och yrkesvägledare har en naturlig roll i elevhälsoteamet. Samtliga respondenter ansåg att rektor har en avgörande betydelse för studie- och yrkesvägledarens deltagande i elevhälsoteamet.