Aktuell streben Hochschulen nach Lösungen zur Senkung von Studienabbruchquoten, Anregung der Studienmotivation und Optimierung von Studieneingangsphasen. Diese hochschulpolitischen Ziele sind von großer Bedeutung für den demografischen Wandel und den steigenden Bedarf an hochqualifizierten Fachkräften. Viele verschiedene Konzepte versuchen diesen Zielen Rechnung zu tragen. Auch die Technische Universität Dresden (TUD) hat mit ihrem Gesamtkonzept zur Unterstützung des Studienerfolgs verschiedene Teilprojekte ins Leben gerufen. Eines davon ist das Studienassistenzsystem gOPAL, welches Studienanfängern der TUD beim Aufbau von Orientierungswissen und Kompetenzen der Studierfähigkeit unterstützt. [... aus dem Text]

[pt] O objetivo principal da pesquisa foi investigar a motivação do aluno para o estudo em associação com variáveis de cunho sociodemográfico, escolar, de habilidade com computador e de práticas culturais. Constitui um recorte de uma pesquisa maior, intitulada Juventude e Mídia: contextos escolares e sociais, cuja amostra foi de 3705 alunos do nono ano de trinta e nove escolas públicas municipais do Rio de Janeiro, divididas em cinco estratos demográficos: escolas grandes próximas e distantes de favelas, escolas pequenas próximas e distantes de favelas e escolas pólo. A partir de modelos, utilizando a regressão linear múltipla, identificamos variáveis significativas para composição da motivação: uso educacional do computador, práticas culturais cultivadas, de lazer e de esporte no tempo livre, prática religiosa e prática de assistir televisão e identificou-se que a escola pequena próxima a favela é o estrato onde há maior motivação. A partir do recorte da base com alunos deste estrato, por meio da regressão logística binária, identificou-se: a condição escolar avançada (alunos sem histórico de repetência), o uso social do computador, o uso do computador em lan houses, e a prática religiosa como variáveis associadas a um desfecho favorável. Porém, neste estrato, percebe-se que o nível de desfecho desfavorável também é alto (88,1 por cento), o que permitiu inferir que fatores no interior das escolas que pertencem a este estrato atuam de forma a contribuir para a manutenção da desigualdade a despeito da alta motivação dos seus alunos. Os argumentos do efeito-território nos ajudaram a entender esse processo evidenciando a complexidade existente em tais escolas. / [en] The main objective of the research was to investigate the student s motivation for the study in association with sociodemographic, school, computer and cultural practices skills s variables. This study represents an excerpt of a larger research entitled Youth and Media: school and social contexts, which sample was 3705 9th grade students of thirty-nine public schools in Rio de Janeiro, divided into five demographic strata: nearby and far slums large schools, nearby and far slums small schools, small and reference schools. From models, and the multiple linear regression, we identified significant variables for motivational composition: computer educational use, cultivated cultural, leisure and sport practices in their free time, religious and watching television practice and the results indicated the stratum small school nearby slum as highly motivated. From this new base it was possible to identify the advanced scholastic condition (students with no history of repetition), the social use of computer, Internet cafes (Lan houses) computer use, and religious practice as variables associated to a favorable outcome. However, on this stratum, it is clear that the level of unfavorable outcome is also high (88.1 percent). This relationship made us infer that factors within schools that belong to this stratum act to contribute to the maintenance of inequality despite the high motivation of its students. The arguments of the effect-territory helped us understand this process, highlighting the existing complexity in such schools.

Aktuell streben Hochschulen nach Lösungen zur Senkung von Studienabbruchquoten, Anregung der Studienmotivation und Optimierung von Studieneingangsphasen. Diese hochschulpolitischen Ziele sind von großer Bedeutung für den demografischen Wandel und den steigenden Bedarf an hochqualifizierten Fachkräften. Viele verschiedene Konzepte versuchen diesen Zielen Rechnung zu tragen. Auch die Technische Universität Dresden (TUD) hat mit ihrem Gesamtkonzept zur Unterstützung des Studienerfolgs verschiedene Teilprojekte ins Leben gerufen. Eines davon ist das Studienassistenzsystem gOPAL, welches Studienanfängern der TUD beim Aufbau von Orientierungswissen und Kompetenzen der Studierfähigkeit unterstützt. [... aus dem Text]

Sammanfattning/Abstract Ejeholt och Tideman, Marcus och Anna (2022). ”Behandla mig som normalt, bara/ just treat me as normal”. En kvalitativ studie med fokus på relationer, didaktik och studiemotivation/ a qualitative study with a focus on relationships, didactics and study motivation. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Vår förhoppning med studien är att kunna bidra med kunskap kring hur elever med språkstörning ser på vad som utgör goda relationer till lärare samt hur lärarnas undervisningsupplägg och didaktiska skicklighet påverkar elevernas studiemotivation. Vår förhoppning är att vi kan lyfta både elevernas och lärarnas röster kring detta innehåll.   Syfte Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hur elever med språkstörning och lärare redogör för vad som utgör en betydelsefull relation dem emellan samt identifiera eventuella skillnader som förekommer i elever och lärares uppfattningar. Vidare vill vi undersöka om goda relationer samt lärarens didaktiska skicklighet i undervisning och bemötande påverkar studiemotivationen för elever med språkstörning. Lärare samt elever i mellanstadiet och högstadiet kommer att utgöra underlaget för intervjuerna. Frågeställningar Vad anser elever med språkstörning och lärare vara viktigt i en relation dem emellan? Finns det skillnader i deras uppfattningar om vad som utgör en betydelsefull relation? Hur skapar lärare studiemotivation hos elever med språkstörning?     Teori I den här studien löper ordet relationer som en röd tråd från syfte och frågeställningar, vidare till intervjufrågor och tidigare forskning för att även återfinnas i resultatet. Detta gör att vi har valt att analysera vårt resultat med utgångspunkten i ett relationellt perspektiv. Aspelin (2018) har gjort en tolkning av Thomas Scheffs teori microsociology (1994) och det är den tolkningen av teorin vi använder oss av för att analysera resultatet. Vi har även valt att analysera resultatet med utgångspunkt i Vygotskij (1978) sociokulturella teori om den proximala utvecklingszonen. Han menar att undervisning och lärande är en sociokulturell verksamhet. Teorin bygger vidare på att läraren fångar lärandet i mötet med eleven och även det är något vi ser återkomma i vår studie.   Metod I vår studie intresserar vi oss för förståelsen av en social verklighet och hur deltagarna tolkar denna verklighet. Vi har därför valt en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer utgör grunden för insamlandet av data. I semistrukturerade intervjuer är orden det centrala och där  erbjuds intervjuformen en  möjlighet till följdfrågor och kan fördjupa sina svar. Intervjuerna spelades in, transkriberades och efter det följde arbetet med analys. Vi använde oss av en mall för textanalys, utifrån den fick vi fram olika teman som ligger till grund för studien.    Resultat Ur vår tematiska innehållsanalys framkom följande teman som betydelsefulla utifrån elevernas och lärarnas svar: bemötande, relationsbyggande, undervisning, studiemotivation.  Elevernas svar tyder på att det finns en koppling mellan lärarens bemötande och hur det påverkade relationen som i sin tur påverkade studiemotivationen. Vidare visade flertalet av elevernas svar på att de vill bli bemötta på ett sätt som de uttrycker ”normalt”. De menar att även om läraren har vetskap om deras språkstörning så skall den inte anpassa sitt bemötande efter det. Det visade sig att humor var viktigt för eleverna.  Detta uttrycks på olika sätt, men återkommande är att de vill ha lärare som kan skoja och busa med dem. Även svaren i lärarintervjuerna visar att lärarna vill kunna bjuda på sig själva i sin undervisning, de menar att med humor och roliga upplägg når de längre med sin undervisning.    Specialpedagogiska implikationer Vi har i vår studie kommit fram till att det är viktigt för specialläraren i relationsskapandet till dessa elever, att om möjligt utgå från elevernas intressen. Vidare är det viktigt att bemöta dessa elever med språkstörning som de själva uttrycker det, ”normalt”. Speciallärarens roll blir också att stärka elevernas självkänsla och självförtroende. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv styrks relationskompetensens vikt av Aspelin, Östlund och Jönsson (2020) de menar att en positiv, stöttande relation mellan lärare och elev är avgörande för en elevs utveckling. De menar vidare att relationen är särskilt viktig för elever i riskgrupper och elever med funktionsnedsättningar, som exempelvis språkstörning. Elevsvaren visar att detta exempelvis kan göras genom att skaffa sig en god personlig kännedom om eleverna. Motivationen för elever med språkstörning blir viktig och känslan av att eleven upplever sig själv som kompetent. Här kan ett målinriktat arbetssätt där eleven är delaktig i skapandet av sina egna mål, vara framgångsrikt och detta styrker Wery och Thomson (2013) som framgångsrikt. När eleverna känner att de lyckas blir de även mer mottagliga för speciallärarens insatser, stöd och hjälp styrker Aspelin et al. (2020).

This diploma thesis deals with factors which influenced successful Roma college graduates. It tries to reveal what are the reasons why these Roma people managed to defy statistics and get a college diploma. The thesis is divided into two parts - theoretical and practical. In the theoretical part it acquaints readers with professional literature and with its resources. Particular chapters pursue factors which have a direct connection with Roma education - Roma family, which strongly determines children's value system, Roma traditions and customs, Roma language, basic legislation and famous Roma personalities. The practical part, using a questionnaire, tries to determine the most important factors which influenced Roma college graduates during their lives. The goal of the research is to find out whether and to what extent particular factors interfered with academically successful Roma people's decision making. From the research part, it is apparent that the two main factors were positive motivation from their parents and a vision of a higher salary.

This diploma thesis is focused on the creation and usage of a computer game (adventure) for chemistry of natural compounds. The game was developed especially for students of the second grade of elementary and lower grades of grammar school. The aim of this adventure game is to motivate and activate during chemistry lessons. This adventure game is embedded to picturesque town Pelhřimov and its surroundings.

This diploma thesis is concerned on the creation of computer game (adventure). This game may be used as means of motivation in chemistry lessons at primary school. The student is tested on the relevant topics of organic chemistry during the game. The tests are mainly directed on the organic chemistry nomenclature. The adventure takes place in the castle Jindřichův Hradec. The student also learns the basic facts and history of this compound. In this way they acquire inter-subject links.

Syftet med denna studie är att beskriva och förstå sjundeklassares upplevelser av sin skolgång. Mer specifikt vill vi veta mer om deras motivation att engagera sig i sina studier samt få en förståelse för de variationerna av studiemotivation som finns bland elever i årskurs 7. Vi har intervjuat elever som går i årskurs 7 på tre olika skolor i Mellansverige om hur de ser på sin skolgång och vad som motiverar dem samt vad som gör att de inte känner sig studiemotiverade. Utifrån tidigare forskning har vi använt oss av fem teman som grund för våra gruppintervjuer. Med hjälp av faktorer som Boström och Bostedt (2022) kommit fram till som viktiga för elevers studiemotivation och Ryans & Decis (2000) motivationsteorin self-determination theory har vi analyserat vår empiri. Studiens resultat bygger på en beskrivning av elevernas upplevelse av att börja högstadiet och det gemensamma är att alla elever tycker det är roligt, oavsett vilken motivationsnivå de befinner sig på. Den faktor som framträder som viktigast i studiens resultat är relationsskapande mellan elev och lärare. För de elever som är amotiverade och som drivs av yttre motivation, med regleringen yttre kontroll, har inte någon bra relation till sina lärare och de elever som var mer studiemotiverade upplever sina lärare som snälla och tycker att lärarna bryr sig om dem. Med stöd av denna studie får studie- och yrkesvägledare en förståelse för hur studiemotivation kan påverkas av olika faktorer och genom att kartlägga elevernas motivationsnivå kan studie- och yrkesvägledare anpassa sin vägledning utifrån elevens behov. / The purpose of this study is to describe and understand seventh graders' experiences of their schooling. More specifically, we want to know more about their motivation to get involved in their studies and gain an understanding of the variations in study motivation that exist among students in year 7. We have interviewed students who are in year 7 at three different schools in Central Sweden about how they look at their schooling and what motivates them and what makes them not feel motivated to study. Based on previous research, we have used five themes as a basis for our group interviews. With the help of factors that Boström and Bostedt (2022) found to be important for students' study motivation and Ryans & Deci's (2000) motivational theory self-determination theory, we have analysed our empirical evidence. The results of the study are based on a description of the students' experience of starting upper secondary school and the commonality is that all students find it fun, regardless of their level of motivation. The factor that emerges as most important in the study's results is relationship building between student and teacher. For the students who are amotivated and driven by external motivation, with the regulation external control, do not have a good relationship with their teachers and the students who are more motivated to study perceive their teachers as kind and think that the teachers care about them. With the support of this study, study and career guidancegain an understanding of how study motivation can be affected by various factors and by mapping the students' motivation level, study and career guidance can adapt their guidance based on the student's needs.

Utbildning är en grundläggande rättighet och alla har rätt till en hälsofrämjande studietid. Högskolor och universitet kan arbeta hälsofrämjande genom att stärka studenters välbefinnande och tilltro till sin egen förmåga, men detta kräver både fysiska och psykosociala förutsättningar i studiemiljön. Med hjälp av två teoretiska perspektiv, KASAM och krav-kontroll-stödmodellen, förklaras i denna studie vikten av gemenskap och det sociala samspelet i studielivet, samt hur inre och yttre krav påverkar känslan av stress.  Syftet med studien är att undersöka studenters upplevelser om studiemiljöns betydelse för hälsa och studiemotivation. Med en kvalitativ ansats har sju semistrukturerade intervjuer utförts. Valet av intervjupersoner grundades i ett målstyrt urval. Insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Under arbetets gång har hänsyn tagits till etiska krav och riktlinjer.  Resultatet belyser att studiemiljön påverkar hälsa och motivation på varierande sätt. En betydande faktor i resultatet är gemenskap, då känslan av tillhörighet och sammanhang kan minska studierelaterad stress. Socialt stöd, samhörighet, engagemang från omgivningen och att studera tillsammans med andra kan öka studiemotivationen. Balans mellan studier och fritid är av vikt för en hälsosam studietid och vikten av kravlös återhämtning presenteras i resultatet. Genom att slippa tänka på studier och istället samla energi på andra meningsfulla sätt kan en balans uppkomma. Motivationsfaktorer skiljer mellan individer, men gemensamt för samtliga medverkande studenter är att mål, delmål och belöningar är drivande komponenter. Sammanfattningsvis utifrån denna studie är de psykosociala faktorerna av stor betydelse för hälsa och studiemotivation. / Education is a basic right, and everyone has a right to health promoting studies. Colleges and universities can work to promote health by strengthening students’ well-being and self- efficacy, but this requires both physical and psychosocial conditions in the study environment. With the help of two theoretical perspectives, KASAM and the demand-control- support-model, the importance of community and the social interplay are explained in this study, as well as how inner and outer demands influences the feeling of stress.  The purpose of the study is to examine students’ experiences of the study environments meaning for health and study motivation. With a qualitative approach, seven semi-structured interviews have been performed, and the choice of interviewees was founded in a goal- directed selection. Collected data was analyzed with a qualitive content analysis. During the work process ethical demands and guidelines has been taken into account.  The result illuminates that the study environment has an affect on health and motivation in varying ways. One considerable factor in the result is community, since the feeling of participation and coherence can lower study-related stress. Social support, solidarity, commitment from the people around you and to study together can increase the study motivation. The balance between studies and free time is of importance for a healthy study time and the importance of undemanding recovery is presented in the results. By not thinking about studies and instead gather energy in other meaningful ways, a balance can arise. Motivational factors distinguish between individuals but mutually for all participating students is that goals, milestones, and rewards are driving components. In summary based on this study, the psychosocial factors are of great importance for health and study motivation.

No description available.