Kantvikmaskin FUTURA PLUS 30 klarar idag att bocka en stålplåt, arbetsstycke, som är 3000 mm bred och 3 mm tjock med en acceptabel variation av bockradien. Målet med detta förbättringsarbete är att styvheten för de längsgående maskindelarna ska ökas, så att det är möjligt att bocka ett arbetsstycken som är 20 % tjockare än vad som är möjligt med dagens konstruktion. Genom att öka styvheten skall maskinen kunna hantera arbetsstycken av stål med en bredd upp till 3000 mm och en tjocklek upp till och med 3,6 mm med bibehållen variation av bockningsradie. Ökad styvhet innebär också att arbetsstycken med mindre tjocklek än den maximala kan bockas med större noggrannhet än dagen konstruktion. Detta kan leda till en större marknad för maskinen då kraftigare produkter eller produkter med en högre noggrannhet kan tillverkas med denna typ av maskin. Genom att optimera materialåtgången för maskindelarna minskas materialkostnaderna. Begränsningar i studien är att tillverkningskostnaden hos längsgående maskindelar skall förbli den samma som i dagens konstruktion. Genomgång av tidigare forskning gjord inom ämnet plåtbockning visar att erforderliga momentet för bockning kan beskrivas med hjälp av balkteori. Det konstateras att, enligt den linjärelastiska-idealplastiska materialmodellen, bockningsmomentet är proportionellt mot tjockleken i kvadrat för en balk. Detta samband används till en jämförelse mellan dagens maskinkonstruktion och en maskinkonstruktion som ska klara 20 % tjockare arbetsstycken. Detta samband och att deformationerna hos maskindelarna är linjärelastiska leder till att enhetslaster används. Studier av över- och under-prismorna visar att viss deformation kan avhjälpas med nya konstruktionsplåtar där en fotplåt för underprismat är det som mest reducerar deformationerna per viktenhet. Det slutgiltiga dimensioneringsförslaget leder till att maskindelarnas totala vikt minskas samtidigt som styvheten ökas till att klara 20 % tjockare arbetsstycken. Dock ökas antalet konstruktionsplåtar vilket kan leda till ökad produktionstid.

Detta examensarbete syftade till att med hjälp av teoretiska beräkningar och praktiska försök beräknakarakteristisk och dimensionerande bärförmåga samt karakteristisk styvhet för ett skruvat träförband iKL-trä. Vidare syftade arbetet till att fastställa hur överrensstämmande praktik och teori var.Beräkningar enligt teori utgick från Dimensionering av träkonstruktioner del 1-2 samt KLTrähandbokenoch de praktiska försöken utfördes med hjälp av en provmaskin. Sju provkroppargenomgick provning och materialparametrarna fastställdes. Den karakteristiska bärförmågan enligtteori uppgick till 14.48 kN och 13.86 kN enligt praktiska försök. Den dimensionerande bärförmåganenligt teori uppgick till 10.16 kN och 9.60 kN enligt praktiska försök. Karakteristiska styvheten enligtteori uppgick till 10000000 kN/m/m och 6380 kN/m/m enligt praktiska försök. Slutsatsen är att deframtagna karakteristiska och dimensionerande bärförmågorna stämmer bra överrens.Beräkningsteorin bör dock utökas med fler formler som tar hänsyn till förband som inte uppfyller dekrav som den nuvarande teorin förutsätter. Karakteristiska styvheten baserat på teori är mycket högreän styvheten enligt praktiska försök och detta är något som bör beaktas vid dimensionering. Dettadärför att det teoretiska värdet ger en icke verklighetstrogen bild av hur lastfördelningen ser ut i enkonstruktion vid till exempel en lastnedräkning eftersom att infästningarna i verkligheten har enmycket lägre styvhet. / This thesis aimed at calculating characteristic load-bearing capacity as well as characteristic stiffnessfor a screwed wood joint made out of CLT using theoretical calculations and practical experiments.Furthermore, the work aimed at determining how consistent practice and theory were. Calculationsaccording to theory were based on Dimensionering av träkonstruktioner del 1-2 as well as KLTrähandbokenand the practical experiments were carried out using a test machine. Seven specimensunderwent testing and the material parameters were determined. The characteristic load-bearingcapacity according to theory was 14.48 kN and 13.86 kN according to practical experiments. Thedesign load-bearing capacity according to theory was 10.16 kN and 9.60 kN according to practicalexperiments. The characteristic stiffness according to theory amounted to 10000000 kN/m/ m and6380 kN/m/ m according to practical experiments. The conclusion is that the characteristic loadbearingcapacities correspond well. However, the theory should be expanded with more formulas forjoints that do not meet the requirements which the current theory requires. The characteristic stiffnessbased on theory is much higher than the stiffness according to practical experiments and this issomething that should be considered when designing. This is because the theoretical value gives anon-realistic picture of how the load distribution appears in a construction when calculating resultingloads because the joints in reality have a much lower stiffness-value.

Introduction – Cross-laminated timber (CLT) is a product that is becoming increasingly common in the construction industry. CLT is categorized as homogeneous or combined, where homogeneous has the same strength classes throughout the entire cross-section and combined has varying strength classes across the cross-section. The strength and stiffness are compensated in the combined material by placing the highest strength class furthest out in the cross-section. When it comes to stiffness in timber structures, however, joints often represent the weakest link. This is particularly relevant in the construction of taller buildings where stiffness becomes a crucial variable for stability. To broaden the knowledge of screw connections in CLT this study aims to investigate the comparison of homogeneous and combined CLT with regards to strength and stiffness in axially loaded screw connections in CLT. Method – A literature review was conducted to design a test setup for measuring the strength and stiffness of axially loaded screw connections in CLT. Relevant studies and standards were examined to develop a suitable setup for the study. Tensile tests were conducted to determine the difference in strength and stiffness between homogenous and combined CLT as well as between strength class C24 and C35, providing numerical values for comparison. Result – The literature study resulted in empirical data presenting various test setups for measuring axially loaded screws connections in CLT. The experiment, conducted in the form of tensile tests, resulted in data in the form of measured force in relation to displacement, which could be used to calculate strength and stiffness.  Analysis – The test setup which was designed to measure the strength and stiffness of axially loaded screw connections in CLT was based on guidelines from SS-EN 1382 (SIS, 2016) and ISO 6891 (ISO, 1983), as well as inspiration from previous studies with similar test setups. The tensile tests showed that no significant difference in strength and stiffness could be observed between the combined and homogeneous CLT elements that were tested. Discussion – The results show no significant percentage differences in relation to the coefficient of variation between combined CLT and homogeneous CLT. However, the results do show a significant difference when only strength class C35 and C24 are tested separately. Additionally, the experiments show that displacement measurements should be made locally due to deformations in the tensile testing machine and equipment. Due to deformations in the screw, it also turns out to matter where in relation to the test specimen and screw the local measurements are made.

I detta examensarbete undersöks limträbalkars styrka och styvhet och hur dessa parametrar ändrar sig när balkarna förstärks med plåt. En litteraturstudie har genomförts för att ta reda på vad som gjorts tidigare vid diverse förstärkningsförsök av limträbalkar. Limträbalkar har högre hållfasthet än vanligt konstruktionsvirke. Vid dimensionering i bruksgränstillståndet gäller en viss maximal nedböjning som beror av balkens spännvidd. En förstärkning med stål, som har högre hållfasthetsegenskaper, kan innebära att man kan klara av kraven med ett mindre tvärsnitt. Även balkens styvhet skulle kunna höjas, vilket i så fall leder till att balkens egenfrekvens höjs. I denna studie undersöks tre olika stålförstärkningar av limträbalkar. Plåtarna limmas fast på balkarna med hjälp av konstruktionslim. Dessa läggs sen på två upplag där en punktlast belastar mitt på balken och trycker tills brott uppstår. De olika förstärkningarna visar på en kraftökning mellan 23,9-30,7 % och en styvhetsökning mellan 13,2-37,6 %. Med en annan typ av stål, med högre hållfasthet, hade ökningarna antagligen kunnat vara ännu större. / In this master thesis the strength and stiffness of glulam beams is being investigated and how these parameters change when you reinforce the beams with steel. A literature review has been conducted to establish what’s been done in this area previously, regarding reinforcements of glulam beams. Glulam beams got a greater solidity compared to regular construction timber. When dimensioning beams, a certain maximum deflection is allowed, that depends on the beam's span. A reinforcement with steel, that has higher strength properties, can mean that you can handle the requirements with a smaller cross section. Even the stiffness of the beam could be raised, which in turn causes the beam's frequency to be raised. In this particular study three different types of steel reinforcement has been investigated. The steel plates were glued together with the glulam beams. The beams were placed upon heaps and a point load stressed the beam at the center until the beam fractured. The reinforced beam showed an increase in strength between 23,9-30,7 % and an increase in stiffness between 13,2-37,6 %. With a different type of steel, with higher solidity, the increases would probably been greater.

A pilot study comparing the influence by different crease geometry on the grip stiffness of carton board packages has been executed. For this purpose, Syntouch Biotac, Lloyd LR5K tensiletester and crease measurements have been used. In total, 40 packages were manufactured and tested for this report. It was found that different crease geometries do have an effect on the difference in stiffness before and after collapse load. It was also found that vibration signals from Syntouch Biotac could be used to differentiate between different crease geometry at the instant of collapse load in the majority of cases. For continued work it is proposed that the same method used in this report should be applied on a larger number of packages. This is proposed so that a more thorough statistical analysis can be performed. It is also proposed, for continued work, that the interlaminar bonds between the plies of the carton boards be examined to gain a better understanding of the damage progress at the instant of collapse load. / En förstudie över fyra olika big-geometriers inverkan på greppstyvhet av kartongförpackningar har utförts. Syntouch Biotac, tryckprovare och bigmätningar har använts för ändamålet. Totalt har 40 kartongförpackningar tillverkats och testats för denna rapport. Det fanns att big-geometrier har en inverkan på skillnaden mellan styvhet innan och efter kollapslast av kartongförpackningen. Det fanns även att vibrationsutslag från Syntouch Biotac kunde skilja olika big-geometrier åt vid kollapslast i majoriteten av fall. Till fortsatt arbete föreslås att använda likadan metod på flera kartongförpackningar för att kunna utföra en nogrannare statistisk analys samt att undersöka styrkan hos de interlaminära bindningarna mellan kartongskikten för att bättre förstå skadeförloppet vid kollapslast.

Under senaste periodens omställningar har Scanias Transmissionsenhet i monteringsverkstaden DT haft utmaningar med att uppnå den förväntade kvaliteten på deras skruvförband, vilket utgör majoriteten av deras monteringsmoment. Syftet med detta arbete var att ta reda på vilka typer av problem hos förbanden som kan uppstå, vad orsakerna till dem kan vara och vad som skulle kunna lösa problemen.Centrala områden som undersökts är dels hur friktion och skruvförlängning kan påverka förbandets klämkraft. Det har också handlat om vilken påverkan en monteringsmiljö kan ha på klämkraften och beteendet vid åtdragning. Förbandets egenskaper som styvhet, material och dimensioner har haft en viktig roll för att uppfylla arbetets syfte. Vidare har sambandet mellan vridmoment, friktion och klämkraft studerats.De slutsatser som kan dras är att friktionen har en stor inverkan på hur stor klämkraften blir efter åtdragning. För att mäta skruvens förlängning över tid för att ta reda på hur klämkraften varierar görs detta bäst med ultraljud, då den metoden möjliggör mätningen då det är väldigt svårt att komma åt skruven på annat sätt. Ändrar man åtdragningshastigheten kan man få ändringar av både friktion och sättningar, vilket påverkar förbandets klämkraft. En snabbare åtdragningshastighet har fördelen att momentet inte tar lika lång tid, men ökar man hastigheten behöver man ha koll på vad det påverkar, och om man tolererar den påverkan.Med metoden vridmoment-vinkelövervakning kan man upptäcka avvikelser som sker under åtdragning och visar att en monteringsmiljö kan ställa till med problem hos förbanden. Angående hur en monteringsmiljö kan påverka kvaliteten hos förbanden rekommenderas även att faktorförsök ska utföras. Med faktorförsök kan man få reda på hur stor effekt olika faktorer som närvarar i en monteringsmiljö påverkar det man vill undersöka, samt om något samspel råder.För att förbanden ska klara av det de förväntas och hålla god kvalitet, bör man följa instruktioner för dimensionering av flänsförband. / During the latest period’s changes, Scania’s Transmission unit in the DT assembly workshop has seen that the expected quality of their screw joints has not been met, which accounts for the majority of their assembly steps. The purpose of this thesis is to identify which types of problems can occur with screw joints, what the causes can be and how the problems can be solved.The central areas examined are partly how friction and screw extension can affect the clamping force, as well as the impact an assembly environment can have on the clamping force and its behavior when tightening. Characteristics of the screw joint such as stiffness, materials and dimensions have played an important role in fulfilling the purpose of the thesis. Furthermore, the relationship between torque, friction and clamping force has been studied.The conclusions reached are that friction has a major impact on how great the clamping force becomes after tightening. Measuring the extension of the screw over time to find out how the clamping force varies is best done with an ultrasonic device as this method makes it possible and easy to measure when it is very difficult to access the screw in any other way. If the tightening speed is changed, then there are changes in both friction and how the material sets which affects the clamping force of the screw joint. A faster tightening speed has the advantage that the tightening step does not take as long, but if the speed is increased then it is important to know what this affects and if this can be tolerated.The torque-angle monitoring method allows deviations to be detected during tightening and shows that an assembly environment can cause problems with the screw joints. Regarding how an assembly environment can affect the quality of the screw joints, it is also recommended that factor tests should be used. With factor tests it is possible to identify how great the effect of different factors which are present in an assembly environment can be, as well as if there are any interaction between the factors.For the screw joints to cope with what is expected and to keep good quality, instructions should be followed for the dimensioning of flange joints.

Wood is a material whose use in constructions has increased in modern times. However, wood is a complex material that needs to be further explored to increase the understanding of its properties. The purpose of this work is to study two positions for attaching a balcony railing regarding different direction of the fibers in the wood. More in-depth this study focuses on identifying the influence of position and fibers on the moment capacity and stiffness. This study concerns unevenly distributed compressive loads perpendicular to the grain of the CLT specimen. Forces that occur on a balcony railing causes a bending moment, which is non-linearly distributed in the contact area between the steel plate and the CLT. The study is performed through experimental tests in a laboratory. Deformations are measured using measuring instruments. The measurements results ​​are analyzed to determine moment capacity and stiffness for the different loading configurations. The conditions for the load vary between across and along the fiber orientation of the top layer of the CLT specimen. The results show that loading configurations with the steel plate attached at the edge of the CLT specimen gives higher moment capacity and stiffness in comparison with connections mounted in the corner. Furthermore, the results also shows that the capacity and stiffness depend on the orientation of the fibers in the CLT deck-layer.

Vid dimensionering av en byggnad är det viktigt att stabiliteten kan garanteras. För att kunna garantera stabiliteten så måste de krafter som en byggnad kan förväntas utsättas för kännas till. För horisontella laster syftar innebär det till lastfördelningen krafter i det horisontalstabiliserande systemet. Syftet med arbetet var att undersöka om FEM-design fördelar vindlast likt traditionella handberäkningar. Detta genom att jämföra resultaten av lastfördelning för de båda beräkningsmetoderna på ett referenshus. Referenshuset betraktas i fyra olika utföranden där dem varierar beroende på styvheten i skjuvväggar och bjälklag. Det för att beakta olika dimensioneringssituationer. Lastfördelningen för de olika utförandena har klarlagts genom att beräkna reaktionskrafter i grunden samt tvärkrafter i väggar. Styvhetsförhållande mellan skjuvväggar och bjälklag kontrollerades för att undersöka hur lastfördelningen till väggarna skulle ske. För två av referenshusets utföranden var bjälklaget vekt i förhållande till skjuvväggarna, för vilket fall litteraturen föreslår att lasten fördelas som för en kontinuerlig balk på fasta stöd. Vid jämförelse av handberäkningar och FEM-design så visade det sig att dem inte överensstämde speciellt bra. FEM-design gav en jämnare lastfördelning vilket istället påminner om ett utförande som litteraturen föreslår för en konstruktion med samma styvhet i väggar som i bjälklaget. Vidare utredning visar att det sannolikt beror på de olika metodernas sätt att beräkna styvhet för KL-trä. Baserat på de analyser som har gjorts i arbetet så kan det konstateras att lastfördelningen för byggnader bestående av styvt bjälklag med samma styvhet i skjuvväggarna överensstämmer för de olika beräkningsmetoderna. För utförandet med styvt bjälklag och olika styvheter i väggar så avviker resultaten. Sannolikt beroende på de olika metodernas sätt att beräkna styvhet för KL-trä. / The stability of the structure must be ensured when designing a building. To ensure the stability, the forces which a building can be exposed for must be known. In case of wind loads it means forces in the horizontal stabilizing system. The purpose with this project was to examine if FEM-design distribute wind loads like traditional hand calculations. This by comparing the results of load distribution for both calculation methods on a reference building. The reference building is designed in four different versions where the stiffness in the walls and the floor is what separate them. That to observe different design situations. The load distribution has been clarified by calculating reaction forces in the ground and shear forces in the walls. The stiffness ratio between the walls and the floor has been calculated to examine the load distribution on the walls. Calculations showed that the floor was weak in relation to the walls for two of the building’s versions. A ratio which the literature suggests that the load distributes like a continuous beam on fixed support. When hand calculations where compared to FEM-design the results did not agree very well. FEM-design gave a more uniform distribution of the loads, which reminds of a design the literature suggests for a structure with the same stiffness in the walls as in the floor. Further research indicates that it probably due to the different methods way of calculating stiffness for CLT. Based on the research done in this project it can be stated that load distribution for buildings with stiff floors and walls with the same stiffness correspond for the different calculation methods. For buildings with stiff floors and different stiffness in the walls the results do not agree. Probably due to the different methods of calculating stiffness for CLT.

Sammanfattning:  Introduktion: Hamstringsskada är en av de vanligast förekommande skadorna inom fotboll, med betydande konsekvenser för individen. Hamstringsskador har visat sig svåra att rehabilitera. En riskfaktor bland många andra är nedsatt rörlighet i hamstrings. Studier har också visat att det finns samband mellan skador i nedre extremitet, däribland hamstringsskador, och nedsatt funktion i gluteus maximus (GM). Det finns teorier om att belastningen på hamstrings kan minska genom ökad användning av GM och att detta i förlängningen kan leda till minskad styvhet i hamstrings. Syfte: Att undersöka om träning av GM kunde påverka relativ styvhet i hamstrings mätt vid passivt rakt benlyft (PSLR) till dess att medrörelse i bäckenet uppstod, hos manliga fotbollsspelare, jämfört med en kontrollgrupp.  Metod: En prospektiv interventionsstudie med kontrollgrupp där interventionsgruppen under åtta veckor utförde övningar för att öka aktivitet och styrka i GM. Kontrollgruppen utförde bålövningar under samma tidsperiod. Utfall mättes i PSLR med EasyAngle goniometer före och efter intervention. En ANCOVA utfördes för att jämföra utfall mellan grupperna med baslinjemätningen som kovariat.  Resultat: I interventionsgruppen (n=14) ökade medelvärdet med 10° mellan mättillfällena. I kontrollgruppen (n=18) ökade medelvärdet med 2.9°. ANCOVAn visade en statistiskt signifikant skillnad (p <0.002) i den relativa styvheten i hamstrings mellan interventions- och kontrollgrupp efter avslutad intervention. Slutsats: Resultaten indikerar att träning av GM tycks kunna påverka relativ styvhet i hamstrings, även om resultatet ska tolkas med försiktighet utifrån studiens upplägg och storlek. Fler studier med interventioner som studerar effekter av träning av hamstrings synergister behövs.

För att nå de Globala målen 2030 kommer vi som samhälle att behöva minska vårt globala ekologiska fotavtryck avsevärt. Textilbranschen står idag för en betydande del av detta ekologiska fotavtryck både genom markanvändning, klimatpåverkande utsläpp, förorening av mark och vatten med mera. Detta har lett till att man inom textilbranschen idag efterfrågar allt mera hållbara lösningar. Det finns ett antal sorters garn som bidrar med lägre miljöpåverkan på olika sätt, dock förekommer dessa idag mindre frekvent på marknaden. Dessa material skulle kunna vara en del av lösningen på textilindustrins stora miljöpåverkan idag. Ett av dessa material som vi valt att titta närmare på var pappersgarn, som vid framställning förbrukar betydligt mindre resurser som vatten, tillsatskemikalier och energi (Fakirov 2015). Pappersgarnets utveckling har dock än så länge begränsats av dess styvhet och dåliga stickbarhet. Detta projektetet har syftat till att försöka minska pappersgarnets styvhet och öka dess stickbarhet genom att tvinna det med olika antal garnsnodd av viskosgarn. Vi tvinnade ett entrådigt 17 tex hampaviskosgarn på 100, 300 och 500 garnsnodd/meter med kärnspunnen metoden. Sedan behandlades garnet med fettsyra för att motverka sprödheten och förbereda för stickning. Garnet stickades på en rundstickmaskin med bindningen slätstickning. Tester som gjordes på garn var dragprovning och friktion. På trikån utfördes också dragprovning(bristning) men även styvhetsprovning samt nötningsprovning. Trikå av blandgarn visades sig tillföra mjukare känsla på tyget jämfört med endast papper. Vid dragprovning av trikå framkom det att större andel av viskos tillför mer styrka i och med att det behövdes högre tryck samt tid för att uppnå brott på trikån. Tvinning med olika antal garnsnodd av viskosgarn har visat sig medföra små skillnader gällande stickbarhet då det tidvis uppstod hål på de fyra olika tyger som stickades under stickningsprocessen. Garner av 300- och 500 garnsnodd/meter hade dock flest svaga punkter (brott på pappersgarnet) utan att uppvisa synbara hål på tyget. Skillnader i styvhet av trikån var kännbara mellan alla tygen, dock gick det inte att få användbara resultat från styvhetsprovaren då denna testmetod var olämplig för den valda trikåbindningen eftersom tyget rullade sig. / To achieve the Global Goals 2030, we as a society will need to significantly reduce our global ecological footprint. The textile industry of today accounts for a significant part of this ecological footprint both through use of land, climate-affecting emissions, soil- and water pollution and more. This has led to an increasing demand for more sustainable solutions in the textile industry. There are a number of types of yarn that have a lower environmental impact. Many of them however have quite a lower market share today. One of these materials that we chose to take a closer look at was paper yarn, which in it’s production consumes significantly less resources than other usual yarns on the market (Fakirov 2015). However, the development of use of paper yarn has so far been limited by its rigidity and poor knitability. This project has aimed to try to reduce the stiffness of the paper yarn and increase its knitability. This was done by twisting different numbers of twist/meter of viscose yarn, around the paper yarn. We twisted a single-threaded 17 tex hemp viscose yarn around the paper yarn at 100, 300 and 500 twist/meter with the core-spun method. Then the yarn was treated with fatty acid to counteract the brittleness and prepare it for knitting. The yarn was knitted on a circular knitting machine with a single jersey stitch. Tests done on yarn were tensile testing and friction testing. The tricot also was subjected to tensile testing (rupture), stiffness testing and abrasion testing. Viscose mixed yarn knitwear was found to have a softer feeling of the fabric compared to just knitted paper yarn. During tensile testing of tricot, it was found that a larger proportion of viscose adds more strength as higher pressure was needed as well as time to achieve a stretch in the tricot. Twisting with different twists of viscose yarn has been shown to cause small differences in knitability as there were occasional holes in the paper yarn knit during the knitting process. Yarns of 300 and 500 twist/meter, however, had the most weak points without showing visible holes on the fabric. Differences in the stiffness of the tricot were noticeable between all the fabrics, however, it was not possible to obtain useful results from the stiffness tester as this test method was probably unsuitable for the selected tricot binding because the fabric rolled.