<p>Matematikboken har stor betydelse av flera skäl: den används, snarare än styrdokumenten, som definition av kursinnehåll och svårighetsnivå av kursen. Lärarna följer ofta läromedlet väldigt hårt. Läroboken spelar stor roll för elevernas lust eller olust inför matematiklärandet. Eleverna använder det mesta av sin studietid till att försöka lösa uppgifterna i matematikboken.</p><p>Hur eleverna använder sig av matematikboken och om de använder någon studieteknik (och i sådana fall vilken) då de studerar, har undersökts med en enkätundersökning.</p><p>Resultatet är att eleverna lägger något mera tid på typexemplen än på teoridelen och den största delen (ca 50 %) på att lösa övningsuppgifter. Flera elever uppger studietekniker som är bra men många verkar inte ha någon djupare tanke bakom hur de studerar. Inga elever nämner t.ex. att de gör någon studieplanering eller nämner repetitionens betydelse för att minnas det man lärt sig. Några få elever verkar ha en strategi för att bearbeta teorin. Eleverna har generellt svaga metatankar över hur de ska studera, deras studieteknik bör ofta förbättras.</p>

<p>Avsikten med studien är att undersöka om, och i så fall hur, ett metakognitivt arbetssätt kan förbättra elevers matematiska förståelse och om det också kan öka deras motivation inom matematik. Enligt forskning är metakognition en förutsättning för tänkande, kognition. Närmare 60 gymnasieelever har fått prova på ett metakognitivt arbetssätt. Resultatet av undersökningen visar på en bristande metakognitiv förmåga hos flertalet elever. Det visar också på att det finns ett samband mellan metakognitiv förmåga och hur lustfyllt ämnet är för eleven, hur stort självförtroende eleven har och hur viktigt ämnet upplevs.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att studera gymnasieelevers studievanor och se vilka skillnader och likheter det finns mellan kön och gymnasieprogram. Detta har främst gjorts genom en enkätundersökning i årskurs 1. Begreppet studievanor kan delas upp i de två huvudkomponenterna studiemetod och studiehygien. Studiemetod innehåller kvantitativa aspekter, som i vilken omfattning en elev studerar, men även sådant som vanligen betecknas som studieteknik. Studiehygien innefattar områden som läsplatsens ergonomi, om eleven studerar till musik etc. En typisk skillnad könen emellan är enligt teorin att flickor bearbetar text i större utsträckning än pojkar, detta kunde även bekräftas i denna uppsats. Denna uppsats visar även att de som bearbetar texten i sina övriga studier även gör det i sina matematikstudier. Uppsatsen visar på att ambitiösa elever tror även att deras klasskamrater är ambitiösa. Elever som ägnar mycket tid åt hemstudier i övriga ämnen ägnar även mycket tid åt matematik. Samband finns även mellan hur aktiv en elev är under lektionstid och hur mycket eleven studerar på fritiden. Ett annat resultat rörande studiehygien är att elever som ser till att rensa sin studieplats från störande element också blir avbrutna i sina studier i mindre utsträckning, dessa elever tycker även att de studerar effektivt, till skillnad från övriga. Slutligen kan sägas att det finns såväl likheter som skillnader mellan könen och gymnasieprogrammen så att något generellt studiemönster för kön eller gymnasieprogram är svårt att ge.</p>

Avsikten med studien är att undersöka om, och i så fall hur, ett metakognitivt arbetssätt kan förbättra elevers matematiska förståelse och om det också kan öka deras motivation inom matematik. Enligt forskning är metakognition en förutsättning för tänkande, kognition. Närmare 60 gymnasieelever har fått prova på ett metakognitivt arbetssätt. Resultatet av undersökningen visar på en bristande metakognitiv förmåga hos flertalet elever. Det visar också på att det finns ett samband mellan metakognitiv förmåga och hur lustfyllt ämnet är för eleven, hur stort självförtroende eleven har och hur viktigt ämnet upplevs.

Denna uppsats syftar till att studera gymnasieelevers studievanor och se vilka skillnader och likheter det finns mellan kön och gymnasieprogram. Detta har främst gjorts genom en enkätundersökning i årskurs 1. Begreppet studievanor kan delas upp i de två huvudkomponenterna studiemetod och studiehygien. Studiemetod innehåller kvantitativa aspekter, som i vilken omfattning en elev studerar, men även sådant som vanligen betecknas som studieteknik. Studiehygien innefattar områden som läsplatsens ergonomi, om eleven studerar till musik etc. En typisk skillnad könen emellan är enligt teorin att flickor bearbetar text i större utsträckning än pojkar, detta kunde även bekräftas i denna uppsats. Denna uppsats visar även att de som bearbetar texten i sina övriga studier även gör det i sina matematikstudier. Uppsatsen visar på att ambitiösa elever tror även att deras klasskamrater är ambitiösa. Elever som ägnar mycket tid åt hemstudier i övriga ämnen ägnar även mycket tid åt matematik. Samband finns även mellan hur aktiv en elev är under lektionstid och hur mycket eleven studerar på fritiden. Ett annat resultat rörande studiehygien är att elever som ser till att rensa sin studieplats från störande element också blir avbrutna i sina studier i mindre utsträckning, dessa elever tycker även att de studerar effektivt, till skillnad från övriga. Slutligen kan sägas att det finns såväl likheter som skillnader mellan könen och gymnasieprogrammen så att något generellt studiemönster för kön eller gymnasieprogram är svårt att ge.

Matematikboken har stor betydelse av flera skäl: den används, snarare än styrdokumenten, som definition av kursinnehåll och svårighetsnivå av kursen. Lärarna följer ofta läromedlet väldigt hårt. Läroboken spelar stor roll för elevernas lust eller olust inför matematiklärandet. Eleverna använder det mesta av sin studietid till att försöka lösa uppgifterna i matematikboken. Hur eleverna använder sig av matematikboken och om de använder någon studieteknik (och i sådana fall vilken) då de studerar, har undersökts med en enkätundersökning. Resultatet är att eleverna lägger något mera tid på typexemplen än på teoridelen och den största delen (ca 50 %) på att lösa övningsuppgifter. Flera elever uppger studietekniker som är bra men många verkar inte ha någon djupare tanke bakom hur de studerar. Inga elever nämner t.ex. att de gör någon studieplanering eller nämner repetitionens betydelse för att minnas det man lärt sig. Några få elever verkar ha en strategi för att bearbeta teorin. Eleverna har generellt svaga metatankar över hur de ska studera, deras studieteknik bör ofta förbättras.

Det finns olika åsikter om läxans syfte inom forskning kring läxor. Läxor är ett omdebatterat ämne i media och det berör nästan alla familjer. Det finns tyvärr inte så mycket forskning om läxans funktion och effekt på elevernas lärande. Läxor förekommer inte i läroplanen och därmed finns det inga tips till undervisade lärare. Åsikten är olika hos både föräldrar och lärare, och att eleverna inte är generellt intresserade av att göra läxor. I min undersökning har jag valt att ta reda på vilken syn lärare i grundskolan år 1-6 har på läxor och vilka effekter de anser att den har för elevernas lärande. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med fem lärare som undervisar på lågstadiet i olika ämnen och med olika antal års erfarenhet av läraryrket. Resultatet visade att alla de intervjuade lärarna använde sig av läxor i någon form i sin undervisning. Läxorna ges framförallt för att eleverna ska befästa sina kunskaper, få möjlighet till repetition samt få träning i sin studieteknik för att kunna planera sin tid och ta ansvar för studierna. Den slutsats jag har kommit fram till är, att om läxor ska ges bör de vara väl utformade och de ska följas upp. De måste också vara intressanta och kännas meningsfulla för eleverna om de ska främja inlärningen.

Detta arbete handlar om övningsteknik. I arbetet undersökte jag hur Mindfulness meditation och Element från samtida studieteknikslitteratur samt musikforskning som verktyg för att förbättra min övning kunde förbättra mitt övningsfokus samt min generella övningskvalité. Syftet med arbetet var att utforska om jag kunde höja min övningskvalité genom att implementera de två ovan nämnda övningsteknikerna. Vidare så behandlar även arbetet huruvida en ändrad övningsteknik kunde påverka mina musikaliska resultat och detta genererade tre individuella informella solo-inspelningar på Mozarts violinsonater nr 22, 23 samt 35.  Resultatet av arbetet påvisar inga slutsatser kring hur Mindfulness meditation och Element från samtida studieteknikslitteratur samt musikforskning som verktyg för att förbättra min övning kunde förbättra min övning eftersom omfattningen av detta arbete inte var tillräckligt stort för att producera säkra resultat.

Forskning om spelifiering är ett snabbt växande forskningsområde där många studier visar på positiva resultat. Spelifiering är en teknik som används då det är önskvärt att påverka beteenden hos människor. I denna studie undersöks huruvida spelifierande element kan motivera studenter att vara mer fokuserade på sina studier. Frågeställningen är på vilka sätt påverkas studenters koncentrationsförmåga genom användandet av spelifierande element i sina studier, och vilka är effekterna vid borttagande av elementen i studien? Genom ett experiment undersökte vi om de spelifierande elementen i applikationen Forest: Stay Focused är tillräckligt motiverande för deltagarna att hålla sig fokuserade på sina studier. Studien utfördes under två veckors tid. Tio deltagare deltog i studien, varav hälften fick börja med att studera med en timer utan spelifierande element och resterande fick använda applikationen med spelifierande element. Efter att deltagarna använt sig av den ena studietekniken i en vecka fick de använda den andra studietekniken under andra veckan. Detta för att undersöka effekterna på fokuset om de spelifierande elementen tas bort. Resultatet visar att deltagarna var lika fokuserade oavsett vilken studieteknik de använde sig av. Deltagarna tyckte inte att användandet av applikationen hjälpte dem ha bättre fokus jämfört timern, men de föredrog att använda den framför timern. Deltagarna uppvisade ingen förändring av deras fokus vid studierna när de spelifierande elementen togs bort, vilket kan bero på att de elementen var för få i applikationen eller att de inte fått använda sig av applikationen under en längre tid. Studiens ambivalenta resultat tyder på att vidare forskning inom det området behövs. Trots dessa resultat är vår slutsats att applikationens spelifierande element inte är tillräckligt motiverande för att förhindra studenter från att förlora fokus under sina studier. / Gamification is a rapidly expanding research area where many studies have shown positive results. Gamification is a technique used when it is desirable to influence human behaviors and this study examines if the elements of gamification can motivate students to be more focused on their studies. The question at issue is in which ways does the implementation of gamification affect the concentration levels of students during their studies, and what are the consequences of the removal of said gamification? Using an experiment, we investigated whether the gamification elements of the application Forest: Stay Focused were sufficient to motivate our participants to stay focused during their studies. The study was conducted over two weeks. Ten students participated in the study, half of which began to study with a timer without any gamified elements, and the rest were to use the application with gamified elements. After the students used one of the study techniques for one week, they were to use the other technique during the second week. The reasoning behind this was to investigate if there were to occur negative effects on the students focus if the gamified elements were removed. The results showed that the participants were equally focused no matter what study technique they used. The participants of the study did not think that the use of the application made them more focused compared to the timer, although they preferred to use the application over the timer. The participants showed no change in how focused they were during their studies when the gamified elements were removed, which may be due to too few gamified elements in the application or that the participants had not gotten used to the study technique of using the application. The study's ambivalent results indicate that further research in this area is needed. Despite these results, we conclude that the application's gamified elements are not sufficiently motivating to prevent students from losing focus during their studies.

Syftet med arbetet var att visa hur elever på högstadiet hanterar sina läxor och deras möjlighet att få läxhjälp i hemmet. Jag ville även kartlägga ungdomarnas attityder till läxor. För att få svar på mina frågor gjorde jag en kvantitativ enkätundersökning och en kvalitativ intervju. Genom dessa metoder framkom det att ungdomarna tycker att läxor är en jobbig hemuppgift som måste göras för att lära sig att ta ansvar och utvecklas. Merparten anser att man lär sig mer av att ha läxor och har svårt att tänka sig en skola utan läxor. Eleverna har stora möjligheter att få hjälp med läxan av föräldrarna. De har strategier i form av studieteknik för att hantera läxorna, men dessa tekniker skulle kunna utnyttjas mer.