Denna studie gjordes för att få mer kunskap om hur området energi behandlas i svenska läroböcker i NO för mellanstadiet. Teorin utgår från tidigare forskning om olika aspekter av undervisning och lärande om energi, samt om olika kunskapsemfaser i undervisningen. Studien är således en deduktiv läromedelsanalys. Resultatet visar att det abstrakta begreppet energi vanligen beskrivs genom metaforer, vilka används för att underlätta steget mellan vardagliga föreställningar och vetenskapliga begrepp. En sak som också framgår är att läroböckerna utöver faktakunskaper även tar upp sådant som naturvetenskapens vägar till kunskap och dess plats i samhället. / This study was conducted in order to get more knowledge about how the area of energy is treated in Swedish science textbooks for grades 4-6. The theory is based on previous research on different aspects of teaching and learning about energy and different curriculum emphases in education. The study is, therefore, a deductive analysis of teaching material. The result shows that the abstract concept energy is often described through metaphors, which are used to facilitate the step between everyday conceptions and scientific concepts. Apart from targeting factual knowledge, the textbooks also bring up themes like the process of how scientific knowledge is formed, and the role of science in society.

This thesis focuses on how different semiotic resources, such as spoken and written texts, artefacts and activities interact with classroom design and classroom communication in three school subjects in Swedish secondary school: Home and Consumer Studies, Biology and Chemistry. The research process has been concerned with the affordances that are created through different semiotic resources in classroom design and in classroom communication in the three school subjects, focusing on academic language and student participation. The study used an ethnographic approach, employing multiple methods for material production and analysis. Video and audio recordings formed the foundation for analysis. Material production also includes field notes, photographs and interviews with teachers and students. The research draws on sociocultural theory using a three-legged theoretical framework based in sociocultural theory. Basil Bernstein’s sociological theories were used as an overarching theory for understanding the results. The sociosemiotic theories of Systemic Functional Linguistics (SFL) and Social Semiotic Multimodality were adopted for analyzing classroom design and classroom communication. This study shows that classroom design and classroom communication are tied together. Classroom design presents affordances for a subject’s ideational and interpersonal meaning. These affordances are reproduced in classroom communication. In classrooms with subject-focused design, classroom communication is school-focused. Learning is segmented without connection between school subjects or other contexts. In one classroom, designed to create relevance for both school and everyday knowledge, communication is both school-focused and also creates relevance for students’ use of the contents in other contexts. Learning in this classroom is cumulative and students’ participation and meaning-making is integrated in teaching and design. This study also shows how different semiotic resources influence teacher’s and students’ linguistic choices. Vertical discourse, i.e. abstract and distant academic language, is realised in written texts such as text books and whiteboard texts. Few other artefacts introduce and encourage participants’ vertical discourse. Teacher and student communication realises mainly horizontal discourse, i.e. context embedded everyday language. Classroom communication provides few opportunities for students to appropriate academic language through semantic waves, as academic language is only unpacked into everyday language and not repacked into academic language.

Today’s modern society is multicultural, school is therefore a meeting place for pupils withdifferent experiences, prior knowledge, and mother tongue. Second language students whohave not yet developed good skills in various subject languages, face several challenges inupper secondary school. To succeed in different school subjects these students need todevelop language that is specialized for each school subject. The purpose of this study is toexamine how social science teachers in the upper secondary school experience and work withsecond language students who have difficulties with content-based language. The appliedmethod in the study is qualitative interviews. The theoretical framework is based on differentconcepts of literacy to analyze the results. The results in this study show that the teachers useboth similar and different methods to develop second language students’ understanding ofconcepts, reading, and writing skills, subject language, and subject knowledge. However,several differences between teachers’ perceptions and approaches are also discerned. Theteachers in this study understand the importance of placing the language in focus within thesubject, however some of the teachers experience difficulties with integrating language andsubject into the teaching.

Svenskämnets huvudsakliga fokus är inriktat på språket men det kan ifrågasattas om även de övriga skolämnena bör ha samma fokus. Elever lär sig nya ord och begrepp inom alla ämnen i skolan men det är inte självklart att eleverna får tillräcklig förberedelse för detta. Syftet med denna studie är att bida med kunskap om hur ett språkutvecklande arbetssätt kan påverka inlärningen av ämnesrelaterade ord. Genom att låta eleverna genomföra ett ordtest utan ett språkutvecklande arbetssätt och ett ordtest med ett språkutvecklande arbetssätt tydliggörs det om och på vilket satt ett sådant arbetssätt kan påverka inlärningen. Resultatet från studien visar att ett språkutvecklande arbetssätt gynnar elevernas inlärning av nya ord och begrepp. / The main focus of the Swedish subject is language-oriented, but it can be questioned whether the same focus should be applied to other subjects in school as well, Students learn new words and concepts in all subjects, but they may not receive adequate preparation for this. This study aims to explore how a language-focused approach can affect the learning of subject-related vocabulary. By conducting vocabulary tests with and without a language-focused approach, we can determine if and how such an approach influences learning. The results show that a language-focused approach benefits most students in learning new words and concepts.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om lärares arbete med faktatexter i flerspråkiga klassrumskontexter. I studien undersöks därför hur två lärare strukturerar textarbetet i momentet ekonomi i samhällskunskap, vilka olika sätt att förhålla sig till en text som möjliggörs för eleverna genom de två lärarnas sätt att ställa frågor och tala om texten i undervisningen, samt hur lärarna i undervisningen stöttar elevers användning och förståelse av ämnesspecifika ord och begrepp. I studien antas ett receptionsteoretiskt perspektiv på läsande, där det i interaktionen mellan läsare och text anses ske meningsskapande möten. Vidare antas i studien ett sociosemiotiskt perspektiv, som ger språkvetenskapliga verktyg för att beskriva hur lärarna skapar struktur och använder texters ämnesbegrepp i undervisningen. I diskussionen av hur lärare rör sig diskursivt mellan ett ämnesspecifikt språk och ett vardagsspråk är Vygotskijs (2001) teorier om elevers begreppsutveckling relevanta i studien. Materialet i studien består av videofilmade lektioner från två olika klasser i år 5, när klasserna arbetade med temat familjens ekonomi inom ämnet samhällskunskap. I videofilmerna fokuseras läraren i respektive klass. Materialet har transkriberats och analyserats med utgångspunkt i makrogenrer operationaliserat som läsförlopp, textrörlighetsmodellen samt idéerna om diskursiv rörlighet. Resultatet visar att lärarna, som arbetade med samma tema, hade olika sätt att strukturera sina arbeten med texten. Trots olika arbetssätt framträder dock en varierad textrörlighet i båda lärarnas undervisning. Resultatet visar också att de filmade lärarna bygger broar mellan en ämnesspecifik språkdiskurs och en vardaglig språkdiskurs genom att använda sig av olika språkliga sambandsmarkörer. Sammanfattningsvis visar resultatet att i den lektion som består av flertalet av läsförloppets sekvenser visas variation i fler typer och dimensioner av textrörlighet och dessutom används fler sambandsmarkörer, jämfört med i den lektion som består av ett färre antal av läsförloppets sekvenser.