Bakgrund: Bakgrunden bygger på tre vårdvetenskapliga begrepp. Livsvärld, subjektiv kropp och vårdrelation. Den innefattar även fakta om sjukdomen ALS, amyotrofisk lateral skleros, en obotlig neurologisk sjukdom som gör att musklerna förtvinar. Livsvärld är den verklighet som vi dagligen lever i och ständigt, om än omedvetet, tar för givet. Människan lever i världen genom sin subjektiva kropp. När kroppen begränsas på grund av att de kroppsliga funktionerna försämras, eller helt försvinner, påverkas människans tillgång till livsvärlden. Det som kännetecknar en vårdrelation mellan vårdare och patient är ett professionellt engagemang som innebär att den som vårdar inte räknar med att få ut något för egen del. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur en person med ALS upplever och hanterar sin situation när världen begränsas av sjukdom. Metod: Studien grundas på en skönlitterär bok och är en kvalitativ litteraturstudie. Analysen genomfördes med hjälp av en innehållsanalys som den beskrivs av Graneheim och Lundman och består av fem steg. Resultat: Resultatet bygger på fyra kategorier. Kategorierna behandlar det inre rummets betydelse, kroppens begränsning, integritetens betydelse och att leva i en döende kropp. Resultatet visar att en person med ALS blir begränsad till världen vartefter sjukdomen utvecklas och begränsar kroppens funktioner. Diskussion: I diskussionen jämförs samband mellan vårdvetenskapliga begrepp som livsvärld och subjektiv kropp med en persons upplevelser av att leva med sjukdomen ALS. Författarna till denna studie anser att vidare forskning kring ämnet kan vara att analysera flera människor självbiografier om deras erfarenheter av att leva med en livshotande sjukdom. För ett bredare synsätt kan forskning byggas på anhörigas perspektiv av att vårda en nära anhörig som är svårt sjuk.

Befintlig forskningslitteratur inom humanvetenskapen ger en otillräcklig bild avkvinnors uppfattning om den subjektiva kroppen. Det är av betydelse attsjuksköterskan ska kunna förstå hur en kvinna med Anorexia Nervosa uppfattar sinsubjektiva kropp inom perspektivet: humanvetenskap, vårdvetenskap, caring ochnursing för en säker och god vård. Syftet med studien var att belysa kvinnorsuppfattning om den subjektiva kroppen i samband med AN. Studien genomfördessom en litteraturstudie där 11 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.I resultatet framkom fyra teman: Subjektiv kropp som karikatyr, vämjelig, främmandeoch subjektiv och objektiv värld. Karikatyr var den vanligaste uppfattningen blandkvinnorna som gestaltades i samband med sociala interaktioner, vilket påverkade detdagliga livet negativt. En innovativ tankemodell illustrerades vars innebörd kantillföras i vårdprocessen efter ytterligare forskning, med nya vårdande begrepp utifrånvårt resultat. Det behövs ytterligare forskning inom alla professioner samt en storinsikt och erfarenhet för att få en ökad förståelse av kvinnans uppfattning om den subjektiva kroppen

Njuren är det organ som är vanligast att transplantera och det är även det organ flest personer står på väntelistan för att transplantera. Njuren har en viktig funktion i regleringen av kroppsvätskorna och den har även en viktig endokrin funktion. Efter transplantationen förändras vardagen för den transplanterade. Syftet med litteraturstudien är att belysa patientens upplevelse av att leva som njurtransplanterad de första åren efter transplantation. Litteraturstudien är baserad på analyser från nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har analyserats utifrån Axelssons modell. Resultatet presenteras i form av tre huvudteman med vardera tre subteman. Huvudtemat den njurtransplanterades livsvärld beskrivs med subteman som livskvalitet, tacksamhet och socialt sammanhang. Huvudtemat den njurtransplanterades levda kropp beskrivs med subteman rädsla för bortstötning av njuren, biverkningar och förändrad subjektiv kropp. Det tredje huvudtemat behov av lärandestöd hos den njurtransplanterade beskrivs med subteman lärandebehov, hanterbarhet och ansvar. Diskussionen belyser transplanterades behov av stöd och information. Det förs även en diskussion angående den starka tacksamhet de transplanterade känner efter transplantationen och deras upplevelse av svårighet att uttrycka denna tacksamhet i ord. För att sjuksköterskan ska kunna stötta transplanterade och dess närstående är det viktigt att identifiera deras individuella behov av information och stöd. Slutsatsen av litteraturstudien visar att det finns många gemensamma upplevelser av att leva med en ny njure som berör livsvärlden, den levda kroppen och behovet av lärandestöd. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Varje år drabbas cirka 35000 svenskar av hjärtinfarkt varav 11000 dör. Det är lika många dödsfall bland kvinnor som män. Patienter som drabbas av sin första hjärtinfarkt är med om en upplevelse som innebär att livet förändras ur många perspektiv. Det är därför viktigt med kunskap gällande de mentala reaktioner som uppkommer för att kunna möta patienten i hans tankar och känslor och på så vis ge en vård som präglas av trygghet. Syftet med studien är att beskriva patienters erfarenheter av livet efter en hjärtinfarkt. Metoden som används i studien är en innehållsanalys enligt Evens modell av åtta utvalda kvalitativa artiklar. Livet efter en hjärtinfarkt präglas av kognitiva aspekter, såsom rädsla för döden och hur livet ska fortskrida. Att hålla det inom sig kan för vissa handla om förnekelse, medan det hos andra handlar om att gå vidare i livet. Många upplever att de får en ny roll efter en hjärtinfarkt. Både att självbilden förändras och att man upplever sig annorlunda behandlad i sociala relationer. Olika strategier skapas för återhämtning. Dessa ser olika ut i fråga om vilka förändringar man gör i livet. Det är viktigt med ett bra stöd av omgivningen för att komma tillbaka till ett normalt liv. Då många anser sig dåligt informerade av vårdpersonalen angående hjärtinfarkt och även upplever ett bristande emotionellt stöd uppstår ett vårdlidande. Kanske förhindras rädsla genom att vara mer lyhörd för patientens informationsbehov och förbättra vårdrelationen. Sjuksköterskan ska skapa ett tryggt möte, där patienten vågar ställa frågor. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Bröstcancer drabbar 15-20 kvinnor i Sverige varje dag, vilket innebär att det är en av de vanligaste sjukdomarna. Vi har valt att studera om bröstcancer då detta är en sjukdom som påverkar hela kvinnors liv och livsvärld. Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Vi har valt att analysera fyra biografier utifrån kvalitativ innehållsanalys, detta har gett oss en helhetsbild av kvinnor som genomgått bröstcancer. I resultat framkom att när en kvinna drabbas av bröstcancer leder det till förändringar i både livsvärlden och den subjektiva kroppen. Livsvärlden förändras då kvinnan riskerar att bli av med ett bröst med en förändrad uppfattning av sig själv och världen runt omkring. Att förlora ett bröst skapar brist på kvinnlighet och påverkar självkänslan och kvinnorna blir känsligare för reaktioner från allmänheten. När en kvinna drabbas av bröstcancer är det många tankar som uppkommer om livet och framtiden. Kvinnorna får en ny livssyn och prioriterar och värderar annat i livet än tidigare. I diskussionen belyser vi vikten av sjuksköterskans bemötande gentemot patienten då patienten är i stort behov av stöd och uppmuntran för att bemästra sjukdomen. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i mötet och vårdandet av patienten, det är viktigt att en mellanmänsklig relation uppstår för att vården skall kunna genomföras på ett fungerande sätt. Därför har vi poängterat vårdrelationens betydelse och hur viktigt det är att sjuksköterskan är förankrad i den vårdvetenskapliga kontexten. Vi diskuterar även de kroppsliga förändringarna som leder till bestående livsvärldsförändringar. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Amputation innebär en kroppslig förändring som inte enbart medför en funktionsnedsättning utan även påverkar den subjektiva upplevelsen av kroppen. De personer som genomgår en benamputation utgör en relativt liten patientgrupp sett ur ett samhällsperspektiv, trots detta är den påföljande rehabiliteringen både tidskrävande och kostsam. I sjuksköterskans arbete ingår att tillgodose patienters unika behov samt att i rehabiliteringsarbetet, understödja patienters egna resurser. Det är således viktigt för sjuksköterskan att nå ökad förståelse för de upplevelser som är förenade med en amputation samt att ha kunskap om de faktorer som kan bidra till en hälsosam rehabilitering. Syftet med denna studie är att utifrån ett patientperspektiv belysa upplevelser av benamputation. Studien bygger på analys av vetenskapligt granskade intervjustudier. Materialet är analyserat utifrån Evans (1997) kvalitativa innehålls- analys. De tre huvudteman som har framkommit i denna studie är: Initiala reaktioner på den levda kroppens förändring, Betydelsen av andras närvaro i efterförloppet av amputationen samt Att gradvis acceptera sin nya livssituation. Dessa huvudteman påvisar att de upplevelser som följer en amputation är bundna till patienters förväntningar, förberedelse, förkunskap samt var i rehabiliteringsprocessen patienten befinner sig. I resultatdiskussionen diskuteras sedan de faktorer som kan bidra till en hälsosam rehabilitering samt hur de benamputerade upplever vikten av dessa faktorer. Vidare diskuteras hur ökad kunskap och förståelse för dessa patienters upplevelser kan användas i det praktiska vårdarbetet och förhoppningsvis förkorta rehabiliteringstiden för denna patientgrupp. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

En stomioperation innebär att en del av tarmen läggs ut på buken och bildar en konstgjord öppning där urin eller avföring töms. Anledningar till detta kan vara exempelvis cancer i tarm eller urinblåsa eller olika inflammatoriska tarmsjukdomar. En stomioperation medför en förändrad kroppsuppfattning. Stomin inverkar också på den egna sexualiteten såväl fysiskt som psykiskt. Det är viktigt för patienten att få diskutera dessa frågor. Då sexualitet är ett känsligt ämne som patienten sällan tar upp själv ligger det på sjuksköterskans ansvar att göra detta. Syftet med detta arbete var att undersöka hur en stomioperation kan påverka personers upplevelser av den egna kroppen och sexualiteten. Metoden som använts är en innehållsanalys av kvalitativ forskning. Fem artiklar samt en magisteruppsats i vårdvetenskap har analyserats. Analysen resulterade i 12 underkategorier samlade i fem huvudkategorier. Den första huvudkategorin, att dölja sin förändrade kropp, beskriver osäkerhet och rädsla för att visa stomin i såväl sociala sammanhang som intima situationer. Den andra kategorin visar att känslor av rädsla, förlägenhet och avsky för stomin gjorde det svårt att anpassa sig till den förändrade kroppen. Att inte känna sig attraktiv med sin stomi var ett problem som beskrivs i den tredje kategorin. Rädslor för oförberedda ljud, lukter och läckage utgjorde ett hinder i socialt liv samt i sexuella relationer vilket visas i den fjärde kategorin. Den femte och sista kategorin belyser ytterligare stomins påverkan på sexuella relationer. Den förändrade kroppsuppfattningen relateras i diskussionen till subjektiv kropp, livsvärld och vårdrelation. Problemen med sexualitet jämförs med andra studier. I diskussionen tas även förslag till praktiska tillämpningar upp. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Att få en stomi kan på många sätt påverka en människas liv, då mycket tankar och känslor uppstår och självuppfattningen förändras. Orsaker till att en stomi anläggs kan vara inflammatoriska tarmsjukdomar som Ulcerös Colit och Morbus crohn, men även kolorektal cancer. En stomi är en konstgjord förbindelse mellan tarmen och hudytan som används för att tömma tarminnehållet. När en stomi anläggs dras tarmen ut genom en öppning i bukväggen, vrängs ut och in och sys sedan fast intill huden. Det finns ett flertal olika stomier beroende på vilken del av tarmen som är drabbad.Syftet är att belysa upplevelsen av att leva med stomi ur ett livsvärldsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom sökning av kvalitativ vetenskaplig litteratur i olika databaser. Studierna analyserades sedan med hjälp av Evans syntesprocess. Resultatet utmynnade i fyra teman; Kroppen förändras och det känns omtumlande, Mitt sociala liv påverkas, Stomin påverkar mitt sexliv och Min fysiska kropp påverkas på många olika sätt. Resultatet visar att många upplever ett liv med stomi som mycket skrämmande och förenat med stor osäkerhet. Känslor av att vara annorlunda var ej ovanligt. Den kroppsliga förändringen medför påverkan i det dagliga livet, i arbetslivet och i sexuella relationer och anpassning av livsstilen sker hos många. Det är inte ovanligt att stomiopererade drabbas av psykiska reaktioner som t.ex. depression orsakad av den förändrade kroppsbilden. Den subjektiva kroppsuppfattningen påverkar livsvärlden både hos unga och gamla.I diskussionen återkopplas resultatet till de vårdvetenskapliga begrepp som tas upp i bakgrunden och till ytterligare forskning som styrker resultatet. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom som grundar sig på en bristande produktion av dopamin. Orsaken till dopaminbristen är hittills okänd. Personer med sjukdomen plågas av ständig värk, trötthet, stelhet och ofrivilliga rörelser, vilket påverkar deras vardag. Livsvärlden förändras, såväl som upplevelsen av sig själv, vilket leder till ett lidande. Det är viktigt att skapa en förståelse kring detta för att kunna bedriva en bra vård.Syftet med uppsatsen är att beskriva hur det är att leva med Parkinsons sjukdom ur patientens perspektiv.Metoden är en litteraturstudie där vi använder oss av en kvalitativ ansats med Evans analysmodell som grund.Resultatet byggs upp av ett huvudtema: Ingenting blir som förut och av sju subteman: att bli diagnostiserad ger blandade känslor, vardagen är fylld av oro, att uppleva förlust av självständighet och kontroll, att alltid behöva koncentrera sig, sjukdomen inverkar på kvinnligheten, det sociala livet påverkas och att känna behov av att finna nya vägar.Enbart likheter återfanns i studiematerialet vilket kan tyda på att det finns evidens för forskningen. En svaghet i uppsatsen kan vara att främst kvinnors upplevelser kommit fram.God omvårdnad innebär inte bara praktiska omvårdnadsåtgärder utan också vård av själ och ande. Personer med sjukdomen uppskattar att få göra saker på egen hand oavsett hur lång tid det tar. Många känner brist på självständighet och att andra styr deras liv. Vårdpersonalen bör överlåta ansvar åt vårdtagaren och på så sätt stötta till oberoende. God kommunikation med den sjuke betyder mycket. Patienten känner sig och sin kropp bäst, därför bör den sjukes upplevelse av sjukdomen och omvårdnaden stå i fokus. Det är viktigt att man tar sig tid att lyssna på personen för att kunna förstå sjukdomsupplevelsen såsom denne erfar den. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Varje år i Sverige upptäcks cirka 7000 nya fall av bröstcancer, av dessa är cirka 570 kvinnor under 45 år. Oftast har de här kvinnorna upptäckt bröstförändringen själva. För yngre kvinnor kan det vara svårt att ta till sig bröstcancerdiagnosen då deras livsvärld förändras och det medför ett stort lidande. De drabbade kvinnorna har ofta barn och familj och det kan vara svårt att involvera hela familjen i sjukdomen. Vid behandling förändras kroppsutseendet och kvinnans subjektiva kropp rubbas då det är genom kroppen världen erfars. Upplevelsen av att få bröstcancer är individuell. Ökad kunskap av erfarenheten av att få bröstcancer i ung ålder kan gynna vårdarbetet. För att vårdpersonalen ska kunna ha en bättre förståelse vad de unga bröstcancerdrabbade kvinnorna går igenom. Syftet är att beskriva unga kvinnor med bröstcancer, deras erfarenheter under perioden mellan diagnos och behandlingstid samt att belysa anpassad information. I denna studie har en kvalitativ ansats använts då författarna vill belysa erfarenheten av att få bröstcancer. I resultatet har författarna analyserat fyra självbiografier som handlar om bröstcancer. Resultatet består av fem kategorier och sex underkategorier, Att hantera den nya situationen, Att livet förändras, Att ta upp kampen, Att behålla identiteten och Att hämta kraft. I metoddiskussionen diskuterar författarna sina val av litteratur, den kvalitativa ansatsen och analysmetoden. I resultatdiskussionen kopplar författarna ihop de vårdvetenskapliga begreppen tillsammans med resultatet. Även författarnas egna reflektioner om resultatet lyfts fram, hur viktigt det är med rätt information som är anpassad till yngre kvinnor. Hur vården kan ta till sig av denna kunskap, och från denna kunskap ge bättre vård till de här kvinnor. / Program: Sjuksköterskeutbildning