<p>Background</p><p>There are different organizational structures and control and it has been proved difficult to find a combination between these that leads to goal congruence and improved efficiency. An organization can be structured according to hierarchical levels and the decision making can be either centralized or decentralized. Organizational control can be classified according to the amount of rules and balanced scorecard can be used to weld together the structure with the control.</p><p>Purpose</p><p>The purpose is to create an understanding of how two types of structures and control in an organization appears and also to investigate how these differ from one another concerning the balanced scorecard as a control system. We will also investigate how the variables goal congruence and efficiency are affected by the implementation of the balanced scorecard.</p><p>Method</p><p>To answer the purpose of this thesis we have mainly used the qualitative method since we have studied two organizations thoroughly through interviews on different levels of the organization. The study also has some quantitative elements since we wanted to get a more truthful picture of the organizations. Therefore we have used questionnaires to include the employees of the lower level in the hierarchy.</p><p>Conclusion</p><p>The result of the study shows that one of the organisations, which we assumed to be bureaucratic, fulfilled the assumption for the most part and the other organisation was professional which we also had assumed prior to the study. The control in the two organisations was different, in the bureaucratic the control was also bureaucratic while in the professional the control was divided into bureaucratic and clan control. The result also show that the use of the balanced scorecard on the lower level has not spread in the way the management of the organisations had expected. The goals presented in the scorecard have not lead to any goal congruence since the employees do not find the scorecard important. Another result of the study is that efficiency is difficult to measure.</p> / <p>Inledning</p><p>Det finns olika strukturer och styrformer och det har visat sig vara svårt att finna en kombination mellan dessa som leder till målöverensstämmelse och att effektiviteten ökar. En organisation kan vara strukturerad efter hierarkiska nivåer och beslutsfattande kan vara decentraliserat eller centraliserat. Styrning kan klassificeras utifrån graden av regler i organisationen och det balanserade styrkortet kan användas för att svetsa samman strukturen med styrningen.</p><p>Syfte</p><p>Syftet är att skapa en förståelse för hur två typer av verksamheters strukturer och styrning ser ut samt att undersöka hur dessa skiljer sig åt dels när det gäller tillämpningen av balanced scorecard som styrverktyg och dels hur variablerna målöverensstämmelse och effektivitet påverkas.</p><p>Metod</p><p>För att besvara vårt syfte har vi till största del använt oss av den kvalitativa metoden då vi ingående har undersökt två verksamheter genom att utföra intervjuer på olika hierarkiska nivåer inom dessa. Studie har också en kvantitativ prägel då vi för att få en mer sanningsenlig bild av organisationerna har vi in-kluderat de anställda på den lägsta nivån genom en enkät.</p><p>Slutsats</p><p>Studiens resultat visar på att den ena verksamheten som vi förutsatt skulle vara byråkratisk till största del var det och att den andra verksamheten som vi förutsatt skulle vara professionell också stämde i vissa avseenden. Styrningen i verksamheterna var olika då den byråkratiska organisationen dominerades av den byråkratiska styrmodellen. Den professionella verksamhetens styrning var däremot tvådelad eftersom det visade sig att den byråkratiska styrmodellen användes på den administrativa nivå men den operationella nivån använde sig av klanstyrning. Resultaten visar också att styrkortets tillämpning på avdelningsnivå var minimal då styrkortet inte fått den spridning som ledningsnivåerna hoppats på. Vad gäller de mål uttryckta i styrkortet har det inte lett till någon målöverensstämmelse eftersom de anställda inte finner styrkortet viktigt och således inte arbetar utifrån det. Studien visar också att effektivitet är något som är svårt att mäta.</p>

I dagens arbetsliv är karriär en återkommande drivkraft. Viljan att göra karriär skiljer sig mellan olika individer, men resulterar slutligen i hur en individ utvecklas inom en organisation eller når individuell framgång. Intresset för studien grundade sig i hur organisationskulturer kan verka styrande över individer och vi ville undersöka detta perspektiv på ett hotell, som i texten benämns som ”Hotellet”. Syftet med aktuell studie har varit att undersöka hur Hotellet uppmuntrar sina medarbetare att arbeta i enlighet med organisationens normer och värderingar och på vilket sätt de genom att erbjuda karriär- och utvecklingsmöjligheter kan styra sina medarbetare. Studien bygger på elva kvalitativa intervjuer med medarbetare och mellanchefer som arbetar på ett hotell i Sverige. För att bringa förståelse i respondenternas beskrivningar har Göran Ahrnes teori om kollektiva resurser samt Michel Foucaults teori om den disciplinära makten använts. Studiens resultat visar att respondenterna beskriver hur dessa metoder sker genom omfattande och kontinuerliga utbildningar där Hotellet presenterar de värderingar, normer, riktlinjer och regleringar som de har och uppmuntrar. Respondenterna beskriver även hur de regelbundet evalueras och belönas efter vad organisation anser passande. Dessa belöningar kan Hotellet använda som ett sätt att kontrollera och reglera de anställdas beteenden och handlingar. Bland annat framkommer beskrivningar om hur Hotellet använder karriär- och utvecklingsmöjligheter som en drivkraft till att få sina anställda att prestera bättre men även som ett sätt att visa sina medarbetare att specifika beteenden och prestationer främjar denna framgång.

Ett stort fokus som växt fram i dagens mångkulturella samhälle är kulturens betydelse inom organisationer samt hur denna kan användas som ett verktyg för styrning av anställda. Efter att det inom organisationer skett ett skifte från byråkratisk och hierarkisk kontroll till en normativ kontroll är det nu styrning av individers föreställningar och värderingar som står i fokus. Detta är en utgångspunkt för studien vars syfte är att undersöka anställdas upplevelse av kulturen inom en organisation i försäkringsbranschen. Ytterligare önskas belysa vilken påverkan kulturen inom organisationen har på de anställdas värderingar och beteenden. En etnografisk ansats har tillämpats på studien, vilket innebär att individers uppfattningar om hur de tänker och handlar i deras omgivning är centrala. Studien har genomförts på försäkringsbolaget If som är verksamt i nio länder och har en ledande marknadsposition i Norden. För att erhålla material om kulturens styrande aspekter har tio semi-strukturerade intervjuer genomförts med anställda från If. Ur resultatet framkom att de anställda har en bild över hur man ska vara för att passa in i kulturen samt på vilket sätt de reglerar sina värderingar och beteenden för att överstämma med organisationskulturen. Vår slutsats är att kulturen inom If har en styrande funktion av de anställdas ”inre” då den formar riktlinjer för hur de anställda ska vara samt får dem att reglera sitt beteende i önskvärd riktning. Kulturen har ett inflytande på olika nivåer då den styr över vilka värderingar, egenskaper och beteenden som anses vara lämpliga respektive olämpliga. Från detta går det att urskilja en komplex bild av kulturens styrande aspekter.

Bakgrund: De kommande åren går många människor födda på 1940-talet i pension. I och med detta står många småföretag inför ett ägarskifte det kommande decenniet. Ett eget företag kan vara som att ta hand om en baby – det krävs engagemang, omsorg och omtanke för att babyn ska växa och må bra. Att vara den som adopterar en baby är därmed ett stort beslut som omgärdas av många olika faktorer vilket köparen av ett företag behöver känna till. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad köpare av små ägarledda företag upplever som kritiska inre faktorer vid ägarskifte och skapa en förståelse för dessa problem. Avsikten är därmed att bredda kunskapen inom forskningsområdet ägarskifte i småföretag. Metod: Författarna har valt att genomföra en explorativ flerfallsstudie med kvalitativ ansats för att skapa en förståelse för problemet. Empirin har samlats in genom personliga intervjuer med köpare av två företag. Slutsatser: Studien visar att ledarskap, styrning och kunskapsöverföring är tre kritiska inre faktorer som utifrån de personella aspekterna har inverkan på ett ägarskifte. Studien visar även att föreberedelserna och köparens kompetens och förutsättningar inför ägarskiftet har betydelse för processen. Köparens kunskap om den bransch som företaget är verksam i samt hur stor andel av företaget som förvärvas i initialskedet av ägarskiftesprocessen har betydelse för i vilken grad de kritiska inre faktorerna har inverkan på ägarskiftet. Varje ägarskifte är därmed en unik process och det finns inget entydigt svar på hur ett ägarskifte ska gå till. Genom ökad förståelse för problematiken kring ägarskiften presenterar författarna en egen ägarskiftesprocessmodell med avseende på de kritiska inre faktorerna.

Denna uppsats handlar om betyg och bedömning i den svenska gymnasieskolan. Utgångspunkten är; hur verksamma lärare inom matematik ser på det nuvarande betygssystemet och vilken påverkan det kan ha för matematikundervisningen. Genom intervjuer med verksamma lärare har jag skapat en djupare och bredare bild av hur de ser på betygssystemet och hur de bedömer och sätter betyg på eleverna. Med Bakgrund av intervjuerna har jag försökt att tolka huruvida undervisningen eventuellt styrs av det sätt de intervjuade bedömer och betygsätter. I uppsatsen presenteras litteratur, resultaten från intervjuerna tillsammans med de tolkningar som gjorts med stöd av litteraturen och till sist egna slutsatser av vad som framkommit. Av de resultat som framkommit kan man tänka sig att det nationella provet i matematik styr lärarna en hel del. Särskilt när det gäller undervisning, undervisningsstoff och provform.

Abstrakt Titel: Att styra i kreativa företag - för att stimulera kreativitet och nå lönsamhet Författare: Josefin Ahrenius och Annika Selerud Handledare: Petter Boye Examinator: Thomas Karlsson Kurs: 2FE71E - Företagsekonomi III - Ekonomistyrning, examensarbete 15 hp Frågeställning: Hur kan ett kreativt företag styras mot lönsamhet och samtidigt bibehålla kreativitet hos medarbetarna? Syfte: Syftet är att beskriva hur kreativa företag kan utveckla en mer effektiv styrning och samtidigt behålla medarbetarnas kreativitet. Syftet är även att förstå varför företagsstyrningen kan behöva anpassas till de specifika förutsättningar som gäller för kreativa företag. Vi har också som syfte att ta fram och identifiera särskilt viktiga saker att tänka på vid styrning av företag som LEON och andra företag i en liknande situation. Metod: Denna studie utgår från ett abduktivt angreppssätt. En kvalitativ undersökningsmetod har används för att få en djupare förståelse kring problemet som studerats. Primärdata har samlats in med hjälp av intervjuer gjorda med personer inom företag som verkar i en kreativ bransch. Slutsats: Vår studie har visat att kreativa företag generellt har en kultur som innefattar mjuka värden. Det behövs en tydlig ledare som kan sätta ramar och styra mot mål, då det visats att målet för de som arbetar inom ett kreativt företag generellt inte är att maximera vinst, utan att skapa ett arbete de blir erkända för. Denna studie har också visat att kreatörer behöver hänsyn och en ledare som bejakar deras individualitet. En ledarstil som passar i kreativa företag är management by Walking around. Vår studie visar också på att de mest kreativa företagen inte bör bli för stora.

Bakgrund: Mot bakgrunden av den allt högre graden av globalisering har nätverk fått en allt större betydelse för företag och organisationer. Globaliseringen har lett till en ökad konkurrens vilket har gjort att företag och organisationer idag upplever en större osäkerhet. Nätverk har därför blivit ett effektivt sätt att hantera denna osäkerhet på. Projektform har blivit den vanligaste arbetsformen i nätverk som med flera olika aktörer kräver en tydlig styrning, kommunikation och samarbete för att lyckas. Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med nätverksorganisationer förklara och beskriva hur de arbetar med utvärdering och prestationsmätning i projekt med deltagande medlemsorganisationer. Uppsatsen syftar vidare till att undersöka om de deltagande medlemmarnas varierande visioner, strategier och mål med projekten påverkar arbetet med utvärdering och prestationsmätning. Metod: För att nå studiens syfte har vi använt oss av en abduktiv metod. Där en flerfallsstudie har lagt grunden för det empiriska materialet då vi har intervjuat fem olika nätverksorganisationer. Intervjuerna har utgått från en semistrukturerad intervjuform. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av de teorier vi valt ut. Slutsats: I vår studie har vi kommit fram till att projekten i nätverksorganisationerna till stor del formas av finansiären där projekten ofta är av kunskapskaraktär. Projektens utformning påverkar i sin tur hur nätverksorganisationerna arbetar med utvärdering och prestationsmätning. Prestationsmätning används men inte i syfte att identifiera vad projektens aktiviteter faktiskt genererar. Utvärderingarna baseras framförallt på intervjuer och enkäter från projektens deltagande medlemsföretag. Detta har vi ansett skapa en hög grad av subjektivitet då olika deltagande medlemmar innehar olika mål och syften med projekten vilket kan leda till en osammanhängande bild av projektens faktiskta värde och betydelse. Avsaknaden av kvantifierbara mått gör det vidare svårt att konkret utvärdera projektens värde och betydelse.

Denna uppsats bygger på ett uppdrag att utvärdera de lokala trygghetssgrupperna i Sundsvalls kommun. Syftet med uppsatsen är att analysera hur denna nya form av lokalt sammansatta grupper fungerar i teorin och praktiken. Detta görs med särskilt fokus på gräsrotsbyråkraternas roll och deras arbetssituation inom området för det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet i kommunen. Uppsatsens metod består av intervjuer med tio deltagare från trygghetsgrupperna och deltagande observationer som är direkt anslutna till det vardagliga arbetet. Det analytiska ramverket består av Michael Lipskys begrepp om gräsrotsbyråkrater, vars breda skara av poliser, rektorer, socialtjänstemän m.fl. arbetar direkt med och mot människor, och dessutom har ett stort svängrum att själva kunna utforma mål och arbetssätt i praktiken. Vidare används Kirk Emerson et. al. artikel om samverkansstyrning som ligger till grund för den nya samarbetsformen som utvecklas under de senaste åren i Sundsvalls kommun. Avsnittet behandlar även utvärderingsbegreppet och dess betydelse för studiens upplägg. Resultat från studien visar bland annat att det under en längre tid har funnits ett stort engagemang att gemensamt arbeta för att skapa en tryggare miljö runtom i stadsområdena, men det har inte alltid fungerat fullt lika effektivt. Deltagarens gemensamma nyckel till framgång i det lokala brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet är informationsutbytet. En annan viktig aspekt för deltagarna har varit utvecklingen med mål och resurser som upprepade gånger har skapat ett produktivt samarbete. Detta gynnar arbetet inom trygghetsgrupperna och arbetssituationen för deltagarna i deras vardagliga arbete. I studiens slutsatser så framgår det att gräsrotsbyråkrater i Sundsvall upplever en brist på tid och resurser. Men de kan med ett aktivt deltagande och via samverkan med andra samhällsaktörer inom trygghetsgrupperna minska sin egen arbetsbördagenom, samt skapa en större lokal kännedom om andra deltagares arbetsområden. Informationsutbytet ger dem möjlighet att skapa förutsättningar för att vara "steget före" och kunna förutsäga händelser som kan skapa social oro och otrygghet runtom i stads- och bostadsområden.

Under tidigt 1900-tal började företag och organisationer att använda sig av budget. I Sverige kom genombrottet först på 1950-talet och är idag vanligt förekommande i offentliga samt privata organisationer. Budgeten kan ses som en plan för framtiden som berör i stort sett alla medarbetare om än i olika stor utsträckning. Då organisa-tioner engagerar medarbetarna och låter dessa delta i budgetprocessen, kan det leda till en ökad motivation att hålla den budget som organisationen utarbetat samt öka prestationsförmågan. Budgeten betraktas många gånger som kronor och ören sammanställda i ett doku-ment där verkligheten inte avspeglas. Budgeten kan ses som ett viktigt dokument, då den kan ha en betydande roll i organisationernas planering. Budgeten kan komma att an-vändas som ett ekonomiskt styrmedel, och grundas på förutsägelser och prognoser om framtiden som tillsammans planlägger organisationens verksamhet. Budgeten kan ha olika syften exempelvis kan den vara ett ekonomiskt verktyg. Som ekonomiskt verktyg kan budgeten bidra till att organisationens likvida medel nyttjas på bästa möjliga sätt. Arbetet med budgetprocessen består av fyra faser, budgetuppställande, -uppföljning, -analys samt användande av budget. Budgetprocessen kan se lite olika ut beroende på exempelvis organisationen storlek. Det finns i huvudsak tre metoder som hjälp att skapa en budget, uppbyggnads-, ned-brytnings och den iterativa metoden. Budget som ett ekonomiskt styrmedel, kan på olika sätt påverka hur organisationer styr sin verksamhet i önskad riktning. Hur ser då arbetet med budgetprocessen ut i olika organisationer? Problemformuleringen som växte fram ur detta var: Vilka likheter och skillnader finns det mellan privata och offentliga organisationers arbete med budget? Syftet med uppsatsen är att studera hur offentliga och privata organisationer arbetar med budgetprocessen. Men även en jämförelse mellan dem vad det gäller användan-det av budget som styrmedel. Utifrån detta kunna jämföra dem och därefter diskutera samt beskriva likheter och skillnader som kan finnas. Resultatet av studien visar att budget och budgetering är någonting viktigt oavsett om det används i offentlig eller privat organisation. Organisationernas arbete med budget var mer eller mindre tidskrävande och antalet medarbetare som aktivt deltog i budgetarbetet varierade. Detta kan bero på de olika organisationernas storlek och struktur, men även hur högt upp i organisationen respondenten arbetar.

Sammanfattning Titel: Erfarenheter av budgetlös styrning Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Hannan Yassin och Jessica Björklund Handledare: Tomas Källquist och Stig Sörling Datum: 2015 - Juni Syfte: Enligt tidigare forskning är det mer än 30 år sedan debatten kring budgetlös styrning började. En del företag valde då att överge budgeten vilket har lett till erfarenheter av den budgetlösa styrningen i praktiken. Syftet med denna studie är att belysa de erfarenheter av budgetlös styrning som finns med avseende på planering, uppföljning och tidsåtgång. Metod: Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv med en abduktiv ansats. Den teoretiska referensramen har byggts upp genom att sammanställa tidigare forskning och det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ metod där semi-strukturerade intervjuer genomförts. Den teoretiska referensramen och empirin ställdes sedan mot varandra för hitta likheter och skillnader. Resultat &amp; slutsats: Studien visar att erfarenheterna kring budgetlös styrning har likheter med tidigare forskning. Dock har vi sett att kritiken mot uppföljning i tidigare forskning om budget inte helt stämmer överens med de erfarenheter vi har tagit del av. Erfarenheterna visar även att den budgetlösa styrningen går att kombinera med en budget beroende på vilka egenskaper det är önskvärt att styrningen ska ha. Förslag till fortsatt forskning: I vår studie har vi fokuserat på budgetlös styrning men vi har sett att det finns aspekter att undersöka i kombinationen mellan styrningar. Vi anser att framtida forskning kan undersöka hur de olika egenskaperna hos styrningskoncepten är kombinerade eller hur de skulle kunna kombineras. Uppsatsens bidrag: Efter att ha analyserat erfarenheterna kring budgetlös styrning har vi sett att budgetstyrning och budgetlös styrning inte ska ses som en dikotomi. Studien ger ett mer nyanserat perspektiv av styrmedel jämfört med den ensidiga debatten som pågick för över 30 år sedan. Nyckelord: Budget, budgetering, budgetlös styrning, ekonomistyrning.