Bakgrund - Med internets framväxt har nya kommunikationsvägar öppnats och möjliggjort samskapande mellan användare utan koppling till tid eller rum. Wikipedia är ett community som har dragit nytta av den nya teknik, som internet har fört med sig, och sajten är idag den sjätte största på internet. Som alla communities styrs Wikipedia av normer och värderingar (Schouten & McAlexander 1995). Dessa värderingar möjliggör att användarna kan skapa artiklar och därigenom värdet på Wikipedia. Vargo och Lusch (2004) menar dock att organisationer endast kan ge tjänsteerbjudanden och att värdet sedan skapas tillsammans med användaren. Studien kartlägger hur Wikipedias värderingar styr användarna till att skapa artiklar på sajten. Detta kopplas sedan mot tjänsteerbjudandet, som Wikipedia ger deras användare, för att se hur värderingarna påverkar värdeskapandet.   Problemformulering - Hur styr gemensamma värderingar värdeskapandet på Wikipedia? Referensram - Teorin som ingår i referensramen kommer behandla området styrning av communities (Schouten & McAlexander 1995) samt hur värde samskapas i processer (Vargo & Lusch 2004). Då Wikipedia är ett online community finns också ett avsnitt om hur värden skapas inom så kallade brand communities (Schau et al. 2009). Metod - Studien har genomförts genom användandet av en kvalitativ metod som kallas netnografi. Metoden tar sin utgångspunkt i Kozinets (2002, 2006) fyra steg för hur en netnografisk studie ska genomföras men den har dock modifierats i enlighet med Langer och Beckman (2005). Diskussion och slutsats - Beroende på hur värderingarna styr skapandet av artiklarna kommer Wikipedias tjänsteerbjudande att stämma överens med det som communitiet skapar. Värderingarna kan styra skapandet av artiklar så att tjänsteerbjudandet kan följa fem olika vägar, från att fundamentalt följa Wikipedias officiella principer, till att negligera principerna. Utifrån Echeverri och Skålén (2011) har sedan förutsättningarna för Wikipedias värdeskapande tagits fram.

Syftet med denna uppsats var att få en inblick i vad som styr lärarnas planering av skolämnet historia i grundskolans senare år och vilka faktorer som påverkar stoffvalet i ämnet. För att få reda på detta har jag valt att intervjua sex SO-lärare på olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att elever och styrdokument har den största påverkan på undervisningen. Även lärarens eget intresse har ett visst inflytande, då över hur mycket uppmärksamhet ett arbetsområde får och vari tyngdpunkten ska ligga. Lärarens lärarutbildning och skolledningen har inte något direkt inflytande medan läroboken har inflytande på när ett arbetsområde ska läggas in i schemat. Detta beror på att det endast finns klassuppsättningar av läroböckerna och läraren får då planera utifrån när läroboken är ledig.

Syftet med studien är att undersöka barnens samspel och pedagogens förhållningssätt under bildskapande aktiviteter. Studien har en kvalitativ ansats och ett sociokulturellt perspektiv då barns samspel vid bildskapande fokuseras i vår undersökning. Empiriskt material samlades in via observationer av förskolebarn under en planerad bildaktivitet samt vid fritt skapande som visar barnens bildskapande på en kulturförskola där vi kom fram till att barnens bildskapande var styrt under planerade aktiviteter men samtidigt gynnades barnens samspel. Det vi kom fram till var om aktiviteten var styrd eller guidad och hur barnens samspel genom bild såg ut.

<p>Syftet med denna uppsats var att få en inblick i vad som styr lärarnas planering av skolämnet historia i grundskolans senare år och vilka faktorer som påverkar stoffvalet i ämnet. För att få reda på detta har jag valt att intervjua sex SO-lärare på olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att elever och styrdokument har den största påverkan på undervisningen. Även lärarens eget intresse har ett visst inflytande, då över hur mycket uppmärksamhet ett arbetsområde får och vari tyngdpunkten ska ligga. Lärarens lärarutbildning och skolledningen har inte något direkt inflytande medan läroboken har inflytande på när ett arbetsområde ska läggas in i schemat. Detta beror på att det endast finns klassuppsättningar av läroböckerna och läraren får då planera utifrån när läroboken är ledig.</p>

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters lärande och utveckling, samt hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters förutsättningar att bli en lärande organisation. Balanserad styrning är en svensköversatt modell av balanced scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien är miljöpedagogik och lärande organisation. Studien bygger på en hermeneutisk tolkande ansats, vilket syftar till att här skapa förståelse för hur en balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lärande och utveckling samt hur den skapar förutsättningar för att bli en lärande organisation. Intervjuer har använts som datainsamlingsmetod, respondenter från två kommuner har intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och två medarbetare intervjuats. Resultatet visar att dialog och delaktighet i en balanserad styrning påverkar såväl lärande och utveckling samt verksamheters förutsättning att bli en lärande organisation. En balanserad styrning skapar struktur och tydlighet i verksamheten, där chefen har en betydande roll.

Att vara chef är ett komplext uppdrag som innebär att den personliga uppfattningen ibland får stå åt sidan till förmån för ett professionellt agerande. Under de senaste årtiondena har offentliga organisationer genomgått stora förändringar i syfte att eliminera skillnaden mellan offentlig sektor och näringsliv. Detta har lett till en ökad styrning vilket ofta framställs som negativt och som utsätter chefer för ökad arbetsbörda och stor press. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi förklarar hur chefer inom en kommun använder sig av styrdokument, hur de påverkas av dessa samt om de har möjlighet att påverka styrdokumentens innehåll. Vi genomförde sju semistrukturerade intervjuer med personer i chefsposition, verksamma i Ulricehamn, som är en mellanstor kommun i Västsverige. Vi har använt oss av teorierna KASAM och Krav-, kontroll- och stödmodellen, som vi anser kompletterar varandra, för att förstå och förklara vårt resultat. Vårt resultat förvånade oss då vi trodde att chefer skulle ogilla den styrning de utsätts för, och att de skulle se dokumenten som ett hinder. Istället fann vi att de upplevde styrdokumenten som ett stöd i sitt arbete. De ansåg att styrdokumenten gav dem trygghet i sitt uppdrag och att de garanterar ett rättssäkert agerande gentemot brukare, medarbetare och medborgare.

Abstrakt Studien har sitt fokus på föräldrars upplevelse av kommunikation och bemötande i förskolans utvecklingssamtal. Genom att ta del av hur föräldrar uttrycker sig på olika internetsidor har det visat sig att utvecklingssamtal upplevs mycket olika av föräldrarna. Intresset är därför riktat mot att närma sig en djupare förståelse av hur föräldrar upplever kommunikation och bemötande i utvecklingssamtalen. Frågan som fokuseras är Hur upplever föräldrar kommunikation och bemötande i förskolans utvecklingssamtal?  Det teoretiska ramverket utgörs av Deweys tankar om kommunikation som ett innehåll, Meads sätt att se på kommunikation som något som händer i mötet mellan människor och Bernsteins sätt att se på den styrning som sker i kommunikationen. För att få svar på föräldrars upplevelser användes semistrukturerade intervjuer. I analysen av resultatet framkommer att kommunikationen i utvecklingssamtalet oftast sker genom informationsutbyte. När personal och föräldrar ser varandra som två subjekt som båda är ansvariga för utvecklingssamtalet sker ett bemötande i en delad livsvärld. När det gäller styrning så framträder den som delvis stark och delvis svag. Personalens sätt att agera i utvecklingssamtalet påverkar föräldrarnas upplevelse allra mest. Detta leder till att studiens slutdiskussion uppmärksammar tankar om personalens förmåga att leda utvecklingssamtal samt förskollärarutbildningens avgörande betydelse när det gäller att konkretisera examensmålens begrepp som ”självkännedom”, ”empatisk förmåga” och ”professionellt förhållningssätt”.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och problematisera vad det innebär för en medlemsbaserad och demokratisk styrd idéburen organisation att förtroendevalda ordföranden har ett chefsansvar för anställda medarbetare på lokal nivå. Detta undersöktes genom nio kvalitativa intervjuer från den lokala nivån inom organisationen utifrån frågeställningar om chefsstrukturens konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbete med organisationens huvudsakliga uppdrag samt konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbetsmiljö. En kvalitativ metod har tillämpats och uppsatsen har designats som en fallstudie där det undersökta fallet utgörs av en medlemsbaserad och demokratiskt styrd idéburen civilsamhällesorganisation [CSO]. Den aktuella organisationen kan sägas stå inför en rad organisatoriska utmaningar, varav en specifikt handlar om interna krav på en rationaliserad lokal styrningsstruktur. För att analysera studiens empiriska material har tidigare forskning och teorier relaterade till styrning och ledning av CSOer, samt forskning om rationaliserings- och professionaliseringsprocesser inom det civila samhället, tillämpats. Analysen av det empiriska materialet visar att chefsstrukturen på lokal nivå påverkas av organisationens demokratiska styrningsstruktur på så vis att ordförande väljs till en ofta otydligt definierad situation där både ett idéburet uppdrag och ett chefsuppdrag ska kombineras. Detta dubbla uppdrag med sina två relativt olika roller i fråga om arbetsuppgifter och ansvarsområden, men också avseende vilken kompetens och erfarenhet som krävs i de olika rollerna, kan sägas ha en fram- och en baksida. Det dubbla uppdragets baksida handlar dels om konsekvenser för de lokala avdelningarnas strategiska arbete med organisationens politiska uppdrag och därigenom medlemmarna, till exempel i fråga om att den formella fackliga tiden används till att agera chef. Dels medför baksidan konsekvenser för de lokala avdelningarnas arbetsmiljö bland annat i fråga om anställdas tillgång till arbetsledning samt de förtroendevaldas arbetstid. Framsidan innebär en potential som, givet att det dubbla uppdraget ges rätt förutsättningar, skulle kunna fungera som ett potentiellt vaccin mot tjänstemannastyrning och oligarkiska tendenser inom en medlemsbaserad och demokratiskt styrd idéburen organisation.